Hur mycket solel är egenanvänd?

En viktig fråga är hur stor andel av den solel som produceras som också används av solelproducenten, det som kallas egenanvändning. Med det menas här el som använts innanför anslutningspunkten till nätet och som aldrig matats in till nätet. En viktigt sak att påpeka är att hur mycket solel som är egenanvänd går inte att mäta direkt. Men går det att göra en uppskattning hur stor egenanvändningen är i genomsnitt?

Vi vet att egenanvändning kan variera mellan 0% och 100%. Under våra fyra första driftår hade vi 48% egenanvändning i vårt hus, som har 3,36 kW solceller. Småhusägare och bostadsrättsföreningar som använder elen till fastighetsel får oftast ett stort överskott och därmed en relativ låg egenanvändning. Större fastigheter med hög energianvändning under dagen får också en hög egenanvändning. De få solcellsanläggningar som säljer all el får en mycket låg egenanvändning.

Hur stor egenanvändningen är kommer på sikt sannolikt att få en avgörande betydelse för solcellsanläggningens ekonomi. Egenanvänd el ersätter köpt el. Värdet på den egenanvända elen blir därmed lika med den rörliga delen av det pris vi betalar för elhandel och elöverföring. Värdet för det överskott vi matar in till nätet består av flera delar vars storlek är svåra att förutsäga långt fram i tiden. Exempelvis finns idag ingen gräns satt för hur länge skattereduktionen på 60 öre/kWh för överskottsel som matas in till nätet ska gälla. Idag är det ungefär lika värde på köpt el och överskottsel om man får skattereduktion för överskottselen och betalar full energiskatt på den köpta elen, se inlägget Värde av egenanvänd och såld solel. I framtiden är det sannolikt att värdet på överskottselen kommer att bli lägre än priset på köpt el, om skattereduktionen fasas ut. Hur stor egenanvändningen är kan användas av solelproducenten för att beräkna ekonomin, av staten för att bedöma framtida kostnad för skattereduktionen och i framtiden för att dimensionera storleken på energilager om det blir lönsamt att lagra överskottsel för senare användning.

Inmatad solel till nätet i Sverige – svenskt rekord

Via Svenska Kraftnäts statistik för tillförsel och förbrukning i det svenska elnätet 2015 kan man räkna ut att det till och med augusti var det 23,53 GWh solkraft som matats in till nätet. Om man exempelvis skulle anta att 50% av den producerade solelen användes av solelproducenten och resterade 50% var överskott som matades in till nätet skulle det betyda att 23,53/(1-0,5) = 47,06 GWh solel skulle ha producerats under januari-augusti 2015. I nästa steg behöver vi uppskatta hur mycket solel som producerades i Sverige under 2015 och då behöver vi veta hur stor den installerade solcellseffekten är.

Den högsta inmatade effekten under en timme var för övrigt 30,817 MW kl.12-13 den 14 augusti 2015, se nedanstående diagram. Det var då svenskt rekord för inmatad solcellseffekt till nätet.

Nätansluten solcellseffekt i Sverige

Om man vill uppskatta hur stor installerad effekt som krävs för producera denna solenergi behöver man göra ett antagande om ett typiskt utbyte för solcellsanläggningar i Sverige. I inlägget Hur mycket el producerar solceller i Sverige? Uppdatering för 2014 visades att i runda tal 900 kWh/kW var medianvärdet för 230 fasta solcellsanläggningars utbyte i Sverige 2014. Det är en liten andel av alla solcellsanläggningar i Sverige och det finns vissa felkällor i den använda metoden så det finns en osäkerhet i hur representativt detta värde är för alla solcellsanläggningar. Exempelvis kan nämnas att MW-parken utanför Västerås som har solföljning har ett utbyte på ca 1 200 kWh/kW. Låt oss därför anta att utbytet är 900-950 kWh/kW i snitt för alla anläggningar för ett helår.

En fråga blir sedan hur stor andel som produceras under januari-augusti. Av Svenska Kraftnäts data framgår att 83% av inmatningen producerades under januari-augusti 2014. Låt oss anta att detsamma gäller för 2015. Det kan förstås vara lite annorlunda 2015 men det påverkar inte resultatet så mycket. Då skulle det bli (900-950)/0,83 = 751-792 kWh/kW under januari-augusti.

Vid egenanvändning 50% skulle det då krävas 47 060 000 kWh/(751-792 kWh/kW) = ca 59 400 – 62 700 kW = ca 59-63 MW att producera denna solel. I diagrammet nedan framgår hur stor solcellseffekt som krävs som funktion av egenanvändningen.

Nästa steg blir att jämföra med vad vi vet om den installerade och nätanslutna solcellseffekten i Sverige. Vid årsskiftet uppskattade Energimyndigheten att det fanns 50 MW nätanslutna solceller baserat på en enkät till Sveriges alla nätägare. Det finns dock enligt Energimyndigheten en viss osäkerhet i detta värde beroende på bland annat eftersläpning av registrering av solcellsanläggningar. I rapporten National Survey Report of PV Power Applications in Sweden 2014 från IEA PVPS, författad av Johan Lindahl som är Sveriges representant i IEA PVPS Task 1 gjordes bedömningen att det fanns 69,9 MW nätanslutna solceller vid årsskiftet. Detta baserat på en enkät till svenska solcellsleverantörers om deras försäljning och även denna metod medför vissa osäkerheter.  Vi kan därför anta att det fanns någonstans mellan 50 MW och 70 MW installerade solceller vid årsskiftet.

En fråga är hur mycket som har tillkommit under 2015. Från Svenska Kraftnäts statistik kan vi se att det under januari-augusti 2014 matades in 10,19 GWh solel till nätet, vilket är knappt hälften av de 23,53 GWh under samma period 2015. Man skulle därför kunna säga att det fanns ungefär dubbelt så mycket nätanslutna solceller 2015 som under 2014, om egenanvändningen för de nytillkomna anläggningar var i nivå med de som fanns under 2014. På helårsbasis kan därför 50-70 MW solceller tillkomma under 2015. Om vi antar att de i genomsnitt varit installerade under halva året blir det 25-35 MW tillkommen effekt som ska adderas till de 50-70 MW som fanns vid årsskiftet, vilket gör totalt 75-105 MW i genomsnitt under 2015.

Egenanvändning

Med ett årligt utbyte motsvarande 900-950 kWh/kW kan man se i diagrammet att 75-105 MW nätansluten solcellseffekt motsvarar en egenanvändning i intervallet 55-72% under 2015.

Summering

55-72% egenanvändning under 2015 är ett uppskattat genomsnitt för alla tusentals solcellsanläggningar i Sverige. Man får komma ihåg det som nämndes inledningsvis, egenanvändningen kan varierar mellan 0% och 100%. Småhus och bostadsrättsföreningar som använder solel till fastighetsel kan i genomsnitt ha lägre egenanvändning. Större fastigheter kan ha högre egenanvändning.

Fråga

Vet du hur stor din egenanvändning av solel är? Skriv då gärna en kommentar till detta inlägg. Ange gärna vad det är för typ av byggnad (småhus, …)  och hur stor den installerade effekten är för solcellerna. Egenanvändningen beräknar du så här.

  1. Läs av solelproduktionen i år på växelriktaren eller elmätaren.
  2. Räkna ut hur mycket överskottsel som matats in till nätet i år, med hjälp av värdena som finns angivna på nätägarens elräkning.
  3. Egenanvändning blir: (Solelproduktion-Överskottsel)/Solelproduktion.

Klicka på diagrammen för att se dem i större storlek.

Installerad solcellseffekt som funktion av egenanvändning vid årligt utbyte på 900 kWh/kW (blå kurva) och 950 kWh/kW (röd kurva). Den svarta markeringen anger intervallet för uppskattad genomsnittligt installerad solcellseffekt i Sverige under 2015.

Installerad solcellseffekt som funktion av egenanvändning vid årligt utbyte på 900 kWh/kW (blå kurva) och 950 kWh/kW (röd kurva). Den svarta markeringen anger intervallet för uppskattad genomsnittligt installerad solcellseffekt i Sverige under 2015.

Solel inmatad till nätet i Sverige den 14 augusti 2015. Den högsta effekten var 30,817 MW kl. 12-13, nytt svenskt rekord för inmatad solcellseffekt. Rådata från Svenska Kraftnät.

Solel inmatad till nätet i Sverige den 14 augusti 2015. Den högsta effekten var 30,817 MW kl. 12-13, nytt svenskt rekord för inmatad solcellseffekt. Rådata från Svenska Kraftnät.

Elcertifikat till solel – Fakta

Alla solelproducenter har rätt till elcertifikat för hela sin solelproduktion, oavsett hur liten anläggning man har. När man producerat 1 000 kWh kan man få ett elcertifikat, som sedan kan säljas på marknaden. Elcertifikaten tilldelas under 15 år.

Gjorde i morse ett uttag av anläggningar godkända för tilldelning av elcertifikat enligt Energimyndighetens statistik. Här nedan finns några diagram jag tog fram med hjälp av dessa data.

Totalt var det 4 921 stycken anläggningar som var godkända för tilldelning av elcertifikat. Sol var flest bland energikällorna med 2 294 (47% av alla)! 2 152 (44%) var vind, 333 (7%) vatten och 142 biobränsle (3%). Räknat i installerad effekt var vatten störst med 9,6 GW (54% av totala effekten). Därefter kom vind 5,2 GW (30%), biobränsle 2,8 GW (16%) och sol 44,467 MW (0,3%). Se även sammanställningen i nedanstående tabell.

När det gäller sol säger dock antalet anläggningar i elcertifikatsystemet inte något om hur många nätanslutna solcellsanläggningar som finns i Sverige. Energimyndigheten har uppskattat att det fanns ca 3 000 nätanslutna solcellsanläggningar vid årsskiftet. Jag uppskattade det till 3 000 – 4 000 i slutet av fjolåret, se Hur många solcellsanläggningar finns det i Sverige? Men bara 1 122 var godkända för tilldelning av elcertifikat vid årsskiftet. Det betyder att i runda slängar 2/3 av de svenska solcellsanläggningarna saknades i elcertifikatsystemet! Dessutom finns mindre solcellsinstallationer som inte är nätanslutna och som därmed inte alls finns med i elcertifikatsystemet.

Det finns även en annan viktig faktor att tänka på. För de små privata solcellsanläggningar är det vanligen inte lönsamt att försöka få tilldelning av elcertifikat för hela sin solelproduktion, eftersom det kostar mer i årligt mätabonnemang än vad man får i ökade intäkter. Däremot kan man få elcertifikat utan extra kostnad för det överskott av el man matar in till nätet. Av de 2 294 solcellsanläggningar som är godkända för elcertifikat är 80% (1 838) ägda av privatpersoner! Av dessa var 1 217 (53%) på högst 10 kW och bland dem är det helt säkert endast en mycket liten andel som tilldelas elcertifikat även för den solel man använder själv.

Energikälla

Antal

Privat Andel
privat

Installerad
effekt (GW)

Biobränsle

142

8 6%

2,84

Sol

2 294 1 838 80%

0,04

Vatten

333 83 25%

9,62

Vind

2 152

209 10%

5,25

SUMMA

4 921

2 138 43%

17,75

I den nyligen gjorda publikationen “Skatter och subventioner vid elproduktion – En specialstudie” har IVA försökt presentera hur mycket stöd, skatter etc. som finns för olika kraftslag. Det gick sådär för solkraft. Den första utgåvan fick revideras eftersom där fanns felaktigheter rörande solkraft, men även i den nya utgåvan finns saker att anmärka på. Där har de exempelvis fortsatt att räkna med elcertifikat även för småskalig solel och även för den egenanvända elen. Det ger en felaktig och skev bild av nuläget, som man påstår sig vilja beskriva, när det gäller elcertifikaten för solel. I nuläget är det bara en minoritet av de småskaliga solcellsanläggningarna som tilldelas elcertifikat. Dessutom är det för nästan alla endast för det överskott man matar in till nätet när det gäller solcellsanläggningar under 10 kW installerad effekt. Mycket få tilldelas elcertifikat för den egenanvända elen. IVA borde ha tagit reda på fakta…

Solceller växer kraftig

En intressant detalj i diagrammen nedan är att 1 172 solcellsanläggningar hittills tillkommit i elcertifikatsystemet under 2015. Det är en fullkomlig explosion och betyder att 51% av de solcellsanläggningar som finns i elcertifikatsystemet började tilldelas elcertifikat under 2015. Det indikerar att den procentuella tillväxten för solceller i Sverige fortsätter att vara mycket hög, där den årliga installerade effekten dubblats fyra år i rad enligt rapporten National Survey Report of PV Power Applications in Sweden 2014 från IEA PVPS. Kanske kan det bli en dubbling även år 2015!?

41 solcellsanläggningar på minst 100 kW tilldelas elcertifikat. För dessa större solcellsanläggningar bör rimligen alla ha ansökt om elcertifikat eftersom man annars förlorar en förhållandevis stor intäkt. En 100 kW anläggning som ger 900-1 000 kWh/kW producerar 90 000-100 000 kWh per år vilket motsvarar en intäkt på ca 15 700 – 17 500 kr per år för elcetifikat, antaget ett elcertifikatpris på 17,493 öre/kWh som varit genomsnittet senaste året enligt Cesars prisstatistik.

Den första solcellsanläggning som tilldelades elcertifikat var en 3 kW anläggning på ABB Corporate Research, Västerås. Ett projekt som jag var projektledare för. Starten för tilldelning var 11 februari 2006, åtta dagar tidigare än en 25 kW stor anläggning i Fläckebo i Västmanland. Äntligen fick jag svart på vitt att vi var före Fläckebo…

Förslag

En slutsats, som påpekats många gånger tidigare, är att elcertifikatsystemet måste reformeras så att administrationen blir enklare och så att alla solcellsanläggningar kommer med. Elcertifikatsystemet är vårt största och idag mest långsiktiga stödsystem till förnyelsebar energi och det känns självklart att även sol ska vara med fullt ut där.

En idé är att blanketten för färdiganmälan förutom till nätägaren även skickas till Energimyndigheten för godkännande för tilldelning av elcertifikat och ursprungsgarantier samt ansökan om Cesar-konto, där elcertifikaten och ursprungsgarantierna bokförs. Den borde vara enkelt att komplettera blanketten för färdiganmälan med de uppgifter som eventuellt saknas för att Energimyndigheten ska kunna godkänna anläggningen och skapa ett Cesar-konto. Detta skulle väsentligt förenkla för privatpersoner och förmodligen även för Energimyndigheten, som skulle slippa en del frågor och felifyllda blanketter från privatpersoner som önskar att få elcertifikat.

Ansökan om elcertifikat

Om du vill ansökan om tilldelning av elcertifikat så finns de blanketter som behövs på Energimyndighetens hemsida under Förnybart – Elcertifikatsystemet – Elproducent.

Klicka på diagrammen nedan för se dem i större storlek.

Antal godkända solcellsanläggningar för tilldelning av elcertifikat över en viss installerad effekt Rådata från Energimyndigheten.

Antal godkända solcellsanläggningar för tilldelning av elcertifikat över en viss installerad effekt. Observera att det är logaritmisk skala på y-axeln. Rådata från Energimyndigheten.

Installerad effekt för solcellsanläggningar som tilldelas elcertifikat som funktion av startdatum för tilldelning. Rådata från Energimyndigheten

Installerad effekt för solcellsanläggningar som tilldelas elcertifikat som funktion av startdatum för tilldelning. Rådata från Energimyndigheten

Antal solcellsanläggningar som tilldelas elcertifikat vid visst startdatum för tilldelning. Rådata från Energimyndigheten.

Antal solcellsanläggningar som tilldelas elcertifikat vid visst startdatum för tilldelning. Observera att det är logaritmisk skala på y-axeln. Rådata från Energimyndigheten.

Antal solcellsanläggningar som startat tilldelning av elcertifikat per år. Rådata från Energimyndigheten.

Antal solcellsanläggningar som startat tilldelning av elcertifikat per år. Rådata från Energimyndigheten.

Antal solcellsanläggningar som startat tilldelning av elcertifikat ackumulerat. Rådata från Energimyndigheten

Antal solcellsanläggningar som startat tilldelning av elcertifikat ackumulerat. Rådata från Energimyndigheten

Tillkommen effekt för solcellsanläggningar som tilldelas elcertifikat per år. Rådata från Energimyndigheten.

Tillkommen effekt för solcellsanläggningar som tilldelas elcertifikat per år. Rådata från Energimyndigheten.

Total effekt för solcellsanläggningar som tilldelas elcertifikat ackumulerat. Rådata från Energimyndigheten.

Total effekt för solcellsanläggningar som tilldelas elcertifikat ackumulerat. Rådata från Energimyndigheten.

Gamla oktoberrekordet pulvriserat – 174 kWh

Under oktober månad producerade vi 173,93 kWh (51,8 kWh/kW) solel. 25% mer än det gamla oktoberrekordet!!! Det gamla rekordet för oktober var på 138,75 kWh (41,3 kWh/kW) år 2011. Vår lägsta oktobernoteringen är från ifjol med 92,9 kWh (27,4 kWh/kW). Måste ha varit mycket mulet väder då…

Vår solcellsanläggning firade för övrigt 5 år den 28 oktober.

Produktionsdata

Vi har en webbox från SMA som gör att vi kan koppla upp vår anläggning till SMA:s Sunny Portal, där vi presenterar olika produktionsdata. Det finns i dagsläget 485 svenska solcellsanläggningar som visar produktionsdata på Sunny Portal, en ökning med sex anläggningar sedan förra månaden. Det finns även andra webbportaler som visar produktionsdata från svenska solcellsanläggningar, se sidan Produktionsdata.

Skuggning

Vi har skuggning morgon-tidig förmiddag och på kvällen från omgivande träd, som gör att vårt utbyte minskar jämfört med om vi inte hade haft någon skuggning. Taket har 27 graders lutning och är inom 5 grader (mot sydost) vänt mot söder.

Skuggningen minskar vår solelproduktion rejält. Tittade på data för ett av forskningssystemen i MW-parken utanför Västerås. Den ligger bara 10 km fågelvägen från vårt hus, så det borde vara liten skillnad i solinstrålning. Ett 8,4 kW system med SMA växelriktare som har 97,6% Euroverkningsgrad (vår SMA växelriktare har 96,3%), 19 graders lutning, på tak och söderläge gav 65,3 kWh/kW enligt elmätarvärdet. 26% mer än hemma oss!

PS 2 november

1072 kW blev rekordlågt köp av el för en oktobermånad sedan vi flyttade in i vårt hus i slutet av oktober 2006. Det soliga vädret gjorde att vi att fick varmvatten i våra solfångare och att det blev passiv uppvärmning inomhus av solstrålningen genom fönstren. Vi bor utanför Västerås fjärrvärmeområde så utomhustemperatur och hur soligt det är spelar stor roll för hur mycket el som går till uppvärmning via elpatron i vår ackumulatortank. Det spelar även in hur mycket vi eldar i vår vattenmantlade braskamin, men hittills har vi inte eldat något i höst. Undrans hur mycket det varma vädret under oktober sänkte behovet av köpel sett över hela Sverige?

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

Jämförelse solelproduktion per dygn under oktober 2014 och oktober 2015.

Jämförelse solelproduktion per dygn under oktober 2014 och oktober 2015.

Solelproduktion per månad sedan starten för vår solcellsanläggning.

Solelproduktion per månad sedan starten för vår solcellsanläggning.