Fyra år med solceller

Nu har vår solcellsanläggning på 3,36 kW varit i drift exakt fyra år! Vi har skördat 11 254 kWh vilket därmed ger 837 kWh/kW. Skuggning av omgivande träd under morgon-förmiddag och kväll minskar solelproduktionen. Utan skuggning borde det under ett år med normal solinstrålning vara bortåt 1 000 kWh/kW. Jag får återkomma med mera data för våra fyra år.

Sunny Portal kan man se driftdata för våra solceller.

PS. De fyra åren gäller vårt nuvarande solcellssystem. Vi har haft solceller 8 år på vårt tak. Vi började med 3 stycken 100 W NAPS-moduler, som togs i drift 10 november 2006. Bilder på den första anläggningen finns hos Solelprogrammet, www.solcell.nu (sök på Gäddeholm). De tekniska data som står där gäller dock vår nuvarande anläggning. På den gamla anläggningen hade vi ingen loggning och den var så liten att all solel användes i huset.

PS 30/10. Kom på att elmätaren gått 1,66 kWh när anläggingen testkördes av installatörsföretaget innan vi körde igång på allvar den 28 oktober 2010. Det blev därmed en minimal justering av produktionen och utbytet.

Ekollon hemma på tomten, laddade med solenergi... 27 september 2014.

Ekollon hemma på tomten, laddade med solenergi… 27 september 2014.

En som diggar solenergi. Vildsvin på tomten letande efter ekollon, laddade med solenergi. 4 oktober 2014.

En som diggar solenergi. Vildsvin på tomten letande efter ekollon, laddade med solenergi. 4 oktober 2014 kl. 00.18.

Juli blir årets solelmånad

215,85 kWh (64 kWh/kW) hittills under juli. Med det soliga väder som förutspås närmaste drygan veckan är det i stort sett klart att juli blir årets bästa solelmånad, åtminstone i Västeråstrakten. Hos oss har maj varit bäst 2011-2014. Men i år är hittills juni bäst med 382,4 kWh (114 kWh/kW), men allt talar nu för att juli blir årets månad!

Orkidén skogsknipprot. Klackbergs naturreservat 6 juli 2014.

Orkidén skogsknipprot. Klackbergs naturreservat 6 juli 2014.

Blir maj bästa solelmånad i år också?

140,35 kWh (41,8 kWh/kW) hittills under maj när halva (nästan) månaden passerat. Maj har varit vår bästa månad tre år i rad med 450, 445 och 440 kWh.

Blir maj lika bra i år? Nej. Om alla dagar under resten av maj skulle vara helt soliga med 18 kWh per dag skulle vi nå ca 430 kWh. En del dagar kommer rimligen att vara mer eller mindre mulna, så vi når förmodligen inte 400 kWh under maj. Med tanke på att januari-mars alla gav lägsta månadsvärden för oss kommer det efter majs utgång att vara fyra av fem månader som givit lägsta månadsvärden.

Så i år kan juni bli bästa månad för oss. Alltid något att se fram emot.

Ser att detta är ett jubileumsinlägg, nummer 600. Det firar vi med en vacker blomma:

Orkidén Adam och Eva. Skurusund 10 maj 2014.

Orkidén Adam och Eva. Skurusund 10 maj 2014.

Solkarta över Örebro stad!

Nu finns en solkarta publicerad även för Örebro tätort. Det är Örebro kommun som låtit ta fram kartan. Karta visar med olika färger hur stor solintrålningen är på taken av tätortens byggnader. Man kan zooma in på kartan, klicka på en byggnad och där få information om tillgänglig takyta och beräknad solinstrålning under ett år med normal solinstrålning under perioden 1999-2009. Man bör ha i minnet att enligt SMHI:s mätningar kan solinstrålningen variera ca ±10% mellan olika år.

Man kan även göra en schablonberäkning av solelproduktion och solelvärde i kronor med hjälp av det antagna elpriset på 1,40 kr/kWh. Viktigt att komma ihåg är att om man har något på taket eller intill byggnaderna som ger skugga på taket blir solelproduktionen lägre än den beräknade. Om man har ett solcellsystem som har en annan verkningsgrad än den antagna 13% kan solelproduktionen bli högre eller lägre än den angivna.

Jag tyckte kartan fungerade bättre i Firefox än i Internet Explorer 11, där fönstret med information om byggnaden delvis hamnade utanför kartfönstret så att man fick dra in fönstret för att se all information.

Några kommentarer till antagandena, som kan ses som förbättringsförslag av informationen.

  • Man har antaget en elöverföringsavgift på 52,5 öre/kWh. Tyckte det verkade högt så jag tittade på E.ON hemsida för Örebro. Om man bor i lägenhet, med 16A säkring använder upp till 8000 kWh/år kostar elöverföringen 58,45 öre/kWh, inklusive moms. Om man bor i villa eller fritidshus och använder upp till 8 000 kWh och har 16 A säkring anges elöverföringsavgiften till 52,2 öre/kWh men om man har 16 A säkring och använder över 8 000 kWh eller om man har minst 20 A säkring blir den 20 öre/kWh.
    Vi betalar 24 öre/kWh hos vår nätägare Vattenfall för 16A säkring, oavsett hur mycket el vi använder. Men så har vi också en hög fast avgift på 3 100 kr/år…
  • ”Rörlig elkostnad” anges till 41 öre/kWh för privatpersoner och 44 öre/kWh för företag. Det borde stå rörligt elhandelspris* eftersom man med rörlig elkostnad tänker på det totala rörliga elpriset inklusive elöverföring, energiskatt, elcertifikatavgift och moms.
    Som kommentar anges att priset avser ”spotpris juni 2013 resp månadsmedel”. Enligt Nord Pool spot var medelspotpriset 29,635 öre/kWh under juni månad 2013 i elområde 3, så jag förstår inte vilket spotpris man menar. Under sommaren är spotpriset högre mitt på dagen än medelspotpriset under månaden, men vid en hastig koll av timpriserna kan de inte vara så höga som 41 öre/kWh i medeltal mitt på dagen under juni 2013.
    Och vad menar man med “månadsmedel” är oklart. Är det spotprisets medelvärde för juni månad 2013?
  • Man har räknat ut en årlig ”besparing”. Det är dock ett vilseledande ordval. Man måste först göra en investering och den har man inte tagit hänsyn till. Det borde därför stå årligt värde för den producerade solelen. Om det blir en besparing eller inte beror på produktionskostnaden för solelen.
  • Man har förutom en årlig ”besparing” även räknat ut en ”besparing” under 30 år. Det är en mycket vansklig siffra att beräkna. Här har man helt enkelt tagit ”besparingen” under första året gånger 30. Man har alltså inte tagit någon hänsyn till elprisets utveckling, degradering av solcellernas produktion med tiden och antaget att det inte finns några underhållskostnader. Man får därför ta denna siffra med en nypa salt.
  • Det står att “På samma sätt är verkningsgraden för solvärme för hela anläggningen beräknad till 50 procent, där hänsyn tagits till solvärmepanelernas verkningsgrad och samtliga överföringsförluster.”
    50% verkningsgrad, inklusive systemförluster, för solvärme är ett för högt värde. Det borde nog snarare vara högst 40%.

Solkartor finns sedan tidigare även för Göteborg stad, Lund kommun och Stockholm. Hörde jag inte även ett rykte om att även Västerås är på gång…

* Elpriskollen gav ingen hjälp vad gäller ordval. De hade en kryptisk beskrivning av ”Vad är elpris?”. Där stod ”Själva öre/kWh-priset för elen i avtalet.” Huum… Man menar nog elhandelspris, exklusive priset för elöverföring, och nog skulle man kunna skriva det med bättre svenska, typ “Elhandelspris enligt avtal med elhandlare”.

Nagelört, en liten och föga känd tidigblommande vårväxt. Hemma på tomten 30 mars 2014.

Nagelört, en liten och tidigblommande vårväxt. Dyudden, hemma på tomten, 30 mars 2014.

231 kWh solel under mars

Det blev 230,54 kWh (68,6 kWh/kW) under mars månad. Det är det klart lägsta marsvärdet sedan vi körde igång våra solceller i slutet av oktober 2010. Tidigare marsvärden har varierat mellan 260,71 (77,6 kWh/kW under 2012) och 354,74 (105,6 kWh/kW under 2013). Det betyder att årets alla tre första månader har noterat lägsta månadsvärden hos oss.

Under januari-mars producerade vi 294,3 kWh vilket kan jämföras med fjolårets 481,5 kWh. Ifjol slog vi årsrekord. Det lär vi inte göra i år, med tanke på att 2014 hittills varit betydligt solfattigare än 2013 hemma hos oss.

Bästa dag under mars månad blev 21 mars med 13,26 kWh (3,95 kWh/kW). Under sista sju dagarna i mars ifjol blev det minst 13,99 kWh per dag under sex av dagarna, så mars ifjol var sanslöst bra. Den bästa marsdagen någonsin var 30 mars 2011 med 14,80 kWh vilket med en hårsmån slår den 31 mars ifjol då vi skördade 14,77 kWh.

Jämförelse solelproduktion per dygn under februari 2013 och februari 2014.

Jämförelse solelproduktion per dygn under februari 2013 och februari 2014.

Blåsippa. Hemma på tomten 30 mars 2014.

Blåsippa. Hemma på tomten 30 mars 2014.

Solceller växer så det knakar i Sverige

IEA PVPS Task 1 har genom Johan Lindahl, Uppsala Universitet, idag offentliggjort statistik för den svenska solcellsmarknaden 2013. Under 2013 installerades 19 MW solceller i Sverige, varav 17,9 MW var elnätanslutna och 1,1 MW var utanför elnätet. Det ska jämföras med att det under 2012 installerades 8,3 MW, varav 6,47 elnätanslutet. Marknadstillväxten har alltså varit fenomenal under 2013, med mer än en fördubbling. Totalt var 43,1 MW installerat i Sverige vid slutet av 2013, varav 34,7 MW var nätanslutna.

En intressant uppgift är att kostnaden för nyckelfärdiga solcellsystem för villor (0-20 kW) av solcellsföretagen angavs ha minskat från i medeltal 27 500 kr/kW, inklusive moms, i slutet av 2012 till 20 000 kr/kW i slutet av 2013. Det är en prissänkning med hela 27%. Det går stick i stäv mot att vid min senaste prisuppdatering av solcellsystem från elbolagen att av priserna den 26 februari 2014 var det inga systempriser som hade sänkts jämfört med april 2013, i de flesta fall var de oförändrade! En del större paket har dock tillkommit som gjorde att det i februari 2014 fanns flera paket som låg under 20 000 kr/kW i investeringskostnad, men de allra flesta kostade mer än 20 000 kr/kW, inklusive moms. En anledning till att medelpriserna uppgavs ha sjunkit per kW av solcellsföretagen kan alltså vara att medelsystemstorleken har ökat.

I Tyskland stod systempriserna stilla runt 1700 Euro/kW exklusive moms (ca 17 500 kr/kW inklusive tysk moms på 19%) för system på upp till 10 kW under 2013 enligt branschorganisationens BSW Solars statistik, som bygger på två tiopotenser fler solcellsinstallationer än i Sverige och den är därmed statistiskt säkrare. En anledning till detta kan vara att införandet av ett lägsta pris för kinesiska solcellsmoduler på 0,56 Euro/W till EU. Eftersom detta avtal gäller till utgången av 2015 kommer det att begränsa prisförändringarna på solcellsystem inom EU under 2014-2015.

Man får också komma ihåg att de solcellsystem som marknadsförs av elbolagen i Sverige kommer från underleverantörer och att underleverantörerna rimligen har ett lägre pris till elbolagen än vad elbolagens kunder får betala. Elbolagen har alltså tillkommit som en mellanhand på den svenska solcellsmarknaden.

Fortsättet marknaden att växa lika mycket under 2014 som under 2013? Njae, knappast…, men om det installeras lika mycket i år som ifjol är det gott nog. Marknaden styrs till stor del av budgeten för investeringsstödet till solceller. I år kommer inte lika stor budget att släppas till länsstyrelserna som under 2013, under förutsättning att regeringens budget hålls oförändrad. Budgeten för 2013-2016 är 210 miljoner. Av dessa har 107,5 + 45 miljoner fördelats till länsstyrelserna under 2013. Återstår alltså 57,5 miljoner av budgeten för åren 2014-2016. Om regeringen får igenom en skattereduktion för överskottsel kommer man att vara nöjd med det och det blir inga mera pengar till investeringsstödet, åtminstone har det låtit så på energiminister Anna-Karin Hatt.

Om det blir en ny regering efter valet i september kan det få en effekt på 2015, men det blir en senare fråga.

Läs mera i Energimyndighetens pressrelease från idag. Senare i vår kommer även en rapport för Sverige att presenteras på IEA PVPS hemsida.

Rökpipsvamp utanför Surahammar. Denna svamp är rödlistad som starkt hotad i Sverige. 8 mars 2014.

Rökpipsvamp utanför Surahammar. Denna svamp är rödlistad som starkt hotad i Sverige. 8 mars 2014.

Investeringskostnaden för solceller lägre än för havsbaserad vindkraft

I Ny Teknik igår publicerades artikeln ”Här är nya svenska rekordparken” om en havsbaserad vindkraftpark utanför Öland. Investeringen uppgavs vara ”runt 1,2 miljarder kronor”. Effekten är enligt artikeln 48 MW. Det betyder att investeringskostnaden var 25 kr/W, om siffrorna stämmer. Antar att man här pratar utan moms och man kan idag utan vidare bygga en storskalig fast solcellsanläggning för halva den investeringskostnaden i Sverige.

Vindkraftverken producerar dock mera per installerad effekt. Årsproduktionen under ett normalår uppskattas bli 180 GWh för vindkraftparken, vilket gör 3 750 kWh/kW och år. Solcellsanläggningar ligger på 800-1 100 kWh/kW och år. Om man leker med tanken att sätta en solcellsanläggning på samma plats som vindkraftparken borde man nå 1 050 kWh/kW om man studerar SMHI:s solinstrålningskarta för Sverige. I grova slängar är utbytet per kW för en bra solcellsanläggning lika stort som den årliga globalstrålningen per m2 horisontal yta, som SMHI:s karta visar.

För att göra jämförelsen fullständig behöver man veta driftkostnader och livslängd för vindkraftverken. Vet inte vad man antagit i detta fall. Driftkostnaderna för vindkraft anges till 10-15 öre/kWh (högre för havsbaserad än landbaserad vindkraft antar jag) och livslängden till 20 år enligt Svenskt Vindkrafts Tekniskt Centrum på Chalmers. Jag brukar räkna med 30 års livslängd för en solcellsanläggning. I slutänden blir det alltså inte så stor skillnad som man skulle kunna tro i produktionskostand per kWh för en stor solcellsanläggning jämfört med en havsbaserad vindkraftpark.

Bollvitmossa. Ennora, Ängelsberg, 20130922

Bollvitmossa. Ennora, Ängelsberg, 20130922

Intervjuad om solceller av EFN idag

Blev idag intervjuad av Mats Fors om solceller. Mats arbetar för Ekonomi- och finansnyheter (EFN) som i oktober startar en podradiokanal, så det dröjer ett tag innan programmet sänds. Även Johan Ehrenberg och en solcellsägare i Stockholmstrakten hade Mats intervjuat inför detta program. Bra att solceller uppmärksammas!

Slemsvampen vargmjölk på en björklåga. Ennora, Ängelsberg, 2013-09-22.

Slemsvampen vargmjölk på en björklåga. Ennora, Ängelsberg, 2013-09-22.

Soldyrkande växt

Folks, jag har semester eller vart fall är jag ledig från jobbet sedan en vecka och resten av denna vecka. Håller på med inventering av alla växtplatser för mosippa i Västmanland län, skön avkoppling… Den tar all tid och jag har därför legat lite lågt med bloggen. Cirka 30 så kallade lokaler ska besökas. Mosippa är sedan länge fridlyst och sedan 2010 rödlistad som starkt hotad i Sverige.

Den gillar solöppna växtplatser i sydvända lägen och minskar när beskuggningen av omgivande skog blir för stor. Samma prestanda som för solceller…  Mosippa borde därför vara en symbol för solcellsentusiaster.

Mosippa. Ramnäs 7 maj 2013.

Är det lönt att beräkna lönsamhet för solel i Sverige?

Reviderade inlägget något den 10 november.

Idag publicerade Ny Teknik artikeln ”Så lönsam är solelen”. Tre personer hade ombetts räkna på detta. David Larsson, Direct Energy, hade gjort en bra beräkning tycker jag. När det gäller de övrigas beräkning av avkastning på kapital saknar jag vilka antaganden de har gjort om kapitalkostnaderna. Som de har räknat har de medvetet eller omedvetet antigit en kalkylränta på 0%.

Jag antog en kalkylränta på 5% i mina beräkningar, vilket å andra sidan är väl högt för en privatperson om man tänker på vad realräntan skulle bli för ett lån. Med 5% kalkylränta blir kapitalkostnaden 2 750 kr per år i Fortums exempel, vilket skulle ge en negativ avkastning (förlust) med den antagna intäkten på 2 500 kr per år. I Björn Karlssons fall skulle kapitalkostnaden bli 1 650 kr per år, vilket är mindre än den antagna intäkten på 3 000 kr per år, vilket med andra ord säger att investeringen skulle gå med vinst. Dock saknas i dessa exempel hänsyn tagen till kostnader för drift och underhåll, effekten av degradering av solcellsmodulerna och möjligheten till intäkter från elcertifikat.

När det gäller solcellsanläggningar på småhus är en svårighet hur man värderar den producerade solelen och här har de tre personerna i Ny Tekniska artikel resonerat olika. Den solel som används direkt i huset får samma värde som den köpta elen. MEN, när det gäller värdet för överskottselen finns det idag stora variationer. De stora bolagen betalar Nord Pool spotpris med eller utan ett avdrag (typiskt 4 öre/kWh). Nettodebitering är olaglig enligt Skatteverket. Vissa elbolag har trots det startat med nettodebitering, men det är idag relativt få solelproducenter som har sådana avtal. Björn och David har antagit att all den producerade elen kan nettodebiteras och därmed får samma värde som den köpta elen. David har dessutom nämnt en ersättning nätbolaget ger för ”nätnytta”, men den ersättningen får man bara för överskottselen. Per har räknat med att 20% av den producerade elen blir överskott som matas in på nätet, men har glömt att ta med nätbolagets ersättning för nätnytta. Hur stor andel som matas in på nätet kan varierar mycket beroende på storlek på anläggning och typ av hus. Vi har med vår 3,36 kW solcellsanläggning under 2011-2012 matat in 52-53% av vår solelproduktion till nätet. Vi har även solfångare så våra värden för inmatning borde vara representativa för hus med fjärrvärme.

Alla de olikheter som finns i de tre personers räknesätt tycker jag visar hur omogen solcellsmarknaden är i Sverige. Det finns tyvärr inget gemensamt synsätt på hur man ska räkna på ekonomin och det är lätt att förstå att personer som inte är insatta i dessa frågeställningar kan bli smått förvirrade av de vitt skilda resultat som presenteras i olika sammanhang. .

En vedertagen metod att professionellt räkna på produktionskostnaden för el är ”Levelised Cost of Electricity” (LCOE), där de totala kostnaderna för kapital, drift och underhåll samt bränslekostnad (0 för solel) fördelas per producerad kWh under anläggningens livslängd. När man tittar på energiproduktion ska för solel hänsyn tas till degradering av solcellsmodulerna med tiden.

När man beräknar produktionskostnaden finns många olika antaganden som kan göras. I Ny Tekniks artikel är bara tre set representerade, som trots det ger vitt skilda resultat. En lämpligare metod att redovisa produktionskostnaden tycker jag är diagram med exempelvis parametrarna kalkylränta och investeringskostnad, där man kan representera hundratals set av dessa två parametrar och där läsaren själv kan välja relevanta parameterset.

En viktig sak att komma ihåg är att den produktionskostnad som beräknas med LCOE-metoden är ett fast pris under anläggnings livslängd, låt säga 30 år. När man ska räkna på lönsamheten i en solcellsinvestering måste man kunna förutsäga det rörliga elpriset under hela livslängden. Det kan ingen göra med någon precision under en 30 år lång period. Även här borde man därför göra ett diagram med olika antaganden om utvecklingen av det rörliga elpriset. Vid tillfälle får jag göra det.

Mitt sätt att beräkna produktionskostnaden finns under fliken ”Kostnad solel”. Senast uppdateringen gjordes i februari i år, så det kan behövas en finputsning. Skulle exempelvis vilja uppgradera det antagna elcertifikatpriset, men det hinner jag inte göra i kväll. Uppdateringar gjordes 8, 10 och 11 november, så nu är den sida mera “up to date” och jag tror den ger en god bild över vilka saker man bör ta hänsyn till när man ska beräkna produktionskostnaden för solel.

Slånlav på ek. Dyudden 3 november 2012.

Slånlav på ek. Dyudden 3 november 2012.