Varför energiskatt på egenanvänd solel?

Problem

Låt säga att du har två byggnader på en gård och att du vill installera 200 kW solceller på vardera byggnad, det vill säga 400 kW tillsammans. En del av solelen använder du själv och en del blir överskott som säljs. Ska du då betala energiskatt på den egenanvända elen?

Har under senaste dagarna fått frågor av tre personer rörande tolkning av “Lag (1994:1776) om skatt på energi“, när det gäller energiskatt på egenanvänd solel från större solcellsanläggningar.

Energiskatt

En normal villaägare behöver inte bekymra sig om att bli skyldig att betala energiskatt för sin solelproduktion. De som äger solcellsanläggningar med tillsammans mindre än 255 kW installerad effekt är sedan 1 juli 2016 befriade från energiskatt på egenanvänd el.

Men, för solcellsanläggningar på minst 255 kW ska man betala full energiskatt på egenanvänd el.

Om man per juridisk person äger flera solcellsanläggningar som var och en har en installerad effekt på mindre än 255 kW, där anläggningarna tillsammans har en installerad effekt på minst 255 kW ska man från 1 juli 2017 istället betala 0,5 öre/kWh i energiskatt på egenanvänd solel.

När det gäller energiskatt på den överskottsel som man säljer är det slutanvändaren av den elen som får betala energiskatten.

Tolkningsproblem

I “11 kap. Energiskatt på elektrisk kraft” finns ett par otydligheter som ger tolkningsproblem:

“2 §/Träder i kraft I:2018-01-01/ Elektrisk kraft är inte skattepliktig om den
1. framställts

a) i en anläggning med en sammanlagd installerad generatoreffekt av mindre än 50 kilowatt,
b) av någon som förfogar över en sammanlagd installerad generatoreffekt av mindre än 50 kilowatt, och

Vad som anges i första stycket 1 a respektive b om den installerade generatoreffekten ska för elektrisk kraft som framställs från

2. sol, i stället motsvaras av 255 kilowatt installerad toppeffekt, och…”

 

Anläggning

Vad som menas med en anläggning är inte definierat i lagtexten. Skatteverket gav följande svar till en av personerna:

”Produktionsenheter som geografiskt och tekniskt är sammanhängande, exempelvis genom att dela generator eller som på annat sätt är sammanhängande, ses som en enda anläggning.”

En solcellsanläggning har ingen generator. Möjligen kan man tänka sig växelriktare eller transformator istället.

Hur Skatteverkets tolkning ”på annat sätt är sammanhängande” ska tolkas (!) kan man undra över. Det logiska är att definiera sammanhängande på DC-sidan, dvs att en anläggning slutar efter växelriktarna eller transformatorn, om det är en riktigt stor anläggning. Här är min tolkning:

  • Två solcellssystem på olika byggnader med åtskilda växelriktare är två anläggningar.
  • Två solcellssystem på olika byggnader med gemensamma växelriktare är en anläggning.

Installerad toppeffekt

I lagtexten är det inte definierat vad som menas med ”255 kW installerad toppeffekt”. Är det DC- eller AC-effekt och under vilka förhållanden?

När det gäller solcellsmoduler definieras märkeffekten som toppeffekten vid “Standard Test Conditions” (STC = 1000 W/m2 vinkelrät mot modulytan, celltemperatur 25°C och “air mass” = 1,5, som definierar ett visst spektrum). Vid andra förhållande kan teoretiskt en högre effekt levereras, märkeffekten är ingen absolut toppeffekt.

Man kan tänka sig två alternativa definitioner av en anläggnings toppeffekt:

  • Summan av modulerna märkeffekt. Det är den högsta DC-effekt en anläggning kan leverera vid STC. Detta är ett vanligt sätt att ange en anläggnings installerade effekt.
    När man beräknar utbytet (kWh/kW) för en solcellanläggning använder man alltid DC-effekten, det vill säga kWh (AC) / kW (DC).
  • Högsta AC-effekt som växelriktarna eller transformatorn kan leverera. Denna tolkning har också en logik eftersom en anläggning inte kan leverera högre AC-effekt än så och att det borde vara denna effekt som en nätägare är intresserad av. Om man exempelvis har moduler vända mot väster och öster istället för mot söder kan moduleffekten vara betydligt högre än toppeffekten för växelriktarna eller transformatorn. Därför är detta en tolkning som anläggningsägare önskar.

Vilken tolkning som gäller är dock oklart i nuläget så vitt jag vet. Om någon fått ett klart besked från exempelvis Skatteverket vore det intressant att veta.

Varför energiskatt på egenanvänd solel?

Ovanstående tolkningsproblem är dock i grunden helt onödiga. Det finns ingen logik i att man ska betala energiskatt på solel som är egenanvänd. Den elen har aldrig varit ute på marknaden och det finns ingen som mäter hur mycket el som är egenanvänd. På motsvarande sätt som att solvärme, vedeldning, egenodlade äpplen eller morötter inte beskattas. Det är för övrigt inte ens möjligt att på något enkelt sätt mäta mängden egenanvänd solel. Man måste istället göra en beräkning av hur mycket av solelen som är egenanvänd el.

Mängden egenanvänd el = Anläggningens hela produktion (mätvärden samlas inte in av någon gemensam instans) minus det överskott som matas in till nätet (mäts och samlas in av nätägaren).

Förslag

Var konsekvent och slopa energiskatt på all egenanvänd solel. Det skulle gynna utbyggnaden av solcellsanläggningar och vi slipper fastna i kvicksand av lagtolkningar. Konsekvensen av nuvarande lag blir annars att alla lämpliga ytor för solcellsinstallationer inte utnyttjas av villiga solcellsinvesterare.

Miljardregn till solceller i dagens riksdagsbeslut

Riksdagen beslutade idag att godkänna regeringens budgetförslag. Enligt dagens beslut för utgiftsområde energi:

”Cirka 3,6 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet energi. Mest pengar går till energiforskning, knappt 1,5 miljarder kronor. 975 miljoner kronor går till energiteknik.”

Detta innebär

  • En kraftigt höjd budget till investeringsstöd för solceller under 2018-2019. Budgeten ökas med 525 miljoner per år. I tidigare budget finns beslut om 390 miljoner per år, vilket gör totalt 915 miljoner per år.
    Med 10 miljoner invånare i Sverige gör det att vi satsar 91,5 kr per invånare och år i investeringsstöd för solceller. Ungefär samma nivå som en lunch på restaurang per år och invånare.
  • En förlängning av investeringsstödet med ett år till 2020.
    Enligt pressmeddelande från 2 september har angetts 915 miljoner under 2020 liksom för 2018-2019, men i budgetförslagets tabell 2.43 enligt nedan står 965 miljoner. I tidigare budget fanns dock 50 miljoner per år till energilager så det borde vara 915 miljoner till solceller under 2020 enligt min tolkning.
  • Stödnivån i investeringsstödet höjs från 20% till 30% för privatpersoner, vilket innebär att alla stödmottagare kommer att få 30% i stöd från och med 1 januari 2018 om regeringens plan går i lås.
    I dagens beslut står att ”En revidering av förordningen om stöd till solceller kommer att beslutas när budgetpropositionen har beslutats av riksdagen. Regeringens plan är att den nya stödnivån för privatpersoner ska träda i kraft den 1 januari 2018.”
  • Energimyndigheten får pengar för ny informationsplattform. För detta får de 10 miljoner kronor 2018 och 5 miljoner kronor per år från och med 2019.Inte utan att man blir avundsjuk på en sådan informationsbudget, :-). Intäkterna från denna blogg utgörs av donationer, hittills i år 1 160 kr från 9 mottagare. Mindre än utgifterna till webbhotellet…

Intressant är ”I en reservation (SD) finns ett alternativt förslag när det gäller anslagen inom utgiftsområdet. Företrädarna i utskottet för Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna har avstått från att delta i beslutet om anslag och hänvisar i särskilda yttranden i stället till de budgetförslag som respektive parti har lagt fram.”

Så tycker oppositionspartierna

Enligt motion från SD vill de avveckla stödet till solceller. En Moderat motion skriver att “Att lägga ytterligare miljardbelopp till dessa stödsystem är orimligt.” I Centerpartiets motion ges inget eget förslag om ändring av budgeten, så de håller väl med om regeringens budgetförslag. Liberalerna anger i sin motion att de vill avskaffa elcertifikatsystemet och avstyrker den utökade budgeten för investeringsstöd för solceller under 2018. De förordar i stället en översyn av skatte- och bygglovsreglerna på området. Kristdemokrater föreslår att anslaget för energiteknik sänks med 535 miljoner jämfört med regeringens förslag, de avstyrker alltså höjningen av anslaget till investeringsstöd för solceller och energilager.

Med andra ord ska vi inte ta den föreslagna budgeten för solcellsstöd för 2019-2020 som skriven i sten. Budgeten beslutas år för år och hur regeringen ser ut efter valet 2018 kommer att avgöra hur det blir med framtida stöd till solceller.

Regeringens budgetproposition 2018

Föreslagen anslagsnivå 2018 och beräkningar för 2019−2020 enligt regeringens budgetproposition för 2018 (Utgiftsområde Energi, sida 62).