Elcertifikatsystemet är Sveriges huvudsakliga och långsiktiga stödsystem för förnyelsebar elproduktion. Hur många gånger har ni hört att elcertifikatsystemet är teknikneutralt? Eller att systemet fungerar bra? Stämmer det? Nej! Systemet är inte alls anpassat för småskaliga elproducenter och regelverket gör att man missgynnar småskalig elproduktion.

Vid utgången av 2012 fanns det 24,31 MW installerade solceller i Sverige, varav 15,87 MW nätanslutna enligt den IEA PVPS rapport för Sverige som Johan Lindahl, Uppsala Universitet, författat. Under 2012 installerades 6,88 MW nätanslutna solcellsanläggningar. Vi kan därför ansätta 12,43 MW som ett medel för installerad nätansluten solcellseffekt under 2012. Om vi antar att de producerade i genomsnitt 900 kWh/kW blev den totala solelproduktionen från dem 11 187 MWh. Det skulle motsvara 11 187 elcertifikat om alla solcellsanläggningar hade fått elcertifikat för all sin solel, vilket man är berättigad till, eftersom man får ett elcertifikat per producerad MWh.

Enligt statistiken över tilldelade elcertifikat för 2012 ser vi att det utfärdades 1 029 elcertifikat till solcellsanläggningar, som är de som finns under ”Övrigt” i statistiken på Svenska Kraftnäts webbsida Cesar. Yep, ynka 1 029. Det betyder att ägarna av solcellsanläggningar gick miste om 11 187 – 1 029 = 10 158 elcertifikat. Låt oss avrunda detta till 10 000 förlorade elcertifikat.

Enlig statistik på Cesar var medelpriset 200,5432 kr per elcertifikat under 2012. Det betyder att 10 000 elcertifikat hade ett värde på 2 miljoner. Så mycket gick solcellsägarna miste om under 2012 eftersom endast en bråkdel av alla anläggningsägare hade ansökt om tilldelning av elcertifikat. Under 2013 kommer beloppet sannolikt att nära fördubblas eftersom solcellsinstallationerna säkert kommer att öka mer i år än under 2012 eftersom den statliga budgeten för investeringsstödet är högre och eftersom stödnivån är lägre, vilket ger betydligt fler installationer i år än ifjol.

Det finns flera faktorer som motverkar att ägare av solcellsanläggningar inte ansöker om tilldelning av elcertifikat.

• Man saknar kännedom om att alla solcellsanläggningar är berättigade till elcertifikat, oavsett hur små anläggningarna är.
• Det upplevs som för krångligt. Fast så krångligt är det inte egentligen. Klarar man av att hantera ett bankkonto klarar man av detta också, frånsett att man måste ha Nordeas säkerhetslösning, så jag fick stega in på ett Nordea bankkontor för att få denna.
• Det finns ett helt onödigt krav på att man måste timmäta elproduktionen för att få elcertifikat. Det finns inget skäl till detta eftersom elcertifikaten tilldelas per producerad MWh, oavsett när i tiden produktionen har skett. Kravet på timmätning eller inte kan möjligen tyckas som betydelselöst, men då har man inte förstått villkoren för exempelvis småhusägare.
  • Om man vill ha elcertifikat för hela sin solelproduktion måste den mätas innan någon del av solelen använts i huset. Eftersom anläggningen sitter på ett så kallat icke-koncessionspliktigt nät (där nätägaren inte har något ansvar) måste anläggningsägaren själv bekosta elmätare och ett mätabonnemang för timmätningen och rapportering till Svenska Kraftnät.
  • Kravet på timmätning gör att detta mätabonnemang blir alltför dyrt (exempelvis  2 025kr/år hos Mälarenergi, hittade inte denna prisuppgift på vår nätägare Vattenfalls hemsida) för att det ska vara lönt att skaffa ett sådant eftersom intäkterna från elcertifikaten inte täcker den extra kostnaden för elmätare och mätabonnemang.
• Däremot kan småhusägaren få elcertifikat för det solelöverskott som matas in till nätet i anslutningspunkten till nätet eftersom nätägaren där är skyldig att timmäta all elproduktionen. Därmed kan man få elcertifikat för sin överskottsel utan extra mätkostnader. I vårt fall matar vi en hälften av vår solelproduktion till nätet och vi förlorar då elcertifikat för halva vår solelproduktion.
• Enligt informationen på Svenska Kraftnäts hemsida anges att Svenska Kraftnät tar ut en årlig minimiavgift på 200 kr per år. I praktiken har man dock inte tagit ut denna avgift hittills. Om man skulle göra det skulle det bli ytterligare ett hinder för de minsta anläggningarna eftersom det inte skulle bli någon vinst om man bara får ett elcertifikat per år.
  • Avgiften är för övrigt inget eget påhitt från Svenska Kraftnät. I Lag (2011:1200) om elcertifikat står att man får ta ut en avgift, men i Förordning (2011:1480) om elcertifikat har detta av någon anledning skärpts till ”Den som har ett certifikatkonto ska betala en avgift för kontot. Kontoavgiften ska beräknas på det högsta antal elcertifikat som samtidigt varit registrerade på kontot under avgiftsperioden och ska vara 0,07 kronor för varje registrerat certifikat. Kontoavgiften ska dock alltid vara lägst 50 kronor.”
• Handeln med elcertifikat är inte anpassad för de små elproducenterna. För elhandlarna är det knappast någon vinst att handla med några enstaka elcertifikat per år från en solcellsanläggning. Posterna som handlas är vanligen betydligt större. Under 2012 utfärdades 21 510 875 elcertifikat till ett sammanlagt värde på 4,3 miljarder. Vi får i genomsnitt 1,5 elcertifikat per år och man har då ingen förhandlingsposition, utan får vara glad om någon elhandlare över huvud taget förbarmar sig och köper dessa elcertifikat.

Uppenbarligen behövs en översyn av elcertifikatsystemet. Regeringens utredning om nettodebitering “Beskattning av mikroproducerad el m.m.” som kom i juni duckade dock för denna fråga. På s. 277 i utredningen skriver man ”kommer… behov av ändringar i utformningen av andra relevanta ekonomiska styrmedel … att analyseras”. Men på s. 315 skrivs att en förändring av elcertifikatsystemet för att inkludera mikroproducenter inte analyserats i rapporten! Bekvämt för utredningen, men inte bra för de små elproducenterna.

Förslag till förbättringar av elcertifikatsystemet

Här är några idéer till förbättringar av elcertifikatsystemet.

• Se till att ansökan om tilldelning av elcertifikat skickas in till Enenergimyndigheten i samband med färdiganmälan av solcellsanläggning, så att alla anläggningar kommer med i systemet. Komplettera vid behov blanketten för färdiganmälan med de uppgifter som Energimyndigheten behöver och ålägg installatören eller nätägaren att skicka en kopia till Energimyndigheten.
• Ta bort kravet på timmätning för tilldelning av elcertifikat. För små anläggningar skulle det räcka med att ett värde per år rapporteras till Svenska Kraftnät. Det enklaste vore om anläggningsägaren själv kunde sköta rapporteringen.
• Ta bort avgiften hos Svenska Kraftnät för kontoföring av elcertifikat för de små elproducenterna.
• Se till att Cesar-kontot kan administreras även med andra säkerhetslösningar än Nordeas, det känns lite otidsenligt att behöva gå till ett Nordea bankkontor för att få tillgång säkerhetslösning för inloggning till Cesar-kontot.
• Se över handeln med små poster av elcertifikat så att administrationen minimeras. Jag ser ingen riktigt enkel lösning på detta. Alla små poster skulle möjligen kunna läggas i en pott, så att antalet köp skulle minimeras genom att någon köper hela årets pott. Det går dock inte att komma ifrån att en överföring av betalningen ska ske till varje enskild producent vilket ger en administrativ kostnad.

Vad kan du göra?

Enligt Energimyndighetens marknadsstatistik fanns den 1 juli 2013 bara 260 solcellsanläggningar som var godkända för tilldelning av elcertifikat. Det borde vara i storleksordningen tio gånger så många om alla nätanslutna solcellsanläggningar hade ansökt om tilldelning av elcertifikat. Tar man även med vind, vatten och biobränsle fanns 2523 anläggningar i elcertifikatsystemet den 1 juli, vilket gör att 10% av dem var solcellsanläggningar. Om alla solcellsanläggningar skulle finnas med i elcertifikatsystemet borde de snarare vara runt hälften av alla anläggningar!

Ansök om tilldelning av elcertifikat hos Energimyndigheten för din solcellsanläggning! Även om det inte är några stora pengar för dig kan det hjälpa till att driva på att vi får tillstånd en förändring av regelverket. När tillräckligt många små anläggningar finns med i systemet måste de ansvariga så småningom inse att regelverket för elcertifikat behöver ses över.

Vy mot Akka till vänster och Sarek till höger med sjön Kutjaure och fallet i Sieperjåkka i förgrunden. En vacker fjälldag 27 juli 2013.