På plats i Denver för 40 th IEEE Photovoltaic Specialists Conference (PVSC).

1171 “abstracts” har lämnats in till konferensen. 504 från USA. Näst flest från Japan med 79. Europa har 216, varav 2 från Sverige med svenska förstanamnn. Finns även ett tredje bidrag med svenska författare, men där förstanamnet är från Tyskland och det räknades väl därför som tyskt i statistiken. Norge slår oss klart med 7 bidrag…

Får se om jag hinner skriva lite om föredragen senare. Utställningen är jämfört med PVSEC mycket liten, där det verkade vara företag som säljer konsulttjänster eller analysutrustning. Det fanns inga tillverkare av moduler eller växelriktare.

Här är Monday highligths som organisatörerna av konferensen sammanställt.

Har en pågående maildialog med Skatteverket.

Började med frågan (avsänt 7 april)

1. Behöver en privatperson som är solelproducent betala energiskatt på egenanvänd solel?

Svaret blev (avsänt 16 april)

Hej Bengt

Det här finns på vår hemsida, jag tror det besvara din frågeställning.

Skatteverkets ställningstaganden

Undantag från skatteplikt för el som framställts i en solcellsanläggning eller annan anläggning utan generator

Datum: 2011-11-16 Område: Punktskatt Dnr/målnr/löpnr: 131 651138-11/111

… sedan följde ett utdrag av detta ställingstagande…

Eftersom svaret inte gav ett tydligt ja eller nej tyckte jag inte att det var tillräckligt klargörande. Därför blev en följdfråga

Hej,

Tack för svar! Detta ställningstagande hade jag sett innan och det hjälper en bit på vägen, men eftersom ställningstagandet hänvisar till en lag blir en följdfråga vad som menas i 11 kap. 2 § 2 lagen (1994:1776) om skatt på energi, där det står

”11 kap. Energiskatt på elektrisk kraft

Skattepliktig elektrisk kraft

1 § Elektrisk kraft som förbrukas i Sverige är skattepliktig, om inte annat följer av 2 §.

2 § Elektrisk kraft är inte skattepliktig om den

1. framställts i Sverige i ett vindkraftverk av en producent som inte yrkesmässigt levererar elektrisk kraft,

2. i annat fall framställts i Sverige av en producent som förfogar över en installerad generatoreffekt av mindre än 100 kilowatt och som inte yrkesmässigt levererar elektrisk kraft,

… ”

Anser Skatteverket att min fru och jag ”yrkesmässigt levererar elektriskt kraft” enligt skrivning ovan i lagen om skatt på energi, med de förutsättningar som vi nämnt i vår ursprungliga fråga?

Begreppet yrkesmässigleverans är alltså centralt i lagtexten. Svaret på min andra fråga blev (avsänt 3 juni):

Hej Bengt

I din ursprungsfrågeställning har jag klipp det här ex.

Skillnaden mellan yrkesmässigt levererar elektriskkraft:

Ingen leverans –Ungefär hälften av elen använder vi själva

Yrkesmässigleverans – hälften av elen blir ett överskott som matas in till nätet. Om vi antar ett rörligt elpris på 1 kr/kWh blir värdet av den egenanvända elen ca 1350-1450 kr/år. Överskottselen säljer vi till Telge Energi för 1,50 kr/kWh och intäkten för den elen blir då ca 2025-2175 kr/år.

Inte heller denna gång innehöll svaret ett ja eller nej. Svaret var skrivet på tafflig svenska med ett par felstavningar, ett syftningsfel, en förkortning och två ihopskrivningar men Skatteverket verkar tycka att vår försäljning från privatpersoner av ca 1350-1450 kWh/år med en intäkt på ca 2025-2175 kr/år är en yrkemässig leverans. Huum, sug på ordet yrkesmässig. Hur tolkar du det? Borde inte det vara något man livnär sig på? Att sälja överskottsel för ett par tusenlappar per år är definitivt inget man livnär sig på, så det verkar absurt att kalla det yrkesmässigt. Jag svarade

Hej,

Tack för svar! Dock var ert svar lite svårtolkat.

1. Menar ni att den överskottsel vi säljer är yrkesmässig leverans men att den el vi använder själva inte är yrkesmässig leverans?

2. Jag skulle i sådana fall vilja veta på vilka grunder ni anser att vår elförsäljning är “yrkesmässig”? Dvs, vad krävs för att en verksamhet ska betraktas som yrkesmässig?

Vår lilla elförsäljning av överskottsel är på inget sätt en näringsverksamhet som vi livnär oss på, det är helt orimligt med en sådan liten intäkt.

Fortsättning följer…

PS. Skatteverket har gjort en skrivelse 5 juni 2014 som heter “Beskattningskonsekvenser för den som har en solcellsanläggning på sin villa eller fritidshus som är privatbostad“. Där står att för den som bor i villa eller har fritidshus gäller att “Den som producerar elen ska alltså inte betala energiskatt, varken för egenförbrukad eller för levererad el.” Därmed fick min ursprungliga fråga till skatteverket om energiskatt ett tydligt svar.

Ögonpyrola. Anundshög 6 juni 2014.

Energimyndigheten meddelade i veckan att man fördelat ytterligare 42 miljoner till investeringsstöd för solceller. I regeringens budget för åren 2013-2016 finns 210 miljoner avsatta till investeringsstödet. 107,5 + 45 miljoner fördelades ifjol och därmed får jag det till 194,5 miljoner fördelade totalt. Energimyndigheten skriver dock att 195,5 miljoner är fördelade, jag förstår inte varifrån den ”extra” miljonen kommer.

Det återstår därmed 15,5 (14,5?) miljoner att fördela under åren 2015-2016 av nuvarande budget. Det skulle därmed bli betydligt mindre per år under de två kommande åren än under 2013-2014. Miljöpartiet har dock sagt att de vill ge ytterligare 100 miljoner till investeringsstödet, så vid ett regeringsskifte efter valet kan budgeten förändras. Tyvärr står man hittills fast vid 35% i stödnivå, med en sänkning till låt säga 20% skulle nästan dubbelt så många kunna få stöd utan att budgeten förändras.

Fördelningen för 2014 har baserats på sökta medel under 2013. I medel fördelas 4,4 kr per innevånare. Vinnare blev Gotlands län med 18,9 kr/innevånare, följt av Östergötlands och Hallands län, se nedanstående tabell. I Västerbottens län blev det bara 50 öre per innevånare. Ser man på den totala fördelningen under 2013-2014 är det i genomsnitt 20,2 kr per innevånare, se den nedersta tabellen. Blekinge är vinnaren med 60,0 kr per innevånare medan Stockholms län ligger i botten med 4,5 kr per innevånare.

Är 20 kr per innevånare mycket i investeringsstöd till solceller under åren 2013-2014? Man kan exempelvis jämföra med elcertifikatsystemet som är vårt huvudsakliga stödsystem till förnyelsebar energi. Under 2013 utfärdades 15 437 301 elcertifikat enligt Cesars statistik, varav 3 705 till solcellsanläggningar. Medelpriset per elcertifikat var 203,36 kr under 2013 vilket gör att det totala värdet var 3,1 miljarder kr, motsvarande 325 kr per innevånare som vi gav i stöd till elcertifikatsystemet under 2013. Om vi antar att det blir något liknande under 2014 betyder det att det bara är 3% av vårt stöd till förnyelsebar energi i form av elcertifikat eller investeringsstöd som går till stöd för solceller. Till solvärme finns numera inget stöd över huvud taget. Så man får väl säga att Sveriges satsning på solenergi är blygsam…

Investeringsstöd till solceller enligt fördelning i juni 2014. Folkmängden enligt SCB:s statistik för den 31 december 2013.

Investeringsstöd till solceller enligt fördelning 2013-2014. Folkmängden enligt SCB:s statistik för den 31 december 2013. Källa rådata fördelning: Energimyndighetens hemsida. Klicka på tabellen för att se den i större skala.

Det har varit struligt hos Vi i Villa på bloggen senaste veckan, i samband med en flytt av deras bloggar från en dansk server till en svensk server. I fredags (tror jag) började det krångla. Det blev felmeddelanden och det gick inte att skriva några inlägg. I början av veckan fick Vi i Villa upp en gammal version av bloggen och det gick att skriva kommentarer och inlägg. När man igår fick upp en senare version av bloggen försvann dock det inlägg och de kommentarer som läsare och jag gjort mellan dessa dagar. Dessa lyckades man inte återskapa idag. Med tanke på detta strul har jag därför legat lågt med inlägg. Det är förstås oförlåtligt att man tappar bort kommentarer och inlägg i en blogg men det är tyvärr inget jag kan påverka.