Solkartor ny sida

Har lagt upp en sida “Solkartor” som en egen sida i menyn. Om den ort man bor på saknar en solkarta kan man som alternativ använda det lättanvända webbaserade programmet PVGIS.

I PVGIS kan man enkelt få en beräkning av solinstrålning och solelproduktion för godtycklig plats i Sverige, med vald solcellslutning och azimut (väderstreck) för platsen. Norr om 60:e breddgraden (norr om en linje Uppsala-Karlstad ungefär) används äldre väderdata (“Radiation database” är “Classic”), vilka ger ett alltför lågt värde på solelproduktionen. Med den nyare väderdatabasen “Climate-SAF” blir värdena för solelproduktion generellt lägre än det vanliga kommersiella simuleringsprogrammet PVSYST om använder det förinställda värdet på 14% för “Estimated System Losses” i PVGIS.

Man får tänka på att alla beräknade värden är uppskattningar som har osäkerheter. Alla beräknade värden, inklusive solkartorna, är dessutom medelvärden för en följd av år. Solinstrålningen kan variera ±10% mellan olika år om man tittar på en lång serie av år. Jämför man olika månadsvärden för solinstrålning från olika år kan variationerna vara ändå större.  Man ska därför inte bli förvånad om den verkliga solelproduktionen avviker från beräknade värden.

Till ovanstående osäkerheter ska dessutom läggas att framför allt skuggning och i viss mån snötäckning kan sänka solelproduktionen.

 

Solkartor i Sverige – uppdatering januari 2017

Här är en uppdaterad lista med solkartor i Sverige. I varje solkarta kan man se solinstrålning på ett valt hustak. Vissa ger även beräknad solelproduktion.

Den senaste är “Solkarta för Stockholmsregionen” som täcker 21 kommuner!

Meddela gärna om någon solkarta saknas i listan!

Alingsås tätort med omnejd. Lanserades i april 2016.

Botkyrka

Eskilstuna kommun

Forshaga

Göteborg stad. Webbtjänst hos Göteborg Energi där man kan få fram solinstrålningen på enskilda hustak i Göteborg stad.

Kumla

Köping

Linköping

Lund, Eslöv, Hörby och Lomma kommuner. Webbtjänst hos Kraftringen. Lanserades ursprungligen i maj 2013.

Motala . Publicerade sin solkarta över tätorterna Motala och Borensberg i april 2016.

Mölndal. Lanserades i april 2016.

Norrköping

Stockholm. Visar takyta och solinstrålningen i tre olika klasser på tak till byggnader i Stockholm stad. Lanserades i maj 2013.

Stockholmsregionen. Lanserades i januari 2017. Hos Upplands-Väsby ser man vilka 21 kommuner som ingår.

Umeå

Uppsala stad

Varberg

Västerås stad. Klicka på det lilla plustecknet längst upp till höger för att välja baskarta eller satellitbild som bakgrundskarta.

Örebro

Solkartor i Sverige

Här är en lista på solkartor i Sverige. Där kan man se solinstrålning på ett valt hustak. Vissa ger även beräknad solelproduktion. Uppdaterade några länkar 2016-12-01.

Saknas någon existerande eller planerad ort med solkarta på listan? Skriv då en kommentar till inlägget så uppdaterar jag listan!

Alingsås tätort med omnejd. Lanserades i april 2016.

Botkyrka

Eskilstuna kommun

Göteborg stad

Höganäs kommun

Katrineholm

Kumla

Köping

Landskrona

Linköping

Lunds kommun

Motala . Publicerades i april 2016.

Mölndal. Lanserades i april 2016.

Norrköping

Piteå, del av centrala stan

Stockholm

Umeå

Uppsala stad

Varberg. Lanserades i maj 2016.

Vellinge kommun

Västerås stad

Örebro

Österåker

Värd att nämna är även Googles “Project Sunroof – Mapping the world’s solar potential, one roof at a time.” Finns inte för Sverige ännu, men vilken häftig vision!

Solkarta för Uppsala stad

Nyligen kom ytterligare en svensk solkarta. Denna gång för Uppsala stad.

Man kan se solinstålning på hustak och beräkna en uppskattad årlig solelproduktion. Skuggning från andra byggnader och skorstenar på taken är medräknade i kalkylen, vilket är ett plus. Kartan delar in takens solinstrålning i tre energiklasser:

  • mer än 1 000 kWh/m2 och år,
  • 950-1 000 kWh/m2 och år,
  • mindre än 950 kWh/m2 och år.

Det framgår inte vilka år som använts för solinstrålningsvärdena. Det är väl något medelvärde, men för vilken tidsperiod? Man bör ha i minnet att enligt SMHI:s mätningar kan solinstrålningen variera ca ±10% mellan olika år.

Genom att ange en systemverkningsgrad kan man få en beräkning av uppskattad energiproduktionen på det valda taket. Hur många känner till systemverkningsgraden? Inte många, men i beskrivningen anges att normal systemverkningsgrad är 13%. Det finns för övrigt ingen definition av systemverkningsgraden, vilket försvårar att ange ”rätt” värde. Ordet är dessutom felstavat, det står “systemverkninggrad”.

Kartan var lätt att använda. Jag zoomade snabbt in till Väktargatan där jag bodde under åren som doktorand i Uppsala. Fick fram att energiproduktionen var 1010 kWh/år då jag valde ytan 7 m2 (motsvarar 1 kW vid 14,3% modulverkningsgrad) , se skärmdumpen nedan. Ytan kan bara anges som ett heltal, decimaler kan inte användas. Undrans varför? Resultatet kan laddas ner som en pdf-fil, där diagrammet blev suddigt.

Solkartor finns sedan tidigare även för Eskilstuna kommunGöteborg stad, Lund kommun, Stockholm och Örebro stad. Den 6 oktober tog kommunstyrelsens miljöutskott beslut om att en solkarta ska tas fram för Sollentuna kommun. Har även hört att även Västerås är på gång…

Exempel på resultat från solkarta för Uppsala stad.

Exempel på resultat från solkarta för Uppsala stad.

Solkarta över Örebro stad!

Nu finns en solkarta publicerad även för Örebro tätort. Det är Örebro kommun som låtit ta fram kartan. Karta visar med olika färger hur stor solintrålningen är på taken av tätortens byggnader. Man kan zooma in på kartan, klicka på en byggnad och där få information om tillgänglig takyta och beräknad solinstrålning under ett år med normal solinstrålning under perioden 1999-2009. Man bör ha i minnet att enligt SMHI:s mätningar kan solinstrålningen variera ca ±10% mellan olika år.

Man kan även göra en schablonberäkning av solelproduktion och solelvärde i kronor med hjälp av det antagna elpriset på 1,40 kr/kWh. Viktigt att komma ihåg är att om man har något på taket eller intill byggnaderna som ger skugga på taket blir solelproduktionen lägre än den beräknade. Om man har ett solcellsystem som har en annan verkningsgrad än den antagna 13% kan solelproduktionen bli högre eller lägre än den angivna.

Jag tyckte kartan fungerade bättre i Firefox än i Internet Explorer 11, där fönstret med information om byggnaden delvis hamnade utanför kartfönstret så att man fick dra in fönstret för att se all information.

Några kommentarer till antagandena, som kan ses som förbättringsförslag av informationen.

  • Man har antaget en elöverföringsavgift på 52,5 öre/kWh. Tyckte det verkade högt så jag tittade på E.ON hemsida för Örebro. Om man bor i lägenhet, med 16A säkring använder upp till 8000 kWh/år kostar elöverföringen 58,45 öre/kWh, inklusive moms. Om man bor i villa eller fritidshus och använder upp till 8 000 kWh och har 16 A säkring anges elöverföringsavgiften till 52,2 öre/kWh men om man har 16 A säkring och använder över 8 000 kWh eller om man har minst 20 A säkring blir den 20 öre/kWh.
    Vi betalar 24 öre/kWh hos vår nätägare Vattenfall för 16A säkring, oavsett hur mycket el vi använder. Men så har vi också en hög fast avgift på 3 100 kr/år…
  • ”Rörlig elkostnad” anges till 41 öre/kWh för privatpersoner och 44 öre/kWh för företag. Det borde stå rörligt elhandelspris* eftersom man med rörlig elkostnad tänker på det totala rörliga elpriset inklusive elöverföring, energiskatt, elcertifikatavgift och moms.
    Som kommentar anges att priset avser ”spotpris juni 2013 resp månadsmedel”. Enligt Nord Pool spot var medelspotpriset 29,635 öre/kWh under juni månad 2013 i elområde 3, så jag förstår inte vilket spotpris man menar. Under sommaren är spotpriset högre mitt på dagen än medelspotpriset under månaden, men vid en hastig koll av timpriserna kan de inte vara så höga som 41 öre/kWh i medeltal mitt på dagen under juni 2013.
    Och vad menar man med “månadsmedel” är oklart. Är det spotprisets medelvärde för juni månad 2013?
  • Man har räknat ut en årlig ”besparing”. Det är dock ett vilseledande ordval. Man måste först göra en investering och den har man inte tagit hänsyn till. Det borde därför stå årligt värde för den producerade solelen. Om det blir en besparing eller inte beror på produktionskostnaden för solelen.
  • Man har förutom en årlig ”besparing” även räknat ut en ”besparing” under 30 år. Det är en mycket vansklig siffra att beräkna. Här har man helt enkelt tagit ”besparingen” under första året gånger 30. Man har alltså inte tagit någon hänsyn till elprisets utveckling, degradering av solcellernas produktion med tiden och antaget att det inte finns några underhållskostnader. Man får därför ta denna siffra med en nypa salt.
  • Det står att “På samma sätt är verkningsgraden för solvärme för hela anläggningen beräknad till 50 procent, där hänsyn tagits till solvärmepanelernas verkningsgrad och samtliga överföringsförluster.”
    50% verkningsgrad, inklusive systemförluster, för solvärme är ett för högt värde. Det borde nog snarare vara högst 40%.

Solkartor finns sedan tidigare även för Göteborg stad, Lund kommun och Stockholm. Hörde jag inte även ett rykte om att även Västerås är på gång…

* Elpriskollen gav ingen hjälp vad gäller ordval. De hade en kryptisk beskrivning av ”Vad är elpris?”. Där stod ”Själva öre/kWh-priset för elen i avtalet.” Huum… Man menar nog elhandelspris, exklusive priset för elöverföring, och nog skulle man kunna skriva det med bättre svenska, typ “Elhandelspris enligt avtal med elhandlare”.

Nagelört, en liten och föga känd tidigblommande vårväxt. Hemma på tomten 30 mars 2014.

Nagelört, en liten och tidigblommande vårväxt. Dyudden, hemma på tomten, 30 mars 2014.