Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Egen El bygger Sveriges största solcellspark!?

I går kom ett nyhetsbrev från Egen El. Där skriver man att av moderbolaget ETC har gett Egen El i uppdrag att bygga Sveriges största solcellspark!

Inget nämns om storleken på parken eller var den ska byggas. Sveriges största solcellsanläggning sitter på Rosenlundsbadet i Jönköping. Den anläggningen har en effekt på 175 kW.

ETC Sol:s webbsida står att man samlat in 4 miljoner på fem veckor. Med en enkel kalkyl inser man att detta inte räcker till att bygga Sveriges största solcellsanläggning, men man kanske räknar med att få in pengar så att det räcker till det efter ytterligare en tids insamling?

Den största solcellsanläggningen i Norden på 181 kW finns hos ABB i Pitäjänmäki, Finland. Så man får väl se till att bräcka den anläggningen. Om man nu hinner först, det har glunkats en tid om andra stora anläggningar i Sverige…

Öresundskraft betalar 1 kr/kWh för solel!

Det rör på sig i solelbranschen. Från och med 1 juni kommer Öresundskraft i Skåne att betala en fast ersättning på 1 kr/kWh, inklusive moms, för överskottsel som matas in på nätet från små solelproducenter. Detta gäller under förutsättning att du

  • är bosatt inom Öresundskrafts elnät
  • köper din el från Öresundskraft
  • har max 63 A säkring
  • är nettoköpare av el under ett år (nettokonsument)

Du får dessutom en lagstadgad nätersättning från nätbolaget på 6,25 öre/kWh. Om du ansöker om elcertifikat kan det bli ytterligare ca 30-35 öre/kWh (elcertifikatpriset varierar med tiden beroende på utbud och efterfrågan). Sammantaget betyder det att du får ungefär lika mycket betalt för din överskottsel som det du betalar för köpelen. Toppen!

När det varit moltyst från regeringen vad gäller frågan om nettodebitering efter det att Energimarknadsinspektionen kom med sin rapport om nettodebitering 26 november ifjol är det härligt att se att elföretagen tar egna initiativ i denna fråga!

Kan solel påverka nätspänningen?

En farhåga vad gäller solcellsanläggningar är att om man matar in solel till nätet skulle nätspänningen kunna höjas. Om det skulle kunna ge några direkta problem för nätet eller andra abonnenter är en fråga som jag tror att andra kan belysa bättre. Man får dock komma ihåg att om nätspänningen blir högre än 244 V under en minut eller över 264 V under 0,2 sekunder ska växelriktare sluta leverera el om den är rätt konfigurerad, se inlägg från 10 februari.

Vårt hus är det sista på elnätet ute på landsbygden och vi matar in förhållandevis mycket av vår solel till nätet. Därför borde vi vara ett bra testfall för att se hur nätspänningen påverkas.

I diagrammet nedan har jag ritat upp nätspänningen för den fas där växelriktaren är inkopplad under några olika dagar i slutet av april med hög solelproduktion (nätspänningen loggas bara då växelriktaren är aktiv, därför finns inga nattvärden). Jag valde dagarna 23, 24, 25, 27 och 28 april som är de dagar vi har producerat som mest solel i år (17,04 – 18,25 kWh per dag) och därmed haft en hög toppeffekt mitt på dagen (2760-2955 Watt). Man kan därför även anta att dessa dagar har haft hög inmatning av el till nätet (väntar på värdena för april från Vattenfall). Som jämförelse använde jag 3 april som bara gav 1,80 kWh och en högsta toppeffekt under dagen på 590 Watt.

Nätspänningen på växelriktarens fas under fem soliga och en mulen dag.

Nätspänningen på växelriktarens fas under fem soliga och en mulen dag.

Nätspänningen har ökat märkbart under de soliga dagarna jämfört med den molniga dagen. Från 231 Volt till 243-244 Volt och vi ligger därmed nära den gräns där växelriktaren borde sluta leverera el. Kanske det kan inträffa någon gång i sommar?? Är det någon som upplevt att detta har hänt i Sverige?

Joakim Widén, Uppsala Universitet, har räknat teoretiskt på solcellsanläggningarnas inverkan på nätspänning i sin avhandling ”System Studies and Simulations of Distributed Photovoltaics in Sweden”  som han försvarade i december ifjol. Även med många solcellsanläggningar i nätet blev påverkan på nätspänningen låg, figuren nedan visar ett exempel från Johans avhandling.

Nätspänning i ett lågspänningsnät under året i ett område med fjärrvärme. Från Joakim Widéns avhandling.

Nätspänning i ett lågspänningsnät under året i ett område med fjärrvärme. Från Joakim Widéns avhandling.

SolEl-programmets framtid

Elforsk nuvarande SolEl-program slutar i år. På fredag är det en workshop som ska diskutera SolEl-programmets framtid, där jag kommer att delta tillsammans med ett 30-tal andra personer. Vad är det vi behöver utveckla när det gäller solcellssystem och solcellsmarknaden i Sverige?

  • Det vanliga är förstås pris och verkningsgrad. Mera pris än verkningsgrad skulle jag vilja påstå. De bästa kommersiella, icke-koncentrerande, modulerna från Sun Power har 19,6% verkningsgrad, det klarar vi oss långt med.

Andra saker kan vara (diverse tankar, fyller på vartefter de dyker upp)

  • Information. I Sverige är det en enorm brist på kunskap om solcellssystem, även bland folk i energibranschen… Bristen på kunskap är en bidragande orsak till att det går trögt för solcellsbranschen i Sverige.
  • Acceptans. Det är dags att förstå att solceller är ingen experimentverksamhet för tekniknördar längre. Det borde man inse om man vet att Tyskland har runt 1 miljon installerade solcellsanläggningar. När anläggningen är installerad tuffar och går den utan att man behöver göra något speciellt med den.
  • Förenklade regler för småskalig produktion. Nettodebitering, var är du?
  • Hur kan man förenkla hanteringen av elcertifikat för små elproducenter och se till att man dessutom får elcertifikat för hela sin produktion och inte bara för till nätet inmatad el? Idag är i praktiken hela småhusmarknaden utesluten från elcertifikatsystemet när det gäller att få elcertifikat på hela sin solelproduktion, eftersom det mätabonnemang som behövs blir för dyrt i förhållande till intäkterna. Jag har aldrig förstått varför man kräver timmätning för att få elcertifikat när de tilldelas per producerad MWh, oavsett när i tiden denna el har producerats.
  • Byggnadsintegrering. På sikt kommer nog solceller att bli ”ett” med husens byggmaterial. Användning av solceller som solskydd ger en dubbelfunktion som bättrar på ekonomin.
  • Standardiserade paketlösningar för villor, för att pressa priserna. Talade inte IKEA om detta för några år sedan. Var tog den idén vägen?
  • Vad krävs av vårt elnät om varje hus skulle ha solceller? Inom en relativt nära framtid kommer det att vara en självklarhet att alla nybyggda hus har solceller.
  • Ellagring. I nuläget är det bästa att mata in överskottsel på nätet. När varje hus har solceller, och vi dessutom har mycket vindel, är det inte säkert att det är den bästa lösningen. Energilagring och styrning av både energiproduktion och energianvändning kommer att behövas för att upprätthålla elbalansen. Var ska ellagring ske? Centralt? Eller lokalt, i (hybrid)elbilars batterier eller i batterier i hemmet?
  • Möjlighet att använda solelen vid strömavbrott. Idag slutar växelriktaren att leverera ström när det blir strömavbrott och solelen går då inte att använda internt i huset.
  • Hur kan solceller bidrar till EU:s direktiv om nära nollenergibyggnader, som kan producera nästan lika mycket energi som de använder.
  • Hur får vi med i stads- och husplanering att nybyggda hus byggs så att de är lämpliga för framtida solcellsinstallationer? Takens väderstreck och lutning är något man bör tänka på redan i planeringsskedet.
  • Mer systematisk insamling av produktionsdata och drifterfarenheter från svenska anläggningar, som kan bli lärdomar för kommande installationer. Hur mycket solel produceras på olika platser i landet? Vilka fel kan uppstå och hur ofta? Vilka fel är vanligast? Finns några driftskostnader för moderna solcellsanläggningar och hur stora är de i sådana fall? Idag är informationen otillgänglig för de allra flesta.
  • Standardiserad besiktning av installerade anläggningar för att undvika byggfusk.
  • Modulkvalité. Är lågprismoduler från Kina lika bra som moduler från andra länder?
  • Utveckling av prestanda över livslängden. I Sverige finns väldigt lite data över hur prestanda hos solcellsmodulerna förändras med tiden. Det borde sättas upp ett långtidsprov med flera olika typer av moduler där man gör regelbundna mätningar av prestanda. Finns i viss mån hos Uppsala Universitet, men är det klart hur uppföljningen kommer att göras? I utlandet har man noterat att moduleffekten sjunker med 0,5%/år som medianvärde enligt en sammanställning av många olika studier. Hur är det i svenskt klimat?
  • En politik och planeringsmål vad vi vill med solenergi saknas i Sverige.

Skatt på el från solceller?

Nej, :-)!

Så här i deklarationstider kan det vara bra att veta att för en husägare som har solceller hemmavid behöver man inte betala något speciell skatt på dem. Det är först om inkomsterna under ett år överstiger 30 000 kr som det kan bli aktuellt, vilket betyder att man behöver sälja sådär 60 MWh solel per år om man antar ett säljpris på 50 öre/kWh. Har man råd med ett hus som kan ha så mycket solceller har man nog råd med den skatten som kan bli också…