En fråga som dök upp bland kommentarerna var “Är det bättre att lägga till och fylla hela sitt tak med solpaneler eller skall man anpassa storleken till sitt eget behov i första hand?”
En nog så knepig fråga att ge råd om… Som villaägare får man ett relativt stort överskott på grund av man dagtid under sommarhalvåret producerar betydligt mer än vad man behöver i sitt eget hus. Denna överskottsel matas på in på nätet, för oss 53% av vår solelproduktion under 2011, och det är värdet på denna el som avgör hur man dimensionerar sin anläggning.
Värdet på överskottselen varierar idag kraftigt beroende på vilket avtal man lyckats få med en elhandlare eller en nätägare. Om man säljer elen till E.ON, Fortum eller Vattenfall får man Nord Pool spotpris per timme minus 4 öre/kWh (Revidering 23/6: som framgår av kommentar nedan har Fortum nyligen ändrat sina villkor. Avdraget är nu för “direkta rörliga hanteringskostnader” som i dagsläget är 0,205 öre/kWh). Detta pris är betydligt lägre än vad man betalar när man köper tillbaka elen och betydligt lägre än produktionspriset för solel i Sverige. Det är därför inte lönt att dimensionera sin solcellsanläggning så att den ger ett stort överskott och därmed blir det en liten anläggning på 0,5 kW eller så.
Om man däremot bor i Dalarna eller ”rätta” delar av Skåne och kan få 1 kr/kWh för sin överskottsel då kan man gott fylla taket med solceller.
Några bolag har dessutom börjat med nettodebitering, där man kvittar köpt och producerad el. Enligt Skatteverket är dock nettodebitering inte laglig idag.
Nettodebitering – borta med vinden
Man bör dessutom veta att en utredning om möjlighet till nettodebitering pågår och om det i framtiden (2014?) blir tillåtet med nettodebitering är det troligt att alla nuvarande köpavtalsformer för små elproducenter kommer att försvinna och ersättas av nettodebitering. En fråga är över vilken tidperiod nettodebitering kommer att bli möjligt, som kommer att avgöra dimensioneringen.
Vill man maximalt stimulera småskalig elproduktion ska man tillåta årsvis nettodebitering. Då kan man utnyttja våra takytor maximalt genom att fylla dem med solceller. Jag ser en stor fördel i att sätta solceller på våra hustak i och med att man då inte exploaterar någon ny mark. Om det bara blir månadsvis nettodebitering kommer det inte att vara ekonomiskt intressant att utnyttja alla takytor. Då skulle man dimensionera sin anläggning så att det matchar sitt hus elbehov under månaderna juni-juli, för att undvika ett stort överskott som skulle ha ett lågt värde (eller inget värde?, oklart vad som kommer att gälla om nettodebitering blir av). Anläggningsstorlekarna skulle då bli i storleksordningen några kW för en normal villa.
Har man en större fastighet där man kan använda all producerad solel själv utan att mata in något överskott på nätet då kan man satsa på större solcellsanläggningar. Ica Maxi på Erikslund här i Västerås har en 40 kW solcellsanläggning. Elbehovet i form av belysning, kyldiskar etc matchar solelproduktion bra och all producerad solel kan användas i byggnaden. Då blir värdet för all el lika med köppriset för el och därmed lättare att förutsäga även några år framåt, vilket idag är omöjligt att förutse hur det kommer att se ut om ett par år för en villaägare, vilket beror på att regeringen varit osedvanligt senfärdig med att utreda frågan om nettodebitering. Den utredning som tillsatts tidigare i år ska vara klar i juni 2013. Därefter ska något slags beslut fattas av regering och riksdag och först därefter vet vi vilka ekonomiska villkor som kommer att gälla…
Om man tänker på mer än klöver i plånboken
Då fyller man taket med solceller… Har man inte fjärrvärme kan man lämna plats för några solfångare, för att täcka sommarens behov av tappvarmvatten.
Rödklöver, hemma på tomten. 16 juni 2012.
Noterat nyligen: Från Nord Pool spotpris drar Fortum av en adm-avgift på i dagsläget 0,205 öre per kWh. Dvs ej 4 öre som skrevs inledningsvis då de började köpa solel.
http://www.fortum.com/countries/se/privat/el/bli-elproducent/ersattning/pages/default.aspx
Intressant. Nytt är väl också att ”För att få sälja sitt överskott måste Elproducenten vara elhandelskund hos Fortum och ha ett rörligt elhandelsavtal hos Fortum på sin konsumtionsanläggning.” och att ”Ersättning för privatpersoner avseende produktionen ersätts på samma faktura som konsumtionen debiteras.”
Tidigare var det Fortums nätbolag (se inlägg från 29 mars 2011) som köpte överskottselen och då måste man vara nätkund hos Fortum, men man behövde inte vara elhandelskund hos Fortum. Nu måste man vara elhandelskund hos Fortum, men hittar inget om att man måste vara nätkund.
I prislistan som uppges gälla från 2012-01-01 för småskalig elproduktion (länk längst ner på sidan) står fortfarande Nord Pool spotpris minus 4 öre/kWh, så Fortums webb är inte uppdaterad överallt…
Hej Bengt!
Du skriver “Detta pris är betydligt lägre än vad man betalar när man köper tillbaka elen och betydligt högre än produktionspriset för solel i Sverige”. Det ska väl vara “lägre” även i det senare fallet?
Hälsningar
Peter
Yep, tack!
Hej Bengt,
Är det bara månadsvis nettodebitering som regeringens utredning kommer att handla om, tror du? Inte årsvis? Det står ju inget om vilket i direktivet, åtminstone vad jag såg vid en snabb genomläsning.
Jag tycker att det här med tidsintervallet för nettodebitering är en intressant fråga. Kan jag ställa några frågor till dig om det? Skulle vilja ha din e-postadress.
Vänliga hälsningar,
Mari Rosenkvist
Utredningen borde rimligen utreda olika alternativ. Vad utredningen kommer att föreslå står skrivet i stjärnorna ännu. Jag har inte träffat någon ännu som har insyn i utredningens arbete.
Jag kan rekommendera Elforsk rapport 10:93 Konsekvenser av avräkningsperiodens längd vid nettodebitering av solel.
Jag hoppas vi i Sverige kan lära av våra danska grannar. Där kör dom med nettodebitering och stimulerar därmed till stor privat investering i solcellsanläggningar över hela landet. Speciellt i staden Skive har dom ett stort pilotprojekt vars mål är att få Skive kommune till att bli energineutral inom få år. Dom har fixat generatorer som går på biobränsle för att klara sin elproduktion när inte solen lyser. Dom har också vindmöllor till god hjälp. Jag har tak på 200 m2 som ligger vänd mot syd, och skulle vilje investera i solceller om jag kunde få nettodebiterings-avtal med vattenfall, som är nätägare här jag bor. Månadsvis nettodebitering blir bara trams, det är till mycket liten hjälp. Iaf för dom som behöver storparten av sin el om vintern, när solen är mycket svag. Låt oss solcellsintresserade få använda elnätet som batteri. Det gynnar alla som investerar i solel, samt miljön som får tillförd ren el om sommaren!
Danmark förändrade sitt stödsystem för solceller kraftigt från 20 november 2012. Nya anläggningar får numera bara göra nettoavräkning per timme. För överskott av el från anläggningar upp till 400 kW får man däremot 1,30 Danska kronor/kWh (1,57 SEK/kWh) under 10 år om installationen görs under 2013. Beloppet för överskottsel sänks succesivt tills man 2018 når 0,6 DKK/kWh (72,5 öre /kWh).
Läs mer i Aftale.
Pingback: Solceller – svar på vanliga frågor | Bengts villablogg
Hej.
Har räknat upp och ner flera gånger. Men finns det något solcellpaket för el som betalar sig på ca 5 år? Villan värms upp med 2 st luft luft värmepumpar och direkt el. Som jag har räknat så blir solelen dyrare än att köpa den direkt. Då har jag räknat på 5 år. Mer år ska man inte behöva räkna med.