Hög solinstrålning hittills i år!

SMHI har 17 mätstationer i Sverige där man mäter global solinstrålning, som är den totala solinstrålning som träffar en horisontell markyta. Karlstad (192 kWh/m2) blev knapp vinnare före Nordkoster (190) och Hoburg (187) under juli månad, se nedanstående diagram. I jämförelse med ett normalår under perioden 1961-1990 ser man att det finns stora variatoner beroende var man bor i Sverige. I stora drag hade södra halvan av Sverige högre värden än normalt, medan Norrland, undantaget Kiruna, låg under det normala. Växjö hade hela 21% över det normala!

Om man studerar januari-juli i år ligger Hoburg i topp med 849 kWh/m2, följt av Visby (822), Svenska Högarna (800) och Karlstad (795).  Jämfört med ett normalår under perioden 1961-1990 toppar Växjö med 15% över det normala, före Lund (+13%) och Göteborg (+11%). Lägg märke till att de nyare stationerna som exempelvis Hoburg, Nordkoster och Svenska Högarna saknar mätvärden för normalperioden.

Med tanke på att även augusti varit solig kan vi förvänta oss att 2013 kommer att gå till historien som ett betydligt soligare år än normalt över större delen av Sverige.

Lägg märke till att de soltimmar som ibland redovisas i media är ett annat värde än globalstrålningen. SMHI definierar soltimmar som den tid då den direkta solinstrålningen överstiger 120 W/m2. Antalet soltimmar behöver därför nödvändigtvis inte ge samma rangordning mellan orterna som när man jämför globalstrålningen. För solcellsanläggningar är det globalstrålningen som ska användas vid jämförelser mellan olika orter.

Notera att det är flera faktorer än globalstrålningen som påverkar utbytet från en solcellsanläggning. Även om två orter haft exakt samma globalstrålning varierar utbytet på grund av skillnader i exempelvis lufttemperatur (minskat utbyte med ökad solcelltemperatur, vilket gynnar nordliga orter), modulernas lutning och väderstreck, om systemet är takmonterat eller fristående (påverkar solcelltemperaturen) och verkningsgrad för anläggningen (främst växelriktare påverkar).

Man kan inte heller jämföra globalstrålning och utbyte mellan olika månader för en specifik anläggning. Skillnader i lufttemperatur påverkar utbytet vilket gör att månader med lika stor globalstrålning kommer att ha olika utbyte.  Sommartid får man också komma ihåg att under tidig morgon och sen kväll står solen bakom solcellsmodulernas yta. Därför får man då ingen direkt solinstrålning mot modulernas yta, utan det är bara den diffusa solinstrålningen som kommer att användas för solelproduktionen.

Global solinstrålning juli 2013. Data från SMHI.

Global solinstrålning juli 2013. Rådata från SMHI.

Global solinstrålning juli 2013 jämfört med normalår under perioden 1961-1990. Rådata från SMHI.

Global solinstrålning juli 2013 jämfört med normalår under perioden 1961-1990. Rådata från SMHI.

Global solinstrålning januari-juli 2013 jämfört med normalår under perioden 1961-1990. Rådata från SMHI.

Global solinstrålning januari-juli 2013 jämfört med normalår under perioden 1961-1990. Rådata från SMHI.

Global solinstrålning januari-juli 2013 jämfört med normalår under perioden 1961-1990. Rådata från SMHI.

Global solinstrålning januari-juli 2013 jämfört med normalår under perioden 1961-1990. Rådata från SMHI.

Solcellsägarna går miste om miljoner per år

Elcertifikatsystemet är Sveriges huvudsakliga och långsiktiga stödsystem för förnyelsebar elproduktion. Hur många gånger har ni hört att elcertifikatsystemet är teknikneutralt? Eller att systemet fungerar bra? Stämmer det? Nej! Systemet är inte alls anpassat för småskaliga elproducenter och regelverket gör att man missgynnar småskalig elproduktion.

Vid utgången av 2012 fanns det 24,31 MW installerade solceller i Sverige, varav 15,87 MW nätanslutna enligt den IEA PVPS rapport för Sverige som Johan Lindahl, Uppsala Universitet, författat. Under 2012 installerades 6,88 MW nätanslutna solcellsanläggningar. Vi kan därför ansätta 12,43 MW som ett medel för installerad nätansluten solcellseffekt under 2012. Om vi antar att de producerade i genomsnitt 900 kWh/kW blev den totala solelproduktionen från dem 11 187 MWh. Det skulle motsvara 11 187 elcertifikat om alla solcellsanläggningar hade fått elcertifikat för all sin solel, vilket man är berättigad till, eftersom man får ett elcertifikat per producerad MWh.

Enligt statistiken över tilldelade elcertifikat för 2012 ser vi att det utfärdades 1 029 elcertifikat till solcellsanläggningar, som är de som finns under ”Övrigt” i statistiken på Svenska Kraftnäts webbsida Cesar. Yep, ynka 1 029. Det betyder att ägarna av solcellsanläggningar gick miste om 11 187 – 1 029 = 10 158 elcertifikat. Låt oss avrunda detta till 10 000 förlorade elcertifikat.

Enlig statistik på Cesar var medelpriset 200,5432 kr per elcertifikat under 2012. Det betyder att 10 000 elcertifikat hade ett värde på 2 miljoner. Så mycket gick solcellsägarna miste om under 2012 eftersom endast en bråkdel av alla anläggningsägare hade ansökt om tilldelning av elcertifikat. Under 2013 kommer beloppet sannolikt att nära fördubblas eftersom solcellsinstallationerna säkert kommer att öka mer i år än under 2012 eftersom den statliga budgeten för investeringsstödet är högre och eftersom stödnivån är lägre, vilket ger betydligt fler installationer i år än ifjol.

Det finns flera faktorer som motverkar att ägare av solcellsanläggningar inte ansöker om tilldelning av elcertifikat.

  • Man saknar kännedom om att alla solcellsanläggningar är berättigade till elcertifikat, oavsett hur små anläggningarna är.
  • Det upplevs som för krångligt. Fast så krångligt är det inte egentligen. Klarar man av att hantera ett bankkonto klarar man av detta också, frånsett att man måste ha Nordeas säkerhetslösning, så jag fick stega in på ett Nordea bankkontor för att få denna.
  • Det finns ett helt onödigt krav på att man måste timmäta elproduktionen för att få elcertifikat. Det finns inget skäl till detta eftersom elcertifikaten tilldelas per producerad MWh, oavsett när i tiden produktionen har skett. Kravet på timmätning eller inte kan möjligen tyckas som betydelselöst, men då har man inte förstått villkoren för exempelvis småhusägare.
    • Om man vill ha elcertifikat för hela sin solelproduktion måste den mätas innan någon del av solelen använts i huset. Eftersom anläggningen sitter på ett så kallat icke-koncessionspliktigt nät (där nätägaren inte har något ansvar) måste anläggningsägaren själv bekosta elmätare och ett mätabonnemang för timmätningen och rapportering till Svenska Kraftnät.
    • Kravet på timmätning gör att detta mätabonnemang blir alltför dyrt (exempelvis  2 025kr/år hos Mälarenergi, hittade inte denna prisuppgift på vår nätägare Vattenfalls hemsida) för att det ska vara lönt att skaffa ett sådant eftersom intäkterna från elcertifikaten inte täcker den extra kostnaden för elmätare och mätabonnemang.
  • Däremot kan småhusägaren få elcertifikat för det solelöverskott som matas in till nätet i anslutningspunkten till nätet eftersom nätägaren där är skyldig att timmäta all elproduktionen. Därmed kan man få elcertifikat för sin överskottsel utan extra mätkostnader. I vårt fall matar vi en hälften av vår solelproduktion till nätet och vi förlorar då elcertifikat för halva vår solelproduktion.
  • Enligt informationen på Svenska Kraftnäts hemsida anges att Svenska Kraftnät tar ut en årlig minimiavgift på 200 kr per år. I praktiken har man dock inte tagit ut denna avgift hittills. Om man skulle göra det skulle det bli ytterligare ett hinder för de minsta anläggningarna eftersom det inte skulle bli någon vinst om man bara får ett elcertifikat per år.
    • Avgiften är för övrigt inget eget påhitt från Svenska Kraftnät. I Lag (2011:1200) om elcertifikat står att man får ta ut en avgift, men i Förordning (2011:1480) om elcertifikat har detta av någon anledning skärpts till ”Den som har ett certifikatkonto ska betala en avgift för kontot. Kontoavgiften ska beräknas på det högsta antal elcertifikat som samtidigt varit registrerade på kontot under avgiftsperioden och ska vara 0,07 kronor för varje registrerat certifikat. Kontoavgiften ska dock alltid vara lägst 50 kronor.”
  • Handeln med elcertifikat är inte anpassad för de små elproducenterna. För elhandlarna är det knappast någon vinst att handla med några enstaka elcertifikat per år från en solcellsanläggning. Posterna som handlas är vanligen betydligt större. Under 2012 utfärdades 21 510 875 elcertifikat till ett sammanlagt värde på 4,3 miljarder. Vi får i genomsnitt 1,5 elcertifikat per år och man har då ingen förhandlingsposition, utan får vara glad om någon elhandlare över huvud taget förbarmar sig och köper dessa elcertifikat.

Uppenbarligen behövs en översyn av elcertifikatsystemet. Regeringens utredning om nettodebitering “Beskattning av mikroproducerad el m.m.” som kom i juni duckade dock för denna fråga. På s. 277 i utredningen skriver man ”kommer… behov av ändringar i utformningen av andra relevanta ekonomiska styrmedel … att analyseras”. Men på s. 315 skrivs att en förändring av elcertifikatsystemet för att inkludera mikroproducenter inte analyserats i rapporten! Bekvämt för utredningen, men inte bra för de små elproducenterna.

Förslag till förbättringar av elcertifikatsystemet

Här är några idéer till förbättringar av elcertifikatsystemet.

  • Se till att ansökan om tilldelning av elcertifikat skickas in till Enenergimyndigheten i samband med färdiganmälan av solcellsanläggning, så att alla anläggningar kommer med i systemet. Komplettera vid behov blanketten för färdiganmälan med de uppgifter som Energimyndigheten behöver och ålägg installatören eller nätägaren att skicka en kopia till Energimyndigheten.
  • Ta bort kravet på timmätning för tilldelning av elcertifikat. För små anläggningar skulle det räcka med att ett värde per år rapporteras till Svenska Kraftnät. Det enklaste vore om anläggningsägaren själv kunde sköta rapporteringen.
  • Ta bort avgiften hos Svenska Kraftnät för kontoföring av elcertifikat för de små elproducenterna.
  • Se till att Cesar-kontot kan administreras även med andra säkerhetslösningar än Nordeas, det känns lite otidsenligt att behöva gå till ett Nordea bankkontor för att få tillgång säkerhetslösning för inloggning till Cesar-kontot.
  • Se över handeln med små poster av elcertifikat så att administrationen minimeras. Jag ser ingen riktigt enkel lösning på detta. Alla små poster skulle möjligen kunna läggas i en pott, så att antalet köp skulle minimeras genom att någon köper hela årets pott. Det går dock inte att komma ifrån att en överföring av betalningen ska ske till varje enskild producent vilket ger en administrativ kostnad.

Vad kan du göra?

Enligt Energimyndighetens marknadsstatistik fanns den 1 juli 2013 bara 260 solcellsanläggningar som var godkända för tilldelning av elcertifikat. Det borde vara i storleksordningen tio gånger så många om alla nätanslutna solcellsanläggningar hade ansökt om tilldelning av elcertifikat. Tar man även med vind, vatten och biobränsle fanns 2523 anläggningar i elcertifikatsystemet den 1 juli, vilket gör att 10% av dem var solcellsanläggningar. Om alla solcellsanläggningar skulle finnas med i elcertifikatsystemet borde de snarare vara runt hälften av alla anläggningar!

Ansök om tilldelning av elcertifikat hos Energimyndigheten för din solcellsanläggning! Även om det inte är några stora pengar för dig kan det hjälpa till att driva på att vi får tillstånd en förändring av regelverket. När tillräckligt många små anläggningar finns med i systemet måste de ansvariga så småningom inse att regelverket för elcertifikat behöver ses över.

Vy mot Akka till vänster och Sarek till höger med sjön Kutjaure och fallet i Sieperjåkka i förgrunden. En vacker fjälldag 27 juli 2013.

Vy mot Akka till vänster och Sarek till höger med sjön Kutjaure och fallet i Sieperjåkka i förgrunden. En vacker fjälldag 27 juli 2013.

417 kWh solel under juli

Juli månad gav 417,03 kWh (124,1 kWh/kW) solel, vilket gör i genomsnitt 13,5 kWh per dygn. På grund av ledningsarbeten mitt på dagen den 18 juli tappade vi uppskattningsvis 7-11 kWh. Det var mindre än juni månads 430,11 kWh (128,0 kWh/kW) och maj månads 439,74 kWh (130,9 kWh/kW), men det blev små skillnader mellan dessa månader i år om man tar hänsyn till elbortfallet den 18 juli. Maj har varit bästa månad de tre år vi haft vår solcellsanläggning i drift ett helt år.

Ifjol skördade vi 405,05 kWh under juli och 2011 fick vi 367,05 kWh under samma månad. Detta pekar på juli var en soligare månad än normalt i år.

Diagrammen nedan visar solelproduktionen per dygn och timme under juli och en jämförelse per dygn med 2012. Bästa dygn blev den 1 juli med 18,81 kWh (5,60 kWh/kW). Det är en bit under vår rekordnotering för ett dygn som är 20,74 kWh från den 22 juni ifjol. Det var inte så förvånande. Inget julidygn är bland tio i topp och av de 50 bästa dygnen sedan 28 oktober 2010 är bara sju från juli.

Högsta medeleffekten under en timme var 2,75 kW. Vår växelriktare Sunny Boy 3000 TL från SMA levererar som mest 3,0 kW och vår AC-toppeffekt kan därför aldrig bli större än så.

Vår solcellsanläggning på 3,36 kW är delvis skuggad under morgon-förmiddag och kväll på grund av närliggande träd, vilket minskar vår solelproduktion med uppskattningsvis 10-20% på årsbasis. Uppskattningen baseras på vad en oskuggad anläggning på taket av KTH i Stockholm producerar och att det bör vara en liten skillnad i årlig solinstrålning mellan Stockholm och Västerås enligt SMHI:s solintrålningskarta för Sverige.

Solelproduktion per dygn under juli 2013. På grund av ledningsarbeten mitt på dagen den 18 juli tappade vi ca 7-8 kWh den dagen.

Solelproduktion per dygn under juli 2013. På grund av ledningsarbeten mitt på dagen den 18 juli tappade vi ca 7-11 kWh den dagen (rödmarkerad symbol).

Solelproduktion per timme under juli 2013.

Solelproduktion per timme under juli 2013.

Jämförelse solelproduktion per dygn under juli 2012 och juli 2013.

Jämförelse solelproduktion per dygn under juli 2012 och juli 2013.