Solceller – svar på vanliga frågor

Skrevs ursprungligen 2013-02-10, en del uppdateringar har gjorts sedan dess, men tänk på att exempelvis prisuppgifter är färskvara.

Här är de korta och starkt förenklade svaren på några av de vanligaste frågorna.

Hur mycket producerar solceller i Sverige?

800 – 1 100 kWh/kW och år (mätt efter växelriktaren) = 120-165 kWh/m2 och år vid 15% modulverkningsgrad.

Hur stor yta behövs?

6-7 m2/kW.

Hur länge håller solcellerna?

Solcellsmoduler håller förmodligen minst 30 år.

Vad kostar solceller i Sverige?

15 000 – 25 000 kr/kW för en nyckelfärdig nätansluten solcellsanläggning för småhus, inklusive moms och installation.

Var kan man köpa ett solcellsystem i Sverige?

Se Leverantörer.

Om du vill ha en mera grundlig genomgång av svaren kan du läsa vidare.

 

Hur mycket producerar solceller i Sverige?

Som jämförelsetal brukar man ange hur många kWh som produceras per installerad kW under ett år. En tumregel som baseras på värden från redan installerade solcellsanläggningar är att man kan räkna med 800-1 100 kWh/kW och år, mätt efter växelriktaren, om det är ett fast monterat system som är hyggligt placerat.

En 10,08 kW solcellsanläggning på KTH producerade 1074 kWh/kW under 2011. Det var då svenskt rekord. 2011 var solinstrålningen 5,4% högre än under normalperioden 1961-1990 enligt SMHI:s mätningar. Det betyder att ett oskuggat system i Stockholmstrakten som har optimal lutning och orientering bör ge ca 1 000 kWh/kW under ett år med normal solinstrålning.

Lund har bara 0,4% högre solinstrålning än Stockholm under ett normalår och även där bör därför ett optimalt placerat system ge ca 1 000 kWh/kW per år. Under ett normalår har Visby 10% högre solinstrålning än Stockholm och vid Gotlandskusten borde man därför få ca 1 100 kWh/kW under ett normalår. SMHI:s karta över solinstrålning ger en överblick över hur solinstrålningen varierar i landet.

En del har frågat efter ”formeln” för att beräkna solelproduktionen. Det är en väldigt komplicerad beräkning och det finns inga enkla formler. Istället rekommenderas de beräkningsprogram som finns. Exempelvis är PVGIS mycket lätt att använda men ger något för låga värden för system som är oskuggade och bra placerade om man använder det förinställda värdet för ”estimated system losses” och man är söder om 60:e breddgraden. Norr om 60:e breddgraden blir noggrannheten sämre, med alltför låga produktionsvärden.

Det är många faktorer som påverkar det årliga utbytet:

  • Solinstrålningen. Varierar ±10% mellan olika år enligt SMHI:s mätningar i Sverige. Inget beräkningsprogram tar hänsyn till detta, om man inte kan mata in egna väderdata för ett visst år. Under ett toppår för solinstrålning borde man i Visby kunna producera ca 1 200 kWh/kW! I inlägget ”Solinstrålning under 2012 högre än under normalår i söder” visas solinstrålningen under 2012 vid SMHI:s alla mätstationer.
  • Temperatur. Modulernas verkningsgrad minskar med ökande temperatur. Ett normalt värde för kiselbaserade moduler är -0,45%/°C. Modulernas märkeffekt är angiven vid en solcelltemperatur på 25°C. En solig sommardag blir celltemperaturen betydligt högre. Om celltemperaturen exempelvis är 40°C blir effekten 6,75% lägre än märkeffekten vid en instrålning på 1000 W/m2 mot modulytan. För att kunna ta hänsyn till detta behöver man vid noggrannare beräkningar förutom solinstrålningsdata även ha lufttemperaturdata per timme under ett helt år. Förutom luftemperatur påverkar vindhastighet och montering hur väl värmen leds bort från solcellsmodulen. Man ska se till att ha en luftspalt under modulen när man monterar dem på ett tak för att förbättra värmebortförseln från modulen.
  • Skuggning från omgivning (hus, träd, flaggstänger, takkupor, skorstenar eller andra installationer på taket) eller horisont. I vissa beräkningsprogram kan man lägga in skuggande objekt.
  • Solcellsmodulernas lutning. 40-45 grader är optimalt för söderläge i Mälardalen, men ±10% avvikelse ger liten skillnad i årsproduktion (mindre än 2%). Längst i söder i Sverige är optimala vinkeln lite lägre och i norr lite högre. Lägg märke till att om man har en annan orientering är söder blir den teoretiskt optimala lutningen lägre.
  • Solcellsmodulernas orientering. Söder bäst. Sydväst eller sydost ger ca 6% lägre årlig produktion i Mälardalen.
  • Snötäckning. Kan sänka årsutbytet några procent, beror på var man bor i landet. För att minska snötäckningstiden är det bättre att ha lite högre vinkeln än den optimala som beräkningsprogrammen anger, eftersom de inte tar hänsyn till snötäckning och att snön lättare glider av självmant vid högre lutning. Den metallram som finns runt kanten på de flesta moduler gör det lite svårare för snön att glida av, ramlösa tunnfilmsmoduler har här en viss fördel.
  • Växelriktarens verkningsgrad. Några procent i skillnad mellan olika växelriktare. Verkningsgraden varierar med ingående effekt och DC-spänning, se inlägg “Verkningsgrad för växelriktaren beräknad“.
  • Förluster i kablar. Bör vara mindre än 1%. Dimensionering och längd påverkar dessa förluster.
  • Nedsmutsning av modulerna på grund av pollen, luftföroreningar, löv, algbildning, fågelspillning etc. Liten effekt i Sverige (någon? procent, få studier gjorda), regn och snösmältning ger självrengöring.
  • Degradering av modulerna. Få studier gjorda i Sverige. I rapporten “Outdoor PV degradation comparison“ från amerikanska NREL 2011 där man sammanställt många olika studier fann man att modulerna tappade 0,5%/år i median och 0,7%/år i medel i toppeffekt, fast enskilda värden varierade mellan ca 0% och 2%/år.

Det i PVGIS använda ”estimated system losses” är ett schablonvärde för summan av de förluster som kan uppstå på grund av ovanstående faktorer.

Eftersom ett solcellsystem på ett småhus sällan har helt optimala betingelser brukar jag anta 900 kWh/kW i Mälardalen som ett normalvärde.

Se även inlägget “Varför ger solcellsmoduler inte märkeffekten?”.

Hur stor yta behövs?

Ytan per installerad kW bestäms av modulernas verkningsgrad. Om verkningsgraden för en modul är 16% blir modulytan per kW 1/0,16 = 6,25 m2. Att det blir denna enkla formel beror på att verkningsgraden anges vid en solinstrålning på 1 000 W/m2. Installationsytan kan bli aningens större om montagesystemet gör att det behövs ett litet mellanrum mellan modulerna (2 cm längs modulernas långsidor, hemma hos oss). I inlägget ”Hur mycket ger solceller per m2?” finns ett diagram som visar ytbehovets beroende av solcellsmodulernas verkningsgrad.

Med tumregeln 800 – 1 100 kWh/kW,år för Sverige får vi att solelproduktionen blir ca 130-175 kWh/m2 vid 16% modulverkningsgrad och år under ett år med normal solinstrålning. I inlägget ”Hur mycket ger solceller per m2?” finns en skördetabell för olika solcellsteknologier.

I inlägget ”Statistik över solcells-installationer i Sverige – 2. Modulverkningsgrad” från 30 oktober 2012 framgår att medianvärdet för verkningsgrad var 13,8% för installationer gjorda med investeringsstöd från 1 juli 2009. Modulverkningsgraden stiger med åren. Våren 2017 var 16-17% en normal modulverkningsgrad.

 

Hur länge håller solceller?

Se inlägget ”Garantier för solcellssystem”.

Modultillverkarna ger en effektgaranti på 20-25 år, vilket torde var tämligen unikt för en elprodukt. Övning: Fundera på hur många 20-25 år gamla användbara elprodukter du har i ditt hem (TV, radio, telefoner, datorer, glödlampor, spis, kylskåp, frys, köksutrustning, värmepump, miniräknare, …). Ni som inte är tillräckligt gamla kan fråga era föräldrar, :-), och fundera även på vilka förväntningar du har på dessa produkters livslängd.

När jag räknar på produktionskostnad brukar jag anta 30 års livslängd på solcellsmodulerna och lägga till en driftkostnad på i genomsnitt 0,5%/år av investeringskostnaden för att täcka ett byte av växelriktare under livslängden.

 

Vad kostar solceller i Sverige?

Se inlägget “Vad kostar solceller – uppdatering 201603027“.

I det förenklade svaret skrev jag 15 000 – 25 000 kr/kW för en nyckelfärdig nätansluten solcellsanläggning för småhus. Generellt sett bör priset per kW minska med ökande storlek på anläggningen. För ej nätanslutna anläggningar tillkommer batterierna vilket höjer priset.

Priserna gäller för kompletta paket inklusive moms, installation och idriftsättning för en standardinstallation. Observera att detaljvillkoren vad som ingår i paketen kan variera mellan paketen, det gäller exempelvis fraktkostnaden.

I inlägget ”Statistik över solcells-installationer i Sverige – 1. Effekt” från 30 oktober 2012 framgår att medianvärdet för installerad effekt var 4,2 kW räknat från 1 juli 2009 för de som installerat under föregående period för investeringsstöd. Se även inlägget ”Ska man fylla taket med solceller?”.

Jämförelse av priser för kompletta solcellspaket inklusive installation och moms. Detaljvillkoren för vad som ingår kan variera mellan paketen. Tipsa gärna om du känner till andra elbolag som levererar solcellspaket. KLICKA på diagrammet för att se det i full skala.

Jämförelse av priser för kompletta solcellspaket inklusive installation och moms. Detaljvillkoren för vad som ingår kan variera mellan paketen. Tipsa gärna om du känner till andra elbolag som levererar solcellspaket. KLICKA på diagrammet för att se det i full skala.

Var köper man ett solcellsystem i Sverige?

Se under Leverantörer. Där finns en lista med många leverantörer av nyckelfärdiga solcellspaket och ytterligare företag som säljer moduler och andra komponenter.

161 reaktion på “Solceller – svar på vanliga frågor

  1. Hej Bengt!
    Tack för en bra blogg med många intressant inlägg!
    Jag följer den regelbundet 🙂
    Mitt praktiska intresse för solel rör främst elförsörjning i husvagn vid campande utan 230V tillgång. Jag har försörjt min husvagn sedan våren 2007 med all 12V ström enbart från solpaneler.
    Jag håller nu på att programmera en webbsida, till min FrittLiv-webbsite, som ska bli en avancerad kalkylator för online dimensionering av solpanelseffekt och batterikapacitet vs strömförbrukning och campingmönster, baserat på data från PVGIS.
    Jag sätter då ”estimated system losses” till 10%, vilket jag bedömmer är ett rimligt värde med hänsyn till MPPT-solladdregulator, batteriverkningsgrad, m.m.
    Du nämner PVGIS här i ditt blogginlägg och jag undrar om du har någon uppfattning om det är bra soleldata?
    Är en väldigt smidig källa för mig att använda, då mina webb-besökar kan kopiera in soleldata därifrån till min solelsystemskalkylator, från vilken plats de önskar i hela Europa.
    Ger ett seriöst intryck tycker jag….
    Vänligen
    / Bosse

    • Meterologiska data i PVGIS är hämtade från 566 stationer i Europa. Stationstätheten varierar i Europa, i Sverige anges tio stationer på kartan och i Norge bara en enda. Man får därför räkna med en del interpolationsfel i de områden där mätstationerna ligger så glest.

      Solinstrålningsdata i PVGIS skiljer sig från SMHI:s solinstrålningskartor. SMHI har mer solinstrålning på västkusten.

  2. Tack för svaret.
    Tror det räcker för mina ändamål ändå, även om man kunde önskat att det var lite fler mätstationer här i norden. Lite lustigt att Finland har så många fler…
    Intressant med kartan, den hade jag missat.
    / Bosse

  3. Hej.
    15 000 – 35 000 kr/kW för en nyckelfärdig anläggning, inklusive moms och installation !!??
    Vad är förklaringen till en faktor 2,3 för en i övrigt likadan produkt?
    Är det grundkostnader som på en liten anläggning slår / kW eller vad döljer sig mer?
    /Kalle

    • 1. Det finns skalfördelar att köpa ett större system.
      2. Man köper inte en identiskt likadan produkt eller arbete när man köper en nyckelfärdig solcellsanläggning. Jämför med alla andra elprodukter. Det finns inte 1 telefon, 1 TV eller 1 dator. Photons moduldatabas innehåller ca 46 000 olika moduler. Det finns tiotals leverantörer av växelriktare. Det finns närmare 50 leverantörer av nyckelfärdiga solcellsanläggningar i Sverige.

    • Enligt SMHI:s mätningar var solinstrålningen i Uppsala-Ulltuna 2,7% lägre än i Stockholm under normalperioden 1961-1990.

      Värdet som anges i Uppsala-rapporten är för enbart modulerna, utan växelriktare. Så det är ett DC-utbyte. I ett verkligt system tillkommer förluster på grund av modulmismatch i strängarna, i kablar och växelriktare vilket gör att utbytet sjunker med x procent. Alla produktionsvärden jag anger och som alla andra normalt använder är AC, efter växelriktare. Jag lade till det som ett extra förtydligande.

  4. Pingback: Vad kostar solceller? III | Bengts villablogg

  5. Hej! Tack för en intressant blog. Är själv mycket intresserad av självförsörjning och hållbarhet, därför måste jag ställa frågan..

    15 000 – 35 000 kronor för 1 kW som levererar maximalt 1200 kWh på ett år låter för mig ganska deprimerande. Målet för mig skulle vara självförsörjning och en genomsnittlig villa brukar ca. 25 000 kWh per år. Hur motiverar man den blygsamma avkastningen egentligen?

    Jag är införstådd med att man tjänar några kronor på en trettioårsperiod men det är ju fortfarande bara lite drygt en 1/20-del av den totala konsumtionen.

    Ref: http://www.eon.se/privatkund/Energiradgivning/Bra-att-veta/Andras-elforbrukning/

    Med vänlig hälsning,
    Marcus

    • Jag tror vi måste ställa om vårt energitänk.

      Steg 1 är att se till att använda vår energi effektivare. 25 000 kWh per år för en normal villas energianvändning är onödigt mycket. Det är lätt att bygga hus som är mycket energisnålare. Även i befintliga hus finns säkert saker att göra för att sänka energianvändningen.

      Att fundera på egen energiproduktion är steg 2 som jag ser det. Har man 25 000 kWh i elanvändning behövs 23-31 kW solceller om man antar 800-1100 kWh/kW i årsproduktion för att producera så mycket energi. Med 14% modulverkningsgrad blir det 162-223 m2 solceller. Det blir orimligt mycket för en vanlig villa.

      Med ett energisnålt hus kan man dock med värmepump och solceller producera lika mycket energi som huset behöver under ett år.

      I Aktuellt hörde vi nyss att jordens temperaturförändring är mycket snabbare nu vad vi någonsin sett sedan istiden. Det kommer att få ofantliga negativa konsekvenser för jordens befolkning i framtiden. Förr eller senare blir vi dessutom tvungna att ställa om till en energiförsörjning baserad på förnyelsebar energi, så varför vänta…

  6. Ins red… Att avleda ström.
    Ibland ser man att ett elbolag kommer på att någon fastighetsägare har kopplat förbi sin
    elmätare, på så sätt att inte husets hela förbrukning av ström mäts. Det föranleder oftast
    en polisanmälan med åtföljande böter och skadestånd till bolagen som missat sin intäkt….
    Här en historia som är sann men omvänd.
    En fastighetsägare funderar på att polisanmäla sitt elbolag för avledande av ström…
    Nog borde det gå? Saken är den att fastighetsägaren har med statligt bidrag investerat i
    egen sol-el. Denna egna sol-elen måste av säkerhetsskäl kopplas mot bolagets vanliga
    elnät på så sätt att när fastighetsägaren inte använder all den el han producerar går en
    del överblivna kWh ut på bolagets nät. Det är en naturlag (väl känd av elbolagets tjänste-
    män) att el alltid går närmaste vägen till närmaste förbrukare. I detta fall till fastighets-
    ägarens närmaste grannar. Till de grannars kylskåp (frysbox) som råkar vara igång. På väg
    dit passerar dessa sol-kWh grannens elmätare som snurrar på. Då passar elbolaget på att
    räkna alla dessa kWh, där en del INTE transporterats dit genom nätbolagets nät (och
    transformatorer), utan kommer från fastighetsägaren med solcellerna. Under drygt 2 år
    har det hunnit bli en bit över 2000 sol-kWh som elbolaget på detta sätt tillskansat sig (och
    dessutom) tagit betalt för, för egen del, -av mina grannar. Fastighetsägaren med solceller,
    (tillika nämndeman) undersöker nu möjligheten att polisanmäla elbolaget för ”avledande
    av annans el”… (mot betalning?) Där får nog rubrik sättaren huvudbry. Många elbolag
    i landet har insett det omoraliska i detta förfarande och ”kvittar” inmatad prima sol-el i
    byte mot smutsig kärnkrafts-el under påföljande nätter som sol-el ägaren får byta till sig.
    Men så inte i Ronneby…. Det under centerpartistisk ledning i elbolagets styrelse?
    Det med kvittning av prima sol-el var Maud Olofsons (c) paradidé redan 2007…..
    Besviken men nöjd sol-elsägare….. i Ronneby………………………………………………(((Insänt från N-E Mattsson Vireydsvägen 30 372 33 Ronneby.)))

  7. Hej!
    Jag har precis blivit klar med montering av solceller på taket. Det är 60 st med en effekt på ca 15 000kw/h. Sitter just och läser hur jag ska koppla in Dc sidan mot växelriktaren, står på engelska så det går knaggligt.

    Vad jag fått ut, så kan växelriktaren kopplas in på två olika sätt: MultiString input connection and CommonString input connection. Vad är skillnaden mellan dessa inkopplingsmodeller? Mina celler är seriekopplade i fyra strängar med 15 celler i var sträng.

    Vill tacka för en mycket informativ och intressant blogg! Det ska verkligen bli intressant att få prova denna anläggning så småningom.

    Min växelriktaren är en samil power TL 15000.

    Hälsningar//Bernt

    • Multistring = mer än en sträng. Common string = endast en sträng. Eftersom 15000 TL enligt manualen har två MPPT (Maximum Power Point Tracker) bör du använda “multistring” anslutning, för att minimera minskad effekt på grund av delbeskuggning av anläggningen.

  8. Hej Bengt !
    Funderat länge på att skaffa solceller. Bor i ett stort gammalt hus med bergvärme.
    Vi gör av med ca 25000 kwh per år. Vad är lämpligaste storleken på en solcellsanläggning om man vill försöka undvika elförsäljning med nuvarande regler (ej nettodebitering). Snabbaste återbäringen ?
    Peter Karlsson Nybro

    • En något komplicerad fråga eftersom vi idag inte vet om och när det blir nettodebitering eller skattereduktion för överskottselen. Regeringens utredning om nettodebitering har inte gått ut på remiss ännu.

      Utan nettodebitering eller motsvarande är det mest lönsamt att maximera egenanvändningen av sin solel, det vill säga att ha ett så minimalt överskott som möjligt som matas in till nätet eftersom den betalning man får för överskottselen hos de allra flesta elbolag är lägre än den rörliga priset för den el man köper. Om man exempelvis får Nord Pool spotpris minus ett avdrag 4 öre/kWh för sin överskottsel är det normalt inte lönsamt att producera ett överskott av solel idag. Om elpriset ökar och installationskostnaden för solcellsanläggningar fortsätter att sjunka kan situationen förstås bli annorlunda i framtiden.

      Om man vill undvika överskott (elförsäljning) får den installerade effekten inte vara högre än den effekt som ens hus drar mitt på dagen under sommaren. I vårt fall ca 400 W när vi inte är hemma (”tomgång”). Vi har solfångare som ger varmvattenbehovet under sommaren så elpatronen i ackumulatortanken behöver inte gå in. Det blir då i vårt fall FTX-ventilation (140 W), kyl och frys, IT-prylar (ADSL-modem, router, nätverkshårddisk) och en del andra prylar (klocka mikrovågsugn, logger solfångare, telefonladdare och prylar på standby) som bestämmer effektbehovet vid ”tomgång”.

      Med full nettodebitering skulle värdet på överskottetselen bli lika som det rörliga priset för köpt el och det blir då lönsamt att installera en betydligt större solcellsanläggning. Den skattereduktion som regeringens utredning om nettodebitering föreslagit skulle ge ett lägre värde än det rörliga priset för köpt el och därför måste man då ha en låg installationskostnad för att det ska vara lönsamt att producera ett solelöverskott.

      • Hej! jättebra info från dig. Fler frågor tyvärr! Vi har gaveln mot söder öst/väst tak således har försökt få rspons från EON vår nätägare i Kalmar inte leverantör men de visar ringa intresse.
        100m2 tak på var sida som ska bytas, bergvärmeidag konv från direktverkande el 2 år sedan 75% effekt av söderläge anges på vår möjliga yta öst/väst stämmer det tror du? Ska man då sätta lika på båda sidor?
        Lämplig effekt? Bor i Kalmar huset byggt 71 drar 600kWh på “tomgång” juni juli augusti vv frysar osv.
        Funderar på att låta lokal snickare/hantverkare byta tak o i samma seans montera solel för i huvudsak egetbruk tveksamt det lönar sig att få nya skatteavdraget men det kan ju ändra sig o möjlighet att addera paneler antar jag finns.
        Gunnar B

        • Man tappar en del med tak i ost-väst jämfört med syd. Beror på taklutningen hur stor skillnaden blir. Vilken lutning har ditt tak?

          Titta på hur mycket energi du gör av med per månad respektive under hela året. Solcellsanläggningen kan exempelvis dimensioneras så att du täcker elbehovet under åtminstone (maj)juni-juli(augusti). Beror på hur mycket pengar du vill satsa. Med så stort tak kan du kanske till och med producera lika mycket som årsbehovet, fast en stor andel blir då förstås ett överskott som måste säljas.

      • 600 kW är per månad är tomgången ursäkta… Vi har oxå 20m2 garagetak i rakt söderläge med goda solmöjligheter men hittar ingen uppgigt om hur mycket paneler man kan sätta på den ytan har du kunskap om lämplig mängd tacksam för svar
        mvh
        GB

        • Med en modulverkningsgrad på låt säga 15% blir modulytan 6,7m2/kW. 20m2 modulytan blir då 3 kW. Kan krävas lite utrymme mellan modulerna beroende på monteringssystem och då blir det inte riktigt 3 kW på 20 m2.

          • !½plans hus nästan 45 grader är taklutningen det är inte pengarna som styr bergvärme konverteringen kan vi inte räkna hem på minst 20 år en milöaspekt finns ju utan tvivel men den kan ju inte få kosta hur mycket som helst vi kan sätta ca 20 m2 minst på var sida taket när detta byts. Vi har en total energiförbrukning på 18000kW/h efter bergvärmen
            Sommarmånaderna ung 600kW maj juni juli augusti Enligt EON ska det vara ung 75 % verkingsgrad av solpaneler på “vårat tak” om det sätts Öst väst.De var däremot inte speciellet intresserade att göra jobbet utan snarast tvärtom.
            Vi har ett platt tak över “garaget” eg inget garage utan hobbyrum men det taket med god sol i rakt söderläge ca 20m2 möjlighet att ha vridning på den del att de följer solen enbart ett led inte den variant som samtidigt vinklar utan bara vrids med botten
            Min fundering är att sätta 20 m2 på var sida taket vilket med 75% verkngrad ger ung 5 kW om jag har förstå rätt
            på det en stående del på platta taket om ca 20 m2 en stående del på 3 kW oavsett den sitsta delen så bör man ju klara behovet på sommarhalvåret kanske men man måste ju inte sälja om jag begripit rätt eller måste man producera mer än behivet för att kunna yrka på skatteavdrag?
            GB

        • Tänk mer energi än effekt. Modulerna ger i praktiken nästan aldrig toppeffekt och det är ingen konstant effekt man får, under en dag varierar effekten mycket från modulerna även om det är soligt väder hela dagen.

          På årsbasis blir solelproduktionen ca 25% lägre för ett system i Malmö mot väster eller öster med 45 lutning jämfört med söderläge i optimerad lutning (40 grader). Under maj-juli är skillnaden dock bara 8-12%, medan det är 45-60% skillnad i november-december. I praktiken blir skillnaden vintertid inte alltid lika stor om modulerna är översnöade en del av vintern. Produktionskostnaden per kWh blir alltså teoretiskt 25% högre i väster och öster jämfört med optimerat söderläge, OM installationskostnaden är densamma och om man inte räknar med några förluster på grund av snötäckning.

          Om du sätter upp exempelvis 6 kW kommer du sommartid att få ett överskott dagtid, som du säljer till en elhandlare. Regeringens föreslagna skatteavdrag gäller bara för det överskott du matar in till nätet.

          E.ON har väl en underleverantör som sköter installationerna, kontakta dem eller välj någon annan installatör om E.ON är tröga, det finns ju många att välja på numera.

  9. Hej Bengt!
    Vi bor i Sevalla utanför Västerås och vi funderar på att sätta upp 6 solceller. Vi tänkte sätta dem på marken som “reklampelarna” brukar stå. Vad jag förstått så har solen en ingångsvinkel på ca 8 gr under vintern och ca 55 under sommaren, skulle det vara idé att vinkla panelerna efter detta för att få ut maximal?
    Tacksam för ett ev. svar samt tack för en mycket intressant och bra sida.

    • Javisst, att göra en manuell justering av vinkeln, anpassad för olika årstider ökar utbytet.

  10. Hej, och tack för mycket bra information. Jag slog till i våras och köpte ett system med 20 st 280 W paneler och en växelriktare på 5 kW. Panelerna står i en sydsluttning 100 m från huset. Hela sommaren har gått innan elektriker och Vattenfall kommit så långt att Vattenfall som är nätägare har tagit in uppgifter på anläggningen. Nu visar det sig att jag har en 5 kW enfas växelriktare som skulle “snedbelasta” nätet i huset. Vattenfall rekommenderar max 2 kW enfas växelriktare. Är det ett vanligt problem? Har jag varit ovanligt naiv eller ska jag vara kritisk till min leverantör som inte hjälpt mig förstå problemet.

    • Hur stor effekt som kan installeras på en fas beror på vilken säkringsnivå man har. Vattenfall rekommenderade åtminstone tidigare max 3 kW för 16A säkring. Självklart ska en leverantör ha järnkoll på sådana här saker och i förväg kontrollera med kunden vilket säkringsabonnemang kunden har, om det är leverantören som dimensionerar systemet. Du ska inte behöva kontrollera att leverantören gör rätt, du köper denna tjänst av din leverantör.

      Om det å andra sidan var du själv som gjorde dimensioneringen och du beställt just denna kombination, utan att rådfråga leverantören, är det väl lite en annan sak. Hur som helst, får du prata med leverantören om att byta till en 3-fas växelriktare (bäst) eller alternativt 2-3 stycken 1-fas växelriktare.

      • Fick idag höra från Per-Olof Nilsson, Vattenfall Distribution, att man numera rekommenderar max 2 kW för 1-fas växelriktare istället för tidigare max 3 kW för 16A säkring. Helst vill man ha 3-fas installation för att få bra balans mellan faserna.

  11. Hej
    Jag undrar ifall man kan köra en solcell på 300watt och en microinverter på 250watt. Vad händer med denna kombination? Invertern heter renesola micro plus 250.
    Jerker

  12. Fortum som jag har som nätägare rekommenderar oxå max 3 kW vid enfasig anslutning, detta var dock en rekommendation som sagt och på en rak fråga om jag fick lov att ansluta en SMA 3600, max 16A &3680W ut till nät, så meddelade Fortum att det gick bra (till min huvudsäkring på 16A)

    Var inga problem med vare sig för eller färdiganmälan 🙂

    • Vattenfall rekommenderar numera max 2 kW på enfasanslutning 16 A säkring, enligt uppgift från Per-Olof Nilsson, Vattenfall Distribution, i fredags. Helst vill man ha 3-fas installation för att få bra balans mellan faserna.

  13. detta äör ingen kommentar . bara en fråga

    jag behöver ca 2KW för att driver mina luftwärmepumpa med real sinus 220 volt eller io sommaren värmeanläggning till spa fråga storleken av cellerna och antal ? kostnads fråga Med vänlig hälsning.R.Schöner

  14. Först vill jag tacka för mycket bra information.

    Hur mycket kan man låta de olika faserna skilja utan sned belasta ?
    Om man använder 3 stycken 1 fas inverters om 3000 watt.

    Kan man t.ex. ha 3 kw på fas 1,
    2,5 kw på fas två och
    1,5 kw på fas tre ?

    • Jag tycker det går lite troll i diskussionen om snedbelastning när vi pratar om 2-3kW-anläggningar. Sätt på en vattenkokare i köket eller en kupévärmare i bilen och din förbrukning drar “snett” och det finns det ju inga restriktioner på, eller hur? Det blir ju bara ett problem om du och alla dina grannar samtidigt kopplar och kör vattenkokaren på samma fas – vilket ni med stor sannolikhet inte gör. Eller vänd på det; om tio grannar kopplar in sina enfasanläggningar så är det ju bara 0,002% chans att alla väljer att koppla in den på L1.
      Och att påstå att man lastar mindre snett genom att ha tre enfasanläggningar blir ju heller inte alltid rätt om de tre strängarna är orienterade i tre olika väderstreck eller har olika skuggningsprofil. Det krävs i så fall en äkta trefasanläggning.
      En annan aspekt är att snedlastningen är allvarligast när det går mycket ström i nätet. Dagtid på sommaren när en solcellsanläggning producerar som mest kommer aldrig ens nära de belastningar som nätet utsättsför en kall februarinatt.

      Jag tror nätägarna (som ofta även är elproducenter) hellre fäller än friar för att de antingen inte kan statistik eller så vet de mycket väl och inte vill ha konkurrens – eller åtminstone inte vill uppmuntra till den.

      Men svaret på din fråga; Din nätägare blir betydligt nöjdare att du kopplar in 3kW på L1, 2,5kW på L2 och 1,5kW på L3 än om du sätter hela rasket 7kW på L1 (och nu pratar jag ACeffekten på växelriktaren). Själv har jag 4kW på L1 och 1,95kW på L2. Och 4kW blir drygt 17A men jag har inte smällt min 16A-säkring än eftersom en trög säkring ska tåla köras ~110% i ~en timme. Och så förbrukar man ju en del själv också så alla 17A går ju inte ut på nätet. Men allt det här vet ju min nätägare Vattenfall och de har inte protesterat när det väl kom till kritan för installation så en eloge till min handläggare och min installatör.

      Så det var mitt tyckande, men det är ju nätägarens nät och de får ju bestämma vad som ska gälla hos just dem och där har vi liten makt…

      • En skillnad med solceller jämfört med annan 1-fas elutrustning man använder i huset är att inmatning av överskott till nätet sker mera samtidigt i ett område än användning av annan 1-fas elutrustning i hemmen.

        Vattenfall rekommenderar numera max 2 kW på enfasanslutning 16 A säkring (när vi gjorde vår installation i oktober 2010 var rekommendationen max 3 kW), enligt uppgift i augusti från Per-Olof Nilsson, Vattenfall Distribution. Helst vill man ha 3-fas installation för att få bra balans mellan faserna.

        E.ON har gjort ett teoretiskt arbete där man studerat effekterna av 1-fas installationer. Man antog då att alla i ett område anslöt sig till samma fas, vilket är ett mycket osannolikt scenario, och kom fram till att det skulle kunna bli vissa problem. Vid ett seminarium jag deltog i berättades att man därför funderade på att införa en avgift för 1-fas installationer. Det hade varit intressant om de även redovisat vilken påverkan en realistisk fördelning av 1-fasinstallationer hade gett.

        Enligt muntlig uppgift från ett installationsföretag har man inte sett några större problem i Danmark med 1-fasinstallationer där man har betydligt fler solcellsinstallationer än i Sverige. 26 september i år fanns 87 164 solcellsanläggningar med en total effekt på 509 MW, vilket gör en medeleffekt på 5,8 kW i Danmark. I Sverige är det möjligen ett par tusen nätanslutna anläggningar (statistik saknas, så det är väl ingen som vet exakt). I Danmark finns statistik över antal solcellsanläggningar och installerad effekt att hämta hos Energinet, när får vi det i Sverige?

        Det som hänt för enstaka solcellsanläggar i Sverige är att växelriktaren ibland slutat leverera el då inmatning av överskott till nätet gjort att man höjt nätspänningen för mycket. Vet dock inga detaljer om det är 1-fas, 3-fas, vilka effekter det rör sig och om det är landsbygdsnät (troligt) eller stadsnät. Det vore bra om någon (exempelvis branschorganisationen Svensk Energi?) kunde ta sig tid och sammanställa vilka verkliga problem som har uppstått för svenska solcellsinstallationer, för att få en återkoppling mellan teori och verklighet.

        • Jo det kan finnas bra anledningar att inte vilja ha en massa enfas anläggningar. Speciellt kanske inom ett visst begränsat område.
          Men i mitt fall är det under en begränsad tid då målet är att ha tre enfas växelriktare på sikt men jag måste ta det i etapper. Jag begränsningar i tak, vägg och tomt som gör att jag måste sprida panelerna och även om det är samma panel i storlek och prestanda 250 watt, 59,9 volt open så kommer dom att ge olika under dagen.

      • Tack det var ett mycket bra inlägg.
        Precis ett sådant svar jag hade hoppats på.
        Det är ju så att nästan alla kommer att ha varierande förutsättningar för monterings vinklar, orientering mot syd, avstånd till inverters osv. Få har ett stort tak nog rakt mot syd utan något som skymmer någon gång under dagen och skulle man ha det så kommer ändå molnen att skugga delar av panelerna mer eller mindre ofta. Därför tror jag att en enfas växelriktare kan vara ett bra sätt att komma igång med solpaneler och kunna fördela investeringen över lite tid. Så starta upp med en fas t.ex 3kw och sen jobba vidare på dom andra faserna när det passar. Inget fel att köra tre fas direkt om man har dom förutsättningarna och vill kanske spara lite pengar på växelriktare men det kräver ju att man tänkt sig en viss storlek på anläggningen direkt.

  15. Hej. Har börjat funder på magnetfält men har inte hittat något svar. Kanske du, som är “kraftmänniska” har kunskap om detta! Hur mycket magnetfält, finns runt solcellsanläggningen, när solen lyser? M.a.o är magnetfältet kraftig inne i fastigheten, vilket har en solcellsanläggning på taket? Är det i så fall så stort, att det har skadlig inverkan på människa? (det rekommenderas ju t.ex. att inte bo i permanentboende för nära kraftledningar…..? Har du kunskap om detta? mvh /lenmyr

    • Här är en nordamerikansk bedömning från en planerad 322 kW solcellsanläggning: Scaling Public Concerns of Electromagnetic Fields Produced by Solar Photovoltaic Arrays.

      Vare sig magnetfält från DC-kablage eller från växelriktare ens på en meters avstånd, och ändå mindre på tre meters avstånd, bedömdes vara över rekommenderade gränsvärden. Småhusanläggningar har mycket mindre effekt, man vistas vanligen inte så nära solcellsanläggningens komponenter, och magnetfältet från solcellsanläggningen blir därmed rimligen inte urskiljbart från redan existerande magnetfält.

    • Om du nöjer dig med elcertifikat för den överskottsel som matas in till nätet behöver det inte kosta någonting. Svenska Kraftnät skriver visserligen att man tar ut en avgift på 200 kr/år för Cesarkontot, men i praktiken har de inte gjort det hittills. Ansökningsblanketter för tilldelning av elcertifikat finns hos Energimyndigheten.

  16. Jag ska bygga nytt hus i Skåne och funderar på att låta installera solpaneler på taket, först och främst för värme men kanske också solceller.

    Vilket tak ge enklast enklast och därmed billigast installation? Det blir ett 1 1/2 plan hus med 45 graders vinkel. Du skrev något om falsat plåttak innan.

    • Falsade plåttak där man sätter fast solcellsinstallationen i plåtfalsarna har gett den snabbaste takinstallationen för solcellsanläggningar. Men även när det gäller monteringssätt går utvecklingen framåt. Ta kontakt med något installationsföretag och kolla dagsläget. Det gäller dessutom att tänka på helheten. Vad kostar ett plåttak jämfört med ett betong- eller lertegeltak? Vilket takmaterial tycker man själv blir snyggast?

  17. ja självklart mäste man se till helheten.
    Jag är inte speciellt händig själv så jag räknar med att jag måste låta någon montera solpanelerna och kringutrustningen åt mig.
    Hur lång tid ungefär tar det innan utrustningen betalat sig?
    Vilket märke/försäljare för solfångare/celler bör man satsa på? Vad ger mest för pengarna? Jag läste någonstans att solceller är nästan lika bra på att värma vatten som solfångare idag. Stämmer? Jag har ju ännu inte bestämt hur mitt hus ska se ut och kan välja fritt.

    • Återbetalningstiden för solceller är en så invecklad fråga att det inte går att ge ett enkelt svar eftersom den beror på så många faktorer. Investeringskostnad, egenanvändning av solelen, dvs hur stort överskott man får och vad värdet är på detta överskott under många år framöver är de viktigaste sakerna man behöver veta.

      Jag tycker inte att det är lämpligt att jag rekommenderar en enskild leverantör. Det finns många att välja på… Kolla priser eller ta in offerter från några olika. Fundera även på installationsföretagens erfarenhet och vilka garantier de ger samt vad som ingår i paketpriserna.

      När det gäller val av solcellsmoduler finns tusentals olika modeller att välja på så där är det svårt att ge en rekommendation. Om de kommer från någon av de större tillverkarna i världen är väl sannolikheten större för bra kvalité. På ett hustak kan ytan vara en begränsande faktor och då bör man ha en hög verkningsgrad på modulerna, vilket ger fördel för moduler med kristallina kiselsolceller. Om man vill ha svarta moduler istället för blåaktiga eller moduler utan metallram kan tunnfilm CIGS vara att föredra, om man accepterar en lägre verkningsgrad.

      Jag har länge tänkt skriva om en jämförelse mellan produktionskostnad för solel och solvärme men det har inte hunnits med. En grov uppskattning som jag gjorde för något halvår sedan med hjälp av kostnaden idag för vår solfångaranläggning i jämförelse med en ny solcellsanläggning. I runda slängar verkar det vara rätt små skillnader i produktionskostnad per kWh. Solvärme ger 2,5-3 gånger mer energi per m2, vilket kan vara bra om man har ont om yta. Ackumulatortanken för varmvatten gör att man har ett energilager på köpet, men kan vara vara svår att få plats med i ett befintligt hus. Solfångare har hos oss ingen eller försumbar värmeproduktion under november-februari. Solceller ger lite elproduktion under vintermånaderna, även om det är en liten andel av årsproduktionen. Solceller är generellt lättare att installera i ett befintlig hus. Om man har fjärrvärme i huset skulle jag satsa på solceller för att täcka behovet av hushållsel.

  18. Vår anläggning, en Solaredge på 5,4Kw, samma fabrikat på växelriktaren, SE 7000, 3 fas. Vi undrar varför mätningen skiljer från växelriktaren till nätägarens mätning. Anläggningen startades i juli i år och har producerat enligt växelriktaren 2100 KWh. Enligt elbolagets mätning har produktionen varit 426Kwh mindre. Hur ska vi veta vilken avläsning är korrekt? Hur kan man ta reda på hos vem felet finns?

    • Växelriktaren visar hur mycket solel ni har producerat. Nätägarens mätning i er anslutningspunkt visar hur stort överskott ni matat in till nätet. Skillnaden är vad ni själva använt i huset.

      • Jag tror inte jag förstår ändå. Vi använder mera el än skillnaden mellan mätarna. Vi betalar för all el vi använder och får betalt för det vi producerar minus ungefär 20%. Jag förstår inte systemet hur det fungerar. På 2 månader i somras skickade vi ut 1017 kWh från anläggningen enl. avläsning av mätaren, vi betalade för 517kWh som vi hade använt men vi hade producerat 1290 kWh enl. växelriktaren. Så hur räknas det egentligen? Det här är väl elementärt men som sagt jag har inte förstått systemet.

        • Ni har då använt 1290-1017 = 273 kWh solel själva i ert hus. Denna el har inte räckt till för att täcka huset behov och därför har ni behövt köpa 517 kWh utöver de 273 kWh som är solel.

          Ni har producerat mera solel än ni behöver under dessa två månader, men eftersom solelproduktionen och er elanvändning inte matchar varandra tidsmässigt blir det ett överskott som matas in till nätet. Just av denna anledningen är nettodebitering eller motsvarande viktigt för er och alla andra småhusägare.

  19. Hej! Bengt.
    Jag har en inverter Sunny Tripower 8000TL Installationshandledningen är på
    Tyska Vet du eller någon annan om den finns översatt på Svenska.
    Iså fall var kan jag få tag i den?
    MVH Ragnar

  20. Hej Bengt! Tack för en mycket intressant och seriös hemsida!
    Jag är båtägare och har min strömförsörjning via solceller. Solcellerna är av typ: Arco Solar M25 och den äldsta solcellen (av två) är 21 år gammal. Jag tror att de är monokristallina (svarta celler). Mitt problem är att avgöra i vilken kondition cellerna är dvs vilken laddström som de kan tänkas ge. Jag har fått en känsla av att jag fått kompletteringsladda med landström oftare de senaste åren ???
    Tillverkaren anger laddströmmen till 1,5 A vid instrålningen 1000W/m2 och 25 grader. Jag har i somras mätt upp laddströmmen vid ett tillfälle under följande förhållande:
    -Mätningen skedde kl 13.00 (sommartid) när solen stod som högst. Himlen var helt klar utan dis eller moln.
    -Jag riktade cellerna mycket noggrant i rät vinkel mot solen, och belastade samtidigt batteriet med en förbrukningsström som var kanske 4 ggr högre än gissad laddström.

    Min fråga är : har du möjligtvis någon instrålningskurva för Juli/ Augusti på ungefärlig breddgrad som Valdemarsvik???? Då menar jag instrålningen i form av W/m2 (inte kW/dygn som man ofta ser)
    Jag skulle då med solcellernas referensvärde på 1000W/m2 kunna avgöra om cellerna är ok. Ser du några brister i resonemanget?? Mycket tacksam för svar!
    MVH
    Lennart Augustsson

  21. Hej
    Jag undersöker möjligheten av att köpa paneler från land utanför Europa. Antidumpingtullen på solcellspaneler från Kina gör att panelernas pris ökar med faktor 4. Finns det annat lågkostnadsland som inte har antidumping skatt pålägg?

    Om man ser på pris före skatt så kostar en kinatillverkad 300 W panel ca 1500 kr st. Priset i Sverige är drygt dubbla så skulle det inte varit för antidumpingskatten så skulle det blivit en bra affär. Var skall man köpa från nu?

    • Om du köper moduler från annat land än Kina finns inga extra tullar. Om du köper moduler från Kina finns ett lägsta pris på 0,56 Euro/W (plus frakt, svensk tull och moms). Det är bara när inköpen i Europa passerar 7 GW under ett år som det blir högre tullar på moduler från Kina.

      Om man köper ett komplett solcellssystem från ett svenskt installationsföretag gynnar man den svenska solcellsbranschen. Om man inte fått investeringsstöd går det att utnyttja ROT-avdrag för arbetet, om huset är minst fem år gammalt.

    • Om du köper moduler från annat land än Kina finns inga extra EU-tullar. Om du köper moduler från Kina finns ett lägsta pris på 0,56 Euro/W (plus frakt, svensk tull och moms). Det är bara när inköpen i Europa passerar 7 GW under ett år som det blir högre EU-tullar på moduler från Kina.

      Om man köper ett komplett solcellssystem från ett svenskt installationsföretag gynnar man den svenska solcellsbranschen. Om man inte fått investeringsstöd går det att utnyttja ROT-avdrag för arbetet, om huset är minst fem år gammalt.

  22. Tack för svar.
    Får se om jag förstått det hela rätt..
    Om leverantören i Kina har pris >än 0,56 Euro /W så tillkommer bara svensk moms
    Om priset är lägre än 0,56 Euro/W så tillkommer straffskatt men bara om Europa har kommit över 7GW total beställning från Kina? Hur skall jag veta detta? Och hur håller tullverket koll på det?
    Jag talade med tullverket idag och fick följande formel för att beräkna kostnaden (ingen snack om någon 7Gb gräns i Europa)
    Solcellspanelens pris + fraktkostnad pålagt 53.4% + 11.5% på detta läggs ens svensk moms 25%
    Är det inte så?

    Om man har bidrag för solcellsinvesteringen kan man då inte köpa från icke EU land eller kan man köpa inom EU eller till och med bara från Sverige för att det skall betalas något stöd?

    ROT kan man ju bara få på arbetet med installationen så hårdvaran kan man då köpa var som helst.

    Att gynna svenskt, visst men det är väldigt stora pålägg i Sverige. Man skulle få mer grön solel installerad om priset gick ner typ 30 %

    • Det lägsta pris kinesiska moduler får säljas till EU är 0,56 Euro/W. Du kan inte importera moduler från Kina billigare än så. Om så sker bryter den kinesiska leverantören mot överenskommelsen mellan EU och Kina. När försäljning från Kina till EU överstigit 7 GW under ett år tillkommer dessutom en hög strafftull, som är beroende av vilket det kinesiska företaget är.

      Hur Tullverket håller reda på när man nått 7 GW i Europa får du fråga dem om.

      Förstår inte riktigt din ekonomiska beräkning. Är 53,4% fraktkostnaden (verkar högt)? Är 11,5% den tullavgift tullverket angav? Ser att solceller inte finns med bland tullverkets tabell över tull för vanliga varor. Så om ditt modulpris är 0,56 Euro/W skulle ditt slutpris bli 0,56*1,534*1,115*1,25 = 1,20 Euro/W = ca 10,6 kr/W (om jag förstått din formel rätt)?

      Enligt Tullverkets avgiftsguide tillkommer även importdeklarationsavgift. Blir väl i och för sig liten i förhållande till totalpriset. Och hur är det med försäkring, ingår någon sådan i ditt fraktpris?

      Gjorde en snabbkoll hos en svensk försäljare av solcellsmoduler och hittade ett pris på 9,3 kr/W. Vet inte om det var lägsta priset, jag ägnade bara en halv minut åt det hela.

      • Nja, min formel blev inte så tydlig
        Strafftull 1 =53,4%
        Utjämningstull= 11,5
        Moms som vanligt= 25%

        Solcellspanel för 0,56 Euro per Watt
        250 Watts panel kostar då 140 Euro dvs ca 1238 Kr
        Frakt möjligen 10% med för pris vid 1361 kr
        Efter straffskatt 1 1361*1,534=2088
        Efter utjämningskatt 2088*1,115=2328
        Efter moms 2328*1,25=2910
        dvs 11,64 per watt på nåt som kostade 4,95 i Kina
        Detta innebär att det inte är någon ide att importera om man är tvungen att betala alla strafftullar.

  23. Hej
    Intressant blogg. Jag har en villa med ca 150km tak i ca 40graders lutning med söderläge (huset står med hela taket projiserat rakt mot söder).
    Jag efter att ha skumat din blogg skulle jag vilja räkna på ev lönsamhet på en annläggning. Det borde finnas en färdig räknaree på nätet eller liknade där man kan föra in alla parametrar och få ut en ungefärlig årlig “avkastnig” på sin solskörd.
    Parametrar som lutning på taket, riktning, yta, verkningsgrader på olika delar i systemet etc. Parametrarna bör vara värden som enkelt kan plockas från exempelvis leverantören av paneler och andra delar i system. I räknaren borde det också finnas inlagt lite defaultvärde för förluster vid AC/DC konvertering etc så att man inte behöver jaga alla data. Finns det någon sådan? Om in borde du göra en 😉 i ett nedladdningsbart excelark eller lnågot man kan köra direkt på webben. Hoppas du kan länka in en räknare.. hoppas.

    • Om man vill räkna på hur mycket solel man kommer att producera finns flera olika program att välja på, se under Länkar – Beräkningsprogram etc.

      Värdet på den solel som ersätter köpt el är lika med ditt rörliga elpris. Dock får ett småhus ett förhållandevis stort överskott på årsbasis, exakt hur stort det blir är inte helt lätt att förutspå eftersom det beror så mycket på husets elanvändningsprofil. Med det nya lagförslaget om skattereduktion blir värdet för överskottselen i genomsnitt något lägre än det rörliga elpriset.

      Har länge haft en nästan klar räknare för beräkna produktionskostnaden för solel, men har inte haft tid att göra den färdig. Det är ingen trivial beräkning, det behövs ca 20 olika invärden…

  24. Hej!
    Tack för en informativ blogg!

    Så här i deklaratiostider så ser jag att elcertifikaten jag skickat över till Telge Energi har kommit upp på deklarationen under försäljning av värdepapper.

    Har du nån aning om hur man ska deklarera dessa? Hur sätta anskaffningsvärde etc?
    Kanske ska man bara sätt 0 kr nästa gång för att slippa detta i fortsättningen?

    Hälsningar,
    Thord.

  25. Hej
    Har tänkt sätta upp paneler på huset

    Några frågor

    Idag har vi en förbrukning på ca 4800
    Hur stor anläggning ska vi ha ?
    Vilka kostnader/avgifter tillkommer om det tillkommer något ?
    Vilket bolag är bäst att ha som näthandeln bolag ?

    /Åke

    • 1. Installerar man 1 kW blir solelproduktionen 800-1100 kWh per år, beroende på var man bor i Sverige och hur ideal installationen är i förhållande till söderläge och optimal lutning (ca 40 grader i Mälardalen) samt under antagande att man inte har besvärande skuggning av taket. Om man gör en installationen som producerar lika mycket som ens årliga användning får man tänka på att merparten blir ett överskott som matas in till nätet och då blir värdet av detta överskott av avgörande betydelse för ekonomin.

      2. Den stora kostnaden är investeringen. Så länge man är nettokonsument av el under ett år tillkommer inga avgifter. Blir man nettoproducent under ett kalenderår får man betala ett inmatningsabonnemang till nätbolaget. Kostnaden för detta varierar mellan olika nätbolag. Man bör därför undvika att bli nettoproducent.

      3. Det är vanligen elhandelsbolaget som köper överskottselen. Nätbolaget får köpa el för att täcka sin överföringsförluster i nätet, men det är bara ett fåtal nätbolag som idag köper solel. När den av regeringen föreslagna skattereduktion för överskottsel genomförs från 1 juli 2014 (om riksdagen säger ja i maj) tror jag att det kommer att bli små skillnader mellan vilka priser olika elbolag erbjuder för solel och det vanligaste priset kommer sannolikt att bli Nord Pool spotpris per timme, eventuellt med ett litet avdrag.

      • Tack för en seriös blogg. Finns utrustning som känner av ev elöverskott från solcellerna så att det inte går ut i elnätet och genererar mätarvagift och extra nätavgifter. T ex genom att att överskottet automatiskt fördelas till elpatron i ackumulatortank för bl a varmvatten och/eller till batteribank.

    • Nej, inte som privatperson som inte bedriver näringsverksamhet. Du ska då inte få någon moms utbetald på såld el.

      Eskilstuna Energi och Miljö skriver så här i ett informationsblad (markering med fet stil av mig):

      Ersättning och skatteregler

      Om du planerar att mata in energi på elnätet mot ersättning gäller olika regler för moms och energiskatt (elskatt) beroende på om du bedriver ekonomisk verksamhet (är beskattningsbar person enligt mervärdesskattelagen) eller inte. Är du osäker på om din verksamhet anses utgöra ekonomisk verksamhet, bör du rådfråga skatteverket. Om du bedriver verksamheten i ett bolag eller som enskild näringsidkare anses du bedriva ekonomisk verksamhet oavsett hur stor ersättning du erhåller.

      Om du inte bedriver ekonomisk verksamhet erhåller du ersättning för överskottsproduktionen utan moms både från elnätsföretaget och från elhandlaren. I ersättningen från elhandlaren ingår ingen energiskatt. För din egen konsumtion av el betalar du precis som tidigare både moms och energiskatt.

      Om du bedriver ekonomisk verksamhet erhåller du ersättning för överskottsproduktionen med moms, både från elnätsföretaget och från elhandlaren. I ersättningen från elhandlaren ingår ingen energiskatt. Observera att den yrkesmässiga leveransen av el innebär att du som elproducent måste registrera dig som skattskyldig för energiskatt hos Skatteverket. Det innebär bland annat att för din egen konsumtion av el skall elhandelbolaget inte lägga på någon energiskatt. Denna skall du själv betala efter att först ha deklarerat din försäljning och förbrukning av el i en särskild punktskattedeklaration. Deklarationen skall beroende på omsättningens storlek lämnas månads- eller årsvis.

  26. Hej!
    Intressant och informativ blogg!
    Jag funderar på att sätta upp solel (ca 10kW) på min lilla gård (näringsfastighet). I dagsläget förbrukar vi ca 16kWh och vi uppskattar att 10% av årsförbrukningen är gårdens, dvs enskilda firmans, och 90% är privat.
    Nu undrar jag om jag ska bygga solelen som privatperson, eller som firma? Hur kan man resonera, för-/nackdelar? Vore intressant att höra vad du tänker, och jag skulle bli väldigt tacksam för hjälpen!

    • En viss oreda vad gäller regelverket just nu så det är lite svårt att säga något säkert…

  27. Hej Bengt!
    Tack för all kunskap via bloggen. Jag håller på att färdigställa första etappen på 25 kWh av 45 kWh på markställning utanför Östersund. Jag såg att du hade Dc brytare till din SMA växelriktare, men har läst i all hast att DC är integrerad i SMA? Jag får hem en. SMA STP 20000 TLEE-10 denna vecka. Behöver jag inte köpa DC brytare separat? Såg en som hade likadan och kopplat in direkt utan brytare bara med AC brytare efter växelriktaren. En annan fråga, vilken typ av koppling används vanligen för seriekopplingen av panelerna?

    • De flesta installatörer förlitar sig nog på växelriktarens DC-brytare, men jag vet åtminstone en installatör som monterar en separat DC-brytare med tanken att när man kopplar loss DC-kablarna för byte av växelriktare har man spänning på de lösa DC-kablarna.

      • Vi har också separata DC-brytare. Vår installatör, Nyedal Solenergi, Halmstad sätter alltid sådana. Vet inte om det var pga att något nätbolag knorrat i något fall.Vi har två såna där som det står ABB på. Från nåt företag i Västerås tror jag…..;-)

  28. Kommer att lägga solpaneler på mitt tak i norra Sverige, dvs där vi har mycket snö. Måste ha snörasskydd pga fruktträd och förstukvist som jag inte vill ska ta skada av takras som ju blir med dessa paneler. Hur mycket snövikt tål dessa paneler, vi kan ha 0,5 – max 1m snö på taket med vikt kanske 100-200 kg per m2.

    • I “Installation manual REC Peak energy series” man kan läsa ”The panels are built to withstand a downward force of up to 5400 Pa (550 kg/m²) or 2400 Pa (244 kg/m²) according to where they are clamped.” En bild på sidan 7 visar fastsättningsalternativen. Max 5400 Pa hittade jag även för en annan modul. Med “rätt” montering bör därför snölasten i sig inte vara något problem för modulerna.

      Om man monterar flera moduler ovanför varandra har det hänt att modulramen lossnat i nerkanten på den nedersta modulen där påkänningen blir som störst när snön glider av. Om du monterar snörasskydd nedanför modulerna kommer dock snön inte glida av och det blir därmed inte heller någon solelproduktion under vintern när det ligger snö på modulerna.

  29. Tack för info. Räknar hur som helst inte med någon produktion under vintermånaderna nov-jan. Jag har via Solenergis hemsida nu fått en hel del offerter med priser runt 15-17.000 kr´/kW allt inkluderat, dvs på tak och allt installerat. Jag räknar med att lägga ca 8-9 kW på taket i rent söderläge, 35 gr lutning.Med statligt bidrag, vilket jag tror fixar sig, landar anläggningen strax över 100tkr. Men jag som inte är kunnig om solpaneler mm tycker det är jättesvårt att bedöma vad jag får för priset. Kan du ge mig några tips hur man väljer; mono- eller polykristallint, tillverkare, tillbehör. Det känns verkligen som att köpa “grisen i säcken”. Finns det oseriösa företag i branschen och hur hittar man dem i så fall. Förstår att det kan vara svårt att svara på vissa frågor på bloggen, men kanske du kan ge tips?

    • Se svar här nedan till Robin.

      Det har kommit så många nya företag under de senaste åren (och en del har även försvunnit) att det är omöjligt att bedöma och jämföra olika företag. För det mesta ökar kvalitén med erfarenheten, så man kan fråga efter hur många solcellsanläggningar företaget installerat och fråga efter referenser om man är fundersam.

  30. Hej Bengt!

    Det är inte lätt att välja paneler eller system. Har ett ladugårdstak i SV läge utan skugga, lutning på ca 39gr och ca 180kvm. Vi har en årsförbrukning på ca 5500kwh eftersom att vi eldar med ved. Vi ska nu installera en luftvärmepump. Jag har tänkt inv tot ca 300tkr på sikt då jag tror att sol är framtiden och vi är i drygt 30 årsåldern idag.

    Jag jämför just nu två paket. Ett från Bixia. 14250kwh/år 60 ET solar 250W paneler (PID fri) med växelriktare SMA STP 15000 trefas inm.) Kostar 262500kr inkl moms.

    Ett annat från gfsol 14900kwh/år 42paneler LG Neon Monox med växelriktare SE 12,5K. 3faser. Kostar 177000kr inkl moms.

    Båda paketen är med montering. Ej inräknad bidrag, bara rot.

    Hur kan det skilja 67tkr mellan dessa? Vad är det jag som konsument ska jämföra? Känns verkligen som att man kan köpa grisen i säcken som någon här ovan uttryckte det.

    Hur kan det skilja så mycket för nästan samma årsproduktion? Vad missar jag?

    Tacksam för en vägvisning..

    • Priset per kW för en solcellsanläggning kan variera på grund av många olika faktorer, se inlägget Vad kostar solceller – uppdatering 20140519. Till de punkter som nämns där ska tilläggas att storleken på rotavdraget för arbetskostnaden varierar förvånansvärt mycket mellan olika företag. Det kan också skilja vad som ingår i ett “standardmontage” mellan olika företag. I fallet Bixia blir det en extra mellanhand och de gör väl ett visst påslag på priset också, å andra sidan är det ett stabilt företag som inte lär försvinna i första taget.

      De produktionsvärden olika leverantörer anger är ungefärliga uppskattningar och man kan inte använda dessa värden för jämförelse, efterson en kanske räknat med 900 kWh/kW och år, medan en annan kanske använt något annat värde.

      I dina offerter skiljer det i storlek på anläggningarna och dessutom i vad som ingår i paketen och därför jämför du äpplen och päron. Det pris man ska jämföra är pris per installerad kW, inklusive moms, för en nyckelfärdig anläggning där allt ingår (material, arbete, frakt…).

      GFSOL: 42 x 300 W = 12,6 kW. De anger en årsproduktion på ca 14 900 kWh vilket skulle göra 1 180 kWh/kW och år. Det saknas uppgifter om år, ort, hur systemet var orienterat och om det var taget från växelriktaren (större osäkerhet) eller en elmätare vilket gör att uppgiften om att det är ett uppmätt värde av litet eller inget värde för en köpare. Det är i mina ögon glädjesiffror. Under ett år med normal solinstrålning är 800- 1 100 kWh/kW och år rimliga värden i Sverige. Runt 1 000 kWh/kW i Mälardalen om man har någorlunda bra orientering på sitt tak och ingen skuggning. 1 1000 kWh/kW borde vara möjligt på Gotland.
      I deras paket använder man “power optimizers” (effektoptimerare) på varje modul. Det kan vara till nytta om man har skuggning på taket under en del av dagen, men har man ingen skuggning är det sannolikt inte värt att använda effektoptimerare.

      Bixia: 60 moduler x 250 W = 15 kW. Detta är alltså en 19% större anläggning. Om man tar hänsyn till det, blir det inte lika stor skillnad som du nämner mellan de olika offertpriserna.

  31. Jag har sökt men inte funnit något bra test av solpaneler. Det som ligger på energimyndigheten är sedan 2010 och känns inaktuellt. Har du något tips om test jag ev missat?

    • Knepig fråga. Det finns tusentals olika moduler på marknaden och det finns därför inga tester som täcker mer än bråkdel av dessa moduler. Tidskriften Photon International har tester av moduler (några tiotal så där om jag får gissa ur minnet hur stor deras tabell var när jag såg den senast). Det kan dessutom vara knepigt att finna tester som sträcker sig över många år. Man bör även ha i minnet att tillverkningsprocesser och material (tjocklek på Si-cellerna exempelvis) inte är identiska idag och för låt säga tio år sedan, så frågan är vad långtidstesterna säger om dagens moduler. Rådet blir väl snarast att köpa moduler av en välkänd modultillverkare. Alla tillverkare ger minst 20 års effektgaranti så man bör inte vara alltför orolig vad gäller modulerna.

      Dessutom är det väl snarast växelriktaren som är anläggningens viktigaste komponent. Även där brukar Photon International publicera tester av olika växelriktare.

  32. Hej Bengt och tack för en informativ blogg !
    Har installerat en solelsanläggning med avsikten att vara netto-konsument men efter en mild vinter och en solrik vår och sommar ser det ut som att vi kommer att bli nettoproducenter !
    Vet du, eller någon som läser bloggen, vad som händer då ?
    Blir man efterdebiterad av nätägaren för mätarbyte ?
    Måste man teckna ett separat abbo för leveranserna ?
    Vad skulle ha hänt med skattesubventionen om förslaget hade gått igenom ?
    Ska man för säkerhets skull stänga av anläggningen för att säkerställa att man inte producerar “för mycket” ??
    Tacksam för all tillgänglig input i frågan.
    Per

    • När man börjar mata in ett överskott av el till nätet måste man ha ett så kallat inmatningsabonnemang. Det vanlig abonnemang man har när köper el heter utmatningsabonnemang. Ut och in ses ur nätägarens synvinkel. När media skriver om ut och in blir det alltid fel eftersom man ser det ur husägarens synvinkel.

      Är man nettokonsument får nätbolaget inte ta ut någon avgift för inmatningsabonnemanget enligt en ändring som gjordes i ellagen i april 2010. Är man nettoproducent får nätbolaget ta ut en avgift för inmatningsabonnemanget. Hur strikt man är i praktiken med detta kan nog skilja mellan olika nätbolag och kan bero på storleken på nettoproduktionen. Om man ett bra solår råkar bli nettoproducent, medan man i normala fall är nettokonsument har jag svårt att tro att nätbolagen tar ut några avgifter för inmatningsabonnemanget det år man råkar vara nettoproducent.

      Priset för inmatningsabonnemanget varierar mellan olika nätbolag. Exempelvis 2025 kr/år, inklusive moms, hos Mälarenergi http://malarenergi.se/PageFiles/1804/Elnat_2014_Foretag.pdf och 1875 kr/år, inklusive moms, hos E.ON Syd Stockholm http://www.eon.se/upload/dokument/Eln%c3%a4t/Prislista_Elmikroproduktion_Syd_Sthlm_140101.pdf . Man bör därför som småhusägare undvika att bli nettoproducent om avgiften för inmatningsabonnemanget är så hög som i dessa fall. Hos Fortum http://www.fortum.com/countries/se/SiteCollectionDocuments/Prislista_Mikroprod_140101.pdf däremot tar man vad jag kan se inte ut någon avgift för inmatningsabonnemanget även om man är nettoproducent om säkringen är max 63 A, så där spelar det ingen roll om man är nettokonsument eller nettoproducent.

      Enligt förslaget om skattereduktion hade man fått skattereduktion för högst 30 000 kWh eller högst för så mycket el man köpt under ett kalenderår.

      Värdet av den överskottsel man producerar bestämmer till stor del hur stor solcellsanläggning det är värt att bygga. Det ytterst knepiga är att bedöma elprisets utveckling och utvecklingen av värdet av överskottselen under de kommande 30 åren, som är den livslängd jag brukar anta vid beräkningar av produktionskostnaden. En svår fråga och inte har det blivit bättre av att regeringen efter 7,5 års utredande inte kommit fram till någon användbart förslag till nettodebitering eller motsvarande. Det är därför svårt att idag ge råd om hur stor anläggning man ska bygga om man enbart tänker med plånboken. Tänker man med hjärtat fyller man taket med solceller…

  33. Mono el polykristalina paneler? Finns det något ytterligare man skall tänka på om man bor i Norrland med mycket snö på taken? Tänker man rätt om man monterar snörasskydd så att raset inte skadar anläggningen?

    • Speller nog ingen större roll om du väljer mono- eller polykristallina. Mono har högre verkningsgrad (ger mindre installerad yta, vilket kan vara intressant om det är trångt på taket) och är lite dyrare, men prisskillnaderna är inte så stora nu som det var förr.

      Det är bra om du kan undvika att det blir snöras som kan landa på modulerna, om du nu råkar ha ett högre och ett lägre tak. Vi skulle kunna sätta mera moduler på vårt kökstak, men ovanför det har vi sovrumstaket med solfångare och vissa vintrar kan det låta som en mindre jordbävning när snö rasar ner från taket, fastän vi har långt mindre snö än i Norrland. Sådana smällar kan i värsta fall ge sprickor i kiselsolcellerna. Så vi skulle definitivt sätta snörasskydd på sovrumstaket om vi skulle slå till med solcellsmoduler på kökstaket.

  34. Hej!
    Vi håller på med en uppgift i skolan och vi undrar hur mycket det kommer att kosta att ersätta energin vi har här till solenergi (alltså satsa åt solenergi) så mycket som möjligt.
    Vad kommer det att kosta?
    Och hur sparar vi solenergin på ett effektivitet sätt?

    • I Sverige kommer det att bli en mindre del av vår elproduktion som kommer att ersättas med solceller, det är inte rimligt att ersätta hela vår elproduktion med solel. Jag brukar säga att sätter vi solceller på 25% av de tak- och fasadytor som tar emot minst 70% av solinstrålningen skulle vi kunna producera 10-15 TWh/år, vilket är ca 7-10% av Sveriges elanvändning idag. Man får heller inte glömma bort möjligheten att använda solfångare för att producera varmvatten, som kan användas till tappvarmvatten och uppvärmning.

      Vad det kommer att kosta går det inte att ge något enkelt svar på. Vi vet vad det kostar bygga solcellsanläggningar idag, där priserna varierar mycket beroende på storlek på anläggningarna (se Vad kostar solceller – uppdatering 2014-08-28). Utbyggnaden av solcellsanläggningar kommer att pågå under många år och med tiden kommer anläggningarna att bli billigare. Men hur snabbt utbyggnaden kommer att gå och hur snabbt priserna förändras är det svårt att sia om.

      När vi använder solel kan annan elproduktion minskas och i Sverige blir det vattenkraften som kan regleras ned. Därmed sparar vi vatten i kraftverksdammarna och detta vattenlager kan användas för att producera el med vattenkraft vid ett senare tillfälle.

  35. Hej Bengt,

    Först, ett stort tack till en mycket bra blogg!
    Vilket procentvärde bör man använda för “estimated system losses” på PVGIS-sajten som du länkar till ovan om ens anläggning är placerad i söderläge utan skugga?

    Mvh, Niklas

    • I exempelvis både Malmö och Stockholm bör resultatet bli ca 1 000 kWh/kW om man väljer söderläge och optimal orientering.

      Det märks att man håller på att “skruva” på PVGIS. Förr gav PVGIS för låga värden (det kan man se om man väljer “Classic PV-GIS” under “Radiation database”). En tid blev värden för Stockholm mycket lägre än för Malmö. Nu är man tillbaka till att Malmö och Stockholm ger ungefär lika värden. För Malmö får man idag 1 070 kWh/kW och för Stockholm 1 030 kWh/kW med grundinställningarna. Det är nog lite högt. Å andra sidan har vi lite dålig koll på vad som är “normalt”. Har en blivande exjobbare på MdH som börjat att samla in produktionsdata från alla öppet tillgängliga källor, kommer att kunna presentera lite jämförelser senare. Ska bli spännande att se…

      Ser att PVGIS nu anger 44 grader som optimalt i Stockholm. Det var 41 grader i “Classic GIS”. För Malmö anges nu 41 grader, det var 37 grader i “Classic GIS”. Jag brukar bara använda PVGIS för att göra relativa jämförelser mellan olika orienteringar (väderstreck och lutning), eftersom det går så snabbt att göra sådana jämförelser. För noggrannare beräkningar rekommenderas andra program, PVSYST är nog det som är mest använt i världen. Men det finns flera program att välja på, se under Beräkningsprogram i menyn Länkar.

      Man bör ha minnet att enligt mätningar gjorda av SMHI sedan 1983 år kan variationen mellan olika år vara upp till ±10%, vilket också gör att den förväntade solelproduktionen kan variera lika mycket.

  36. Hej och tack för en mycket intressant blogg. Jag har för avsikt att sätta upp paneler på mitt villatak. Då min fastighet ligger nästan i rakt nord-sydlig riktning, har jag fått följande förslag av en installatör. 24 m2 på östra sidan och lika mycket åt väster. Skulle detta kunna vara en bra lösning? Kan tillägga att taket har 27 graders lutning. Bor i Skåne.
    MVH Gösta

    • Tja…man har ju den taklutning man har. Om man monterar modulerna i öst eller väst med 27 graders lutning från man ca 20% lägre solelproduktion i Malmö än om modulerna skulle sitta rakt i söder med samma taklutning, enligt PVGIS. Detta är inte en toppenlösning med andra ord. Men om båda taken är skuggfria är det trots detta en hygglig lösning, som ger en jämnare produktionskurva över dagen (inte lika markerad produktionstopp mitt på dagen som vid rakt söderläge) och du höjer din andel egenanvändning av solelen något.

      Detta under förutsättning att din elanvändning idag är högre än den beräknade solelproduktionen, så att du är nettokonsument av el under ett kalenderår. Blir man nettoproducent under ett kalenderår har nätägaren rätt att ta ut en avgift för inmatningsabonnemanget man behöver när man börjar mata in överskottsel till nätet. Det är inte alla nätägare tar ut denna abonnemangsavgift, men om nätägaren skulle göra det blir det ingen bra affär att vara netttoproducent.

      • Tack för ditt svar. Hoppas att detta kan generera åtminstone 6.000 kWh/år. Min förbrukning ligger på c:a 10.000 kWh/år. Taken är helt skuggfria. Tänker placera panelerna så att inte skorsten och ventilationstrummor ska störa. Beträffande ekonomi räknar jag med en återbetalninstid på c:a 20 år. Låter inte så bra men jag ser det som en form av sparande i stället. Som jag ser det så ger denna investering en avkastning på 5-7% på investerat kapital. Tänker även söka bidrag, men sen får man ju se om det finns några pengar kvar.

  37. Hej Bengt .
    Jag har en fråga finns det något sätt att via frekvensstyrning ta 240 volt från en omvandlare 12 volt likström och sedan få ut trefas 400 volt växelspänning och på så sätt lura invertern att tro den får spänning från ett ej spänningsatt elnät.
    Detta för att få el i huset vid långa strömavbrott.
    Naturligtvis måste huvudsäkringarna vara urtagna och propphålet låst.

  38. Pingback: Vad kostar solceller? III | Bengts nya villablogg

  39. Vi har låtit lägga 82 kvm solcellsmoduler på vårt villatak i Tyresö. Monokristallint kisel. Anläggningen är i bruk fr o m december 2014.
    Har just blivit tipsad om denna blogg, som ju verkar mycket intressant och innehållsrik.
    Vi har fått höra, att det finns paneler som innehåller miljömässigt olämpliga metaller, t ex sällsynta jordartsmetaller. Hur är det med detta generellt sett? Och vad gäller för kisel? Finns där mer än kisel?
    Mvh
    Lennart

    • Du tänker möjligen på tunnfilmssolceller av CIGS (Koppar-Indium-Gallium-Selenid) eller av CdTe (Kadmium-Tellurid). Det finns även solceller av GaAs (Gallium-Arsenid). I flerskiktssolceller kan användes germanium (Ge). Men kommer inte på något solcellsmaterial som innehåller sällsynta jordartsmetaller.

      I en solcellsmodul finns flera andra material än de solcellerna består av. Jag har inte full koll på vartenda grundämne som finns i en solcellsmodul. Skulle vara intressant att se en komplett grundämensförteckning och hur stor andel de svarar för i en modul. Det finns säkert gjort, men jag hittar inte någon sådan referens vid en snabbkoll.

      Här är i alla några material som finns i en solcellsmodul. Lödmaterial och flussmedel används för att koppla ihop kiselsolcellerna i en modul. Elektroderna består av silver på en kiselbaserade moduler, på tunnfilmsmoduler är det en elektriskt ledande tunn film. Om modulen har en metallram är den av aluminium. Framsidan består av glas, som har en antireflexbehandling, och baksidan består vanligen av ett polymermaterial. I kopplingsboxen finns dioder. I kablarna för att koppla ihop modulerna finns koppar.

  40. Hej Bengt! Jag skickade en fråga för ett år sedan, 2014-02-02. Jag har inte fått något svar så jag undrar om något har blivit fel, men jag konstaterar att frågan kommit in i förgående lista. Jag vet inte om det är jag som missat något? eller är det bara vissa typer av frågor kring solenergi som du tar upp??
    Hälsningar
    Lennart Augustsson

    • Jag ger ingen 100%-ig svarsgaranti, det skulle bli rätt orimligt eftersom frågorna kan röra allt mellan himmel och jord som rör solceller och att till synes enkla frågor inte alltid har några enkla svar och kan kräva långa utläggningar, som ibland har lett till att jag skrivit separata inlägg. Kan också vara att jag inte vet svaret eller kan ta reda på det på kort tid och då lämnar jag det, man får ha i åtanke att jag gör detta på min fritid. Tyvärr kan det väl också i sällsynta fall hända att frågor felaktigt sorteras in som spam av spam-filtret och på den förra siten var det så enormt mycket spam att det inte var någon idé att söka igenom efter eventuella korrekta inlägg. För närvarande har jag haft feber fem dagar i rad efter tre dagar i Krakow, sådant kan också påverka svars- och inläggsfrekvensen… Detta svar är för övrigt nummer 1 137 sedan bloggen startade, så jag skulle väl tro att åtminstone 95% av alla frågor får ett svar.

      Apropå på din fråga kan du få en uppfattning om ungefärlig solinstrålning på en vald plats i PVGIS. Välj plats, sätt in 1 kW som systemstorlek, lägg in vinkel och väderstreck så får du solinstrålning per m2 mot modulytan per månad som ett av svaren. Väderstrecket blir förstås lite knepigt på din båt eftersom det varierar om du inte har solföljare på modulerna.

      Du skriver inte vilken ström du fick från modulerna vid din mätning. Med så gamla modulerna är det inte orimligt att de tappat en del av sin kapacitet. En normal garanti är idag 80% av märkeffekten efter 25 år. MEN, för 20 år sedan kunde man inte vara säker på att få moduler med utlovad märkeffekt, den var ofta lite lägre. Så egentligen skulle du behöva en mätning av ström och spänning när modulerna var nya för att jämföra med.

      Fundera också på konditionen hos batteriet…

      Denna YouTube-rulle om en Arco Solar modul kan för övrigt vara av intresse: 40-year old Solar Panel still working!.

  41. Hej Bengt!
    Håller på och bestämmer mig för en solcellsanläggning. Blev lite undrande då installatören rekommenderar en mindre växelriktare än vad solcellerna ger. Alltså en på 7kw till en anläggning som kan ge 8kw. Installatören förklarar det med att en mindre växelriktare startar tidigare och att det därför jämnar ut sig i längden. Är detta som det ska vara? Jag fattar ingenting, ska 1kw gå upp i rök då, eller är det normalt förfarande?

    • Det är helt i sin ordning att växelriktaren har en lägre maxeffekt än solcellsmodulerna, men förklaringen du fick håller jag inte med om.

      Märkeffekten för modulerna ges vid STC (Standard Test Conditions). I praktiken har man sällan eller dessa förhållanden och dessutom får man några procent i förluster i växelriktaren och i kablarna. Därför kommer er solcellsanläggning inte att ge 8 kW AC. Se inlägget Varför ger solcellsmoduler inte märkeffekten?.

      Modulernas effekt gäller vid likström (DC). Växelriktaren gör om likströmmen till växelström, vilket ger några procent i förluster. Växelriktarens effekt anges vid växelström (AC). Det blir därför lite som att jämföra äpplen och päron när man jämför modulernas DC-effekt med växelriktarens AC-effekt. Kanhända att ni några timmar under året skulle kunna få mer än 7 kW i AC-effekt (beror på lutning och väderstreck på ert tak), men de små energiförluster som görs under dessa timmar motiverar inte att köpa en 8 kW växelriktare istället för en 7 kW växelriktare.

      Verkningsgraden hos en växelriktare beror dessutom på effekten. Med en 7 kW växelriktare istället för en 8 kW växelriktare kommer växelriktaren troligen att i genomsnitt arbeta vid en högre verkningsgrad.

      Se även diagrammen i inlägget Fyra år med solceller – Dygn för dygn.

  42. Hej Bengt,
    Trevlig blogg måste jag säga. Bra jobbat.
    Jag har en anläggning på 3,3 kWp från Vattenfall som är inkopplad sedan ett år. Nu har precis fått besked om att Länsstyrelsen vill ha uppdaterade uppgifter för att bedömma storleken på mitt stöd. Eftersom reglerna har blivit generösare i form av ersättning via en skatteåterbäring så bestämde jag mig hastigt och lustigt att utöka systemet. Beställde fort som fasen ytterligare paneler och en växelriktare från Tyskland för att få med detta i uppdaterad uppgifter. Jag har faktiskt gått och funderat på en utökning en längre tid eftersom jag anser att detta är bra på många sätt. Har solvärme kopplat till en acc tank sedan 2 år så jag är klar över alla fördelar.
    Nu till min fundering då jag läste att stöd endast gives till ett system per fastighet. Hur ska man tolka det? Är ytterligare en växelriktare att anse som ett system till?

    • Ett solcellssystem kan ha flera växelriktare så det är inte något hinder. I förordningen SFS 2014:1582 står (min fetstil): “Med solcellssystem avses i denna förordning ett system för produktion av
      elektricitet från solstrålning i vilket solceller ingår och som avgränsas av anslutning till fastighetsinternt eller externt elnät.” I anvisningarna i STEMFS 2013:2 till hur man fyller i blankett om ansökan om investeringsstöd står (min fetstil): “Om anläggningen består av flera delsystem …” Så länge du bara har en anslutningspunkt till nätägarens elnät kan man därför betrakta det som ett solcellssystem, som i sin tur kan bestå av flera delsystem, till exempel ett på västertak och ett på östertak.

      Däremot är det ett engångsbidrag enligt förordningen SFS 2014:1582: “Om det finns medel, får statligt stöd enligt denna förordning lämnas till privatpersoner, kommuner och företag som ett engångsbidrag för installation av alla typer av nätanslutna solcellssystem.” Men jag tolkar det som att du inte fått något investeringsstöd utbetalat ännu trots att anläggningen varit i drift ett år. Blev lite nyfiken på den fördröjningen.

      • Nej, det är riktigt. I Västra Götaland har det varit många som sökt vilket gjort att kön blivt lång. Jag sökte alltså detta redan i september 2013 men var medveten om att väntan skulle bli lång. Firman som satte upp systemet kunde inte leverera förrän februari 2014 då systemet driftsattes.
        Denna gång ska jag dock göra det hela själv (förutom nätinkoppling) så vi får se hur detta går. Har jag klarat att koppla in ett solvärme system så ska väl detta inte vara så mycket värre.

      • Tack för svaret förresten, det kändes lugnande i sammanhanget. Vi får väl se vad man säger på länsstyrelsen men några kronor ska det väl bli. Känns åtminstone kul att det var rätt tänkt och jag retar mig bara på att jag inte gjorde detta tidigare. Med olika insatser har vi gått från ca 24 000kWh till 8 800kWh vilket är ganska bra. Nu har vi ganska mycket isolerande att ta tag i så jag hoppas på lite minskning till.

  43. Hej Bengt,

    Vad händer om man råkar gå över från nettokonsument till nettoproducent? Antag att jag installerar 16 kW och har en förbrukning på 14 000 – 16 000 kWh/år.

    “Fäller” de sista kWh som överstiger min konsumtion hela upplägget och jag klassas som elleveranör för hela produktionen.

    Vad ger det för effekter?

    Hälsningar,

    Henrik

    • Om man är nettokonsument under ett kalenderår och säkringsabonnemanget är högst 63 A samt inmatad effekt är högst 43,5 kW kan nätbolaget enligt ellagen inte ta betalt för det inmatningsabonnemang man behöver när man matar in el till nätet eller för byte av elmätaren om det behövs. Om man blir nettoproducent har nätbolaget rätt att ta ut en avgift för inmatningsabonnemanget och eventuellt elmätarbyte. Hur man gör i praktiken när man ligger på gränsen och kanske ett år är nettokonsument och ett annat år är nettoproducent vet jag inte. Det kan möjligen variera mellan olika nätbolag.

      Detta står i Ellag (1997:857), 4 Kap. Nättariffer 10§.

      Kostnaden för inmatningsabonnemanget gör att det är en dålig affär att precis gå over gränsen och bli nettoproducent per kalenderår, om det är så att nätbolaget då tar ut en årlig avgift för inmatningsabonnemanget, som hos de flesta nätbolag är ett fyrsiffrigt belopp.

  44. Hej tack för en bra sida
    Har installerat anläggning på 10kw omvandlare som klarar 2 väderstreck på 8kw.

    Undrar om omvandlaren tar stryk om det blir överproduktion (ca 1,5h) vid bra väder tidig sommar

    Omvandlaren är placerad på vind, detta var ok enligt elektriker, men är lite orolig för värme, kyla är det någon fara.

    Våran installation kostade 125000 minus bidrag, får ut ca 10000kw hela anläggningen är betald på 6-8år
    Läste på sidan beräkningar som beskrev en mycket längre återbetalningstid.

    • Läs i databladet om temperaturer. SMA:s Sunny Tripower 5000Tl – 12000 TL anges ha arbetstemperatur -25C till +60C. Om temperaturen blir för hög reduceras uteffekten. Sedan kan man möjligen tycka att en jämn omgivningstemperatur inomhus borde vara gynnsammare för livslängden, men sitter den på vind är det i alla fall bättre än utomhus. På vår vind springer det skogsmöss och de kan ibland ställa till hyss. Har satt en ultraljudsskrämma på vår vind, får se om det biter… I sommarstugan ramlade det ut en mus när jag bar ut en TV som slutat fungera för många år sedan.

      På sidan Produktionskostnad för solel i Sverige beskrivs bara produktionskostnaden. Ska man beräkna återbetalningstid behöver man veta andelen egenanvänd el och värdet av egenanvänd respektive såld el. Det finns därmed många olika faktorer som påverkar som skattereduktionens (som inte finns med på sidan om produktionskostnad) varaktighet, värdet av elcertifikat (om man har ansökt om dem), elprisets utveckling.

      Det låter högt att du skulle få ut i genomsnitt 10 000 kWh på 8 kW installerat. Det är 1 250 kWh/kW. När jag hade en exjobbare på MDH i våras som tittade på solelproduktionen för svenska solcellsanläggningar i öppna databaser, var den bästa på drygt 1 100 kWh/kW under 2014. Var bor du? Hur har du mätt 10 000 kWh? Är det på AC-sidan (växelström) av växelriktaren? Är det värde från växelriktaren eller har du separat elmätare?

      • Lägger in Fredriks svar till min mail här “Tack för svaret. Jag har paneler åt sydväst på 3.5kw och åt sydöst på 5,5kw har produceratca8,5kw sedan mars. Har sedan 1 mån 4,5kw mot sydväst, borde hamna mellan 9,5-10kw. Bor norra skåne”.

        Det gör 3,5+5,5 = 9 kW installerat från början och 5,5+4,5 = 10 kW installerat sedan 1 månad. Det gör att årsutbytet räknat i kWh/kW blir mera normalt. Teoretiskt får man 9% av årsproduktionen under november-februari i Höör i Skåne vid optimerad lutning i SV eller SO, enligt PVGIS.

        När det gäller absoluta värden för utbyte ger PVGIS 1070 kWh/kW per år i Malmö och 864 kWh/kW för Höör, vid optimerad lutning i skuggfritt söderläge. Huum… 19% lägre värde i Höör enligt PVGIS. Verkar inte rimligt med tanke på att avståndet mellan orterna bara är 5 mil. Visserligen är kustlägen generellt sett bättre än inland, men så stor skillnad bör det inte vara. Skillnaderna kan bero på kvalitén på indata för solstrålningen i PVGIS.

  45. Hej ! Har en fråga ; Kan jag sätta upp solel på grannens tak, mot hyra av taket, och sedan sälja all elen ?

    • Ja, i princip. En fråga blir dock vilken som skulle stå som ägare av inmatningsabonnemanget som behövs för att kunna sälja elen.

      Om det blir grannen blir det också grannen som tar emot intäkterna.
      Om det blir du blir du en nettoproducent om anslutningen görs i grannens anslutningspunkt och då har nätägaren rätt att ta ut en årlig avgift för inmatningsabonnemanget.
      Vet inte om du får sätta upp solcellssystemet på grannens tak och göra anslutningen till nätet i din anslutningspunkt.

  46. Hej. Vilka formler används för beräkningar när man vill installera solceller. Alltså formler som beräknar vilken area man ska ha om man vill få en vis kWh eller tvärtom.

  47. Hej!
    Har inte läst alla frågor så kanske blir ett upprepande.
    Vi planerar på att sätta en solanlägning c.a 20 kw om det är möjligt.
    Vad för säkring inkommande behöver jag från Bodens energi= har idag
    20A trefas

    • Effekt = Ström * Spänning => Ström = Effekt/Spänning => Du behöver högst 20 000 W/(3 faser * 230 V) = 29 A. I praktiken är det sällan eller aldrig en solcellsanläggning ger märkeffekten. Om man har en egenanvändning påverkar det också säkringsbehovet. Om den till nätet inmatade effekten är högst 13,8 kW blir det 20 A vid 230 V.

      Högre säkring betyder högre årlig kostnad = inte lönsamt? Hos Boden Energi kostar 20 A säkring 5 940 kr/år, medan 35 A (som är närmaste som är högre än 29 A) kostar 9 890 kr/år, dvs 3 950 kr mer per år.

      Varför vill du ha just 20 kW?

        • Där jag bor finns 3st 20kw anläggningar och alla har säkrat med 25. Du har ju alltid en viss egenförbrukning så du släpper ju inte ut allt på nätet så då belastar du inte säkringarna så hårt.Men säkringarna blir rätt varma en solig sommardag med låg egenförbrukning men dom håller.

        • Just ja, glömde att säga att jag antog att all el matades in till nätet och att anläggningen någon gång producerar 20 kW, vilket man vanligen inte gör (jag lägger till det i mitt förra svar).

          Egenförbrukning spelar roll, så då måste man veta hur stor lägsta effekt man använder själv när solcellsanläggningen producerar som mest för att kunna uppskatta vilken säkringsstorlek som behövs.

          • Och sen beror det på vilken volt man matar ut.
            Min anläggning matar minst ut ca 238 volt men jag har sett ända upp till 249 volt.

  48. Hej! Undrar om någon fått ersättning för egen projektering vid utbetalning av solcellsbidraget? Det har ju åtgått mycket tid, för att planera solcellsinköp och installation.

    • Man får bara investeringsstöd för faktiska kostnader, inte för egen tid. Om man betalat någon annan för att göra projektering får man ta upp den kostnaden, se ansökningsmallen.

  49. Hej Bengt!

    Såg dessa tunnfilmspanelerna och trodde inte mina ögon. Är det dålig kvalitet på dem, eller är det äntligen så att tunnfilmernas verkningsgrad har kommit ikapp de kristallina (inte sunpowers paneler självklart) ?
    MVH Philip J

  50. Hej Bengt!
    jag ska göra solcellsinstallations beräkningar med hjälp av pvgis men är lite osäker på hur ska jag ta fram azimuth beräkningen till Göteborg , västra Frölunda. Hur skall jag beräkna och hitta det? tacksam för svar så fort som möjligt

  51. Hej!
    Jag är är pensionerad elektriker., har som hobby följa utvecklingen av solenergianläggningar
    Vid besök på många anläggning visar det sig följande:
    1.En del jordar panelerna till nätets PEN-ledare, en del jordar inte
    2:En del buntar ihop DC- ledarna utan rör, en del lägger +o-.i separata rör.
    3.Separata överströms- och överspänningsskydd jordade till PEN finns på DC- sidan i vissa anläggningar och saknas i vissa
    Har frågat Elsäkerhetsverket i Kristinehamn och några nätägare om vilka
    generell regler som gäller, får inget klart svar. Har du möjligheten att reda ut vad som gäller? Det känns inte bra när installatörerna har olika syn,

    • Solcellsbranschen är i jämförelse med elbranschen ny i Sverige och det kommer in nya företag, så det är väl inte förvånande att man gör lite olika, men det är förstås bra om man enas om gemensamma metoder i de fall det spelar roll. Du skulle kunna kolla följande källor.

      Regelverk finns i form av bland annat den svenska standarden Elinstallationsreglerna SS 436 40 00.

      Svensk Energi har gett ut Anslutning av mikroproduktion till konsumtionsanläggningar – MIKRO.

      Elsäkerhetsverket borde förstås kunna ge besked, så du kan väl fortsätta att försöka få klarhet genom dem.

      Dessutom finns branschorganisationen Svensk Solenergi. Känner dock inte till att de gett ut några installationsrekommendationer. Alla installationsföretag är dessutom inte medlemmar i Svensk Solenergi.

      • Tack för svar!
        Jag kommer att fortsätt jobba för att få klarhet vad som gäller.
        Återkommer då jag har nogåt svar att ge.
        Har en egen anläggning på 9,5 kw installerad.
        Som gammal elektriker med egen anläggning, är det många som hör av sig om råd och hör mina erfarenheter. Har svårt att råda när det gäller de frågor jag ställt till Elsäkerhetsverket.
        Ragnar Wettermark
        Motala

  52. Hej! Tack för en intressant och hjälpande blogg.
    Jag skriver en rapport till skolan och har fastnat på hur man kan motivera att köpa solceller som endast tillverkar 800-1100 kWh/år när en vanlig villa förbrukar ca 5000 kW per år?

    • Ett solcellssystem ger ca 800-1100 kWh/kW och år. Om man installerar exempelvis 5 kW får man ca 4 000 – 5 500 kWh/år. Man kan alltså producera lika mycket solel per år som villan använder under ett år. MEN, solcellerna producerar mera än man kan använda i villan under sommaren och därför får man då ett överskott som matas in till nätet och säljs till en elhandlare.

      • Hej Bengt,

        Hur stor andel av den solcellsproducerade elen används också i den egna villan på årsbasis?

        Mvh
        Rickard

        • Det är tyvärr omöjligt att ge ett entydigt svar på, det varierar väldigt mycket, mellan 20% och 80% på årsbasis kanske. Det beror på hur stor villans elanvändning är, hur stor solcellsanläggning man har och i vilket väderstreck den sitter. Skulle tro att de flesta som har 4-5 kW eller mer installerat har mindre än 50% egenanvändning på årsbasis. Under 2011-2015 var vår egenanvändning i genomsnitt 46,8% när vi hade 3,36 kW. Nu har vi 4,794 kW solceller och lägre egenanvändning, har inte räknat ut den för 2016 ännu.

          • Tack för ditt svar, det var den typen av uppskattningen jag var ute efter, även om jag förstår att det inte går att ge ett entydigt svar.

            Mvh
            Rickard

            • Tittade på vår egenanvändning 2016. Den blev 36,4%. När vi byggde ut vår solcellsanläggning från 3,36 kW till 4,794 kW minskade alltså vår egenvändning från i genomsnitt 46,8% under 2011-2015 till 36,4% under 2016. Kan nämnas att vi har solfångare som klarar varmvattenbehovet sommartid. Om vi inte haft det hade mera el kunnat användas för uppvärmning av varmvatten. Eftersom vi bor utanför fjärrvärmeområde varierar vår elanvändning väldigt mycket mellan sommar och vinter. Under vinter går mycket el till uppvärmning av vatten med elpatron i ackumulatortank. Vi var en vattenmantlad braskamin som gör varmvatten när vi eldar i den, men vi har inte eldat speciellt mycket i vinter.

        • Jag har en 10kW anläggning och har de senaste två åren använt 25-30% direkt i huset, resten har jag sålt och sedan köpt tillbaka när behovet fanns.

          Det finns flera sätt att öka den andelen om man vill.
          Tex att använda sig av timerinställd diskmaskin, tvättmaskin och torktumlare som startar på dagen även om man inte är hemma. Man kan ha ett relä som startar när el produceras som dumpar energin till en elpatron i acc tanken. Det finns smarta “variabla relä” som dumpar in energi till elpatron så att den inte försvinner ut ut huset.

          Men som det ser ut nu så är jag nöjd med att sälja och köpa tillbaka energin.

          /Anders

  53. Hej Bengt!
    Vår bostadsrätts förening har mot Vattenfall ett effektabonnemang N4.
    Huvudsäkringen är endast ett kortslutningsskydd.
    Anläggningen är på 38kWp med en årsproduktion på ca 35000 kWh. Vi säljer ca 150 kWh till nätet resten av solelen används inom huset.

    Det finns tydligen gränser
    eltekniska 63A.
    Skattetekniska 100A
    Vad gäller för effektabonnemang?

    • På Vattenfalls hemsida står under elnätpriser (där N4 nämns) “EFFEKTABONNEMANG (80 A ELLER HÖGRE). För dig som har huvudsäkring 80 A eller högre.” Alltså bör ni anses ha 80 A eller högre huvudsäkring som jag tolkar det. I sådana fall har nätägaren rätt att ta ut en årlig avgift för inmatningsabonnemanget, eftersom ni är över 63A. Men upp till nätägaren om de gör det eller inte.

      Är det bara 150 kWh som matas in till nätet? Då är skattereduktionens eventuella värde försumbart: 150 kWh/år * 60 öre/kWh = 90 kr/år.

      • Tack för svar.

        150 kWh är korrekt. Vi köper sedan länge el på en punkt med undermätning (124st) till varje lägenhet/verksamhet.
        Det blir några enstaka kWh/dygn mitt på dagen sommartid när de flesta är på semester och fastigheten är halvtom.
        Anläggningen har varit igång 3,5 år och fungerar utmärkt.
        Jan L

        • Hur man ska använda solel i lägenheterna i en bostadsrättsförening är en fråga som intresserar många. Det vore toppen om du kunde beskriva lite mer hur det hanteras.
          – Vem gör avläsningen av elmätarna?
          – Vem sköter hanteringen av räkningarna till varje lägenhet och till vilken kostnad?
          – Hur fördelas solelen till lägenheterna administrativt? Lika mycket till varje lägenhet eller någon slags fördelning?
          – Gjorde ni någon kostnadsuppskattning av att ha ett gemensamt abonnemang till BRF:n (lär motsvara huvudsäkring större 100 A med så många lägenheter, så skattereduktionen är inte aktuell) jämfört med om varje lägenhet hade haft ett eget abonnemang?
          – Något knorr om att man inte kan välja elhandlare själv (antar att alla måste köpa elen från samma elhandelsbolag)?
          – … annat som kan vara av intresse…

  54. Vi läser fn av dem manuellt var tredje månad. Det tar ca 40 minuter och att sedan lägga in dem i excellbladet tar ca 20 minuter. Underlaget skickas till vår ekonomiske förvaltare som debiterar varje lägenhet/verksamhet.
    Eftersom solcellselen minskar inköpt energi från Vattenfall summerar via alla nät och elhandelsfakturor för tremånadersperioden ( tex nov ,dec, jan) och dividerar det med summan av alla lägenhets/verksamhetsmätare användning för samma period. Vi får alltså ett pris/kWh som är lika för alla.
    Vi lägger på 50 kr/period för att ha pengar till nästa mätarbyte och administration.
    Det finns många företag som erbjuder en mer automatiserad avläsning tjänst.

    Besparingen 2017 jämfört med eget abonnemang är ca 1200:-/år för lägenhetsinnehavarna/ännu mer för verksamheter.
    Föreningen upphandlar el för alla. Inget knorr hittills. Tvärtom

    Det har fungerat bra ända sedan 2004

    • Intressant. Om jag förstår det hela rätt blir alltså besparingen på abonnemangskostnad (ca 1200 kr/år per lägenhet) större än besparingen av inköpt el per lägenhet? Med 124 undermätningar blir besparingen av inköpt el i snitt ca 35 000 / 124 = ca 280 kWh/år per undermätning till ett värde av ca 300 kr/år, fast alla undermätningar är väl inte lägenheter?

  55. Fasta kostnaden för lgh är i Uppsala 1735 kr för 16, 20, 25 amper tre fas eller 25 amper enfas. Visst blir förhållandena konstiga när man har så stor fast kostnad!
    Obs! att utbytet av mätare kostar ca 3000:- monterat och klart med en driftskostnad på ca 21 kr/månad i “avläsningsavgift” och rapportfil till den ekonomiska förvaltaren.

    Andra energibolag har andra strukturer, några helt rörlig nätavgift, och högre rörliga avgifter som naturligtvis gynnar effektivisering och intern solcellsel.
    .

  56. Hej,
    Intressant läsning som vanligt!
    Det går så mycket rykten om allt och nu har jag en fråga som jag hoppas att du kan hjälpa mig att bringa reda i:

    Jag har hört att om jag t.ex. har solceller på mitt garage så får jag inte lov att skicka strömmen från dem in till boningshuset för att då bryter jag mot reglerna om nätkoncession. Kan det verkligen stämma?
    Jag menar att om jag ägde två hus på olika ställen och ville skicka ström på det allmänna nätet mellan husen så skulle det bli så, men så länge det är inom samma fastighet borde det väl inte spela någon roll – eller?

    (Nu bor jag inte i hus utan i lägenhet, men frågan kom upp för att vi diskuterade om det skulle gå att sätta upp solceller på ett av husen som sedan skulle kunna försörja t.ex. fastighetselen i de andra husen också.)

    • Om du är innanför anslutningspunkten, det vill säga på icke-koncessionspliktigt nät är det inget problem, då behöver du inte betala energiskatt på egenanvänd solel. Att skicka solel mellan eget garage och hus är OK om båda är innanför anslutningspunkten.

      Om man exempelvis har en bostadsrättsförening med flera hus och skickar solel från ett hus till ett annat och elen då går utanför anslutningspunkten, på koncessionspliktigt nät, då får man betala energiskatt på den elen. Så har jag uppfattat det hela.

  57. Vilka är de ledande företagen i världen inom solenergi?
    Det känns som att vi står inför dörren för en revolution på området, där solenergi och batterier kommer ersätta all traditionell hushållsel. Varje hem kan bli självförsörjande.
    Vilka företagen är det som leder utvecklingen? Tesla? Andra?

    • Spännande tanke att bli självförsörjande på el, men i Sverige är det tyvärr en utopi om man bara tänker sig att använda solceller. Vi har för lite sol på vintern helt enkelt. Vissa vinterdagar kan solelproduktion bli noll eller nära noll… Bor man närmare ekvatorn är det en annan femma.

      Det finns så många företag inom solcellsbranschen att det inte går att peka ut några enstaka. Det är olika ledande företag när det gäller tillverkning av solceller, solcellsmoduler, växelriktare, installation etc. Det är också en omsättning bland företagen, det är säkert stor skillnad på topplistorna idag jämfört med för låt säga 10 år sedan. Tesla är visserligen ledande inom PR, men är långt ifrån något av de ledande företagen om man menar vilka som producerar mest komponenter till solcellssystem. I PV-Tech:s artikel Top-10 solar module suppliers in 2016 framgår vilka som var de största modultillverkarna 2016.

  58. Hej!
    Nu har jag stött på en fråga som jag inte lyckas hitta något tillfredsställande svar på någonstans:
    När växelriktaren kopplas in till central, spelar det någon roll vad spänningsfallet är i den aktuella centralen? En växelriktare har ju rätt mycket elektronik i sig så jag antar att funktionen skulle kunna påverkas på något sätt? Eller tänker jag galet – växelriktaren kanske försörjs av solcellerna den mesta tiden så det kanske inte alls spelar någon roll?
    Har vänt och vridit på det här men blir inte ett dugg klokare, kanske kan du reda ut begreppen, eller tipsa om var jag kan hitta svaret?

    Undrar också om du har tips om bra kurs/utbildning inom solenergi, som går att läsa utan att gå ett helt högskoleprogram, och gärna på distans. Jag blir mer och mer fast i solceller – så mycket att lära sig och så lite tid 🙂

    • Är inte säker att jag förstår frågan. Växelriktaren mäter spänning och frekvens på det nät till vilken den är ansluten. Om dessa avviker för mycket kommer växelriktaren att sluta leverera ström. Detta görs för att skydda de som arbetar med ledningarna vid strömavbrott eller andra arbeten, då man inte vill att produktionsanläggningar ska mata in el på nätet. En så kallad ödrift, där växelriktaren levererar ström in till nätet när nätet är strömlöst, får inte uppstå. Detta betyder också att man inte har någon nytta av sin solcellsanläggning vid strömavbrott, på det sätt som en solcellsinstallation vanligen görs.

      I den svenska standarden SS-EN 50438 ”Fordringar för anslutning av smågeneratorer i parallelldrift med det allmänna elnätet” (som även är en europeisk standard) finns de svenska kraven vid avvikelser på nätspänning och nätfrekvens. I ”Tekniska villkor för mikroproduktionsanläggningar (upp till 43,5 kW” från E.ON finns en tabell med svenska inställningsvärden enligt SS-EN 50438, som visar gränsvärden för spänning och frekvens när växelriktaren ska sluta leverera ström.

      • Nej jag förstår det, kände att jag hade svårt att formulera mig.
        Jag tänkte så här: om jag bor långt “ut” i elnätet, t.ex. som sista hus ute på landet någonstans, då kan det vara ganska stor förimpedans i nätet. Detsamma antar jag gäller om det är en anläggning med flera undercentraler och långa kabelsträckor.
        När jag läst på om växelriktare har jag förstått det som att hög impedans kan påverka växelriktarens funktion, bl.a. just för att undvika ödrift som du skriver.
        Nu tänker jag att det blir ju himla dumt om min växelriktare inte fungerar som den skall pga att jag bor långt från en transformatorstation. Jag har aldrig hört att det här kan bli ett problem men är nyfiken på sammanhangen, och om jag förstår EON:s tabell rätt så är det helt enkelt en inställningsfråga i växelriktaren?

        • Vi bor som sista hus i vårt elnät på landet utanför Västerås. Vad som skulle kunna hända i sådana nät är att man vid inmatning av solel i nätet höjer nätspänningen så mycket att växelriktaren slutar att leverera ström vid de gränsvärden som anges i den svenska standarden för växelriktarens inställningar. Det är dock vad jag känner till mycket ovanligt i Sverige och i sådana fall sannolikt under ett fåtal timmar under året, då man har som högst effekt. I vårt fall upptäckte vi tack vare att växelriktaren mäter nätspänningen att vi hade för låg nätspänning kalla vinternätter, som lägst 192 V på en fas. Det hade inget med solcellerna att göra eftersom solcellsanläggningen inte var i drift då. Det slutade med att vår nätägare Vattenfall fick förstärka nätet, man delade upp oss som bor på Dyudden på två ledningar, se inlägget Nätspänningen återställd.

          Växelriktarens inställningar ska följa den svenska standarden och det är inget man ska ändra.

  59. Hej, en fråga hörde att skatteavdrag på 60 öre endast gällde privatpersoner inte företag (jag har lantbruk planerar lägga upp solceller på ladugårdstak. Hälsn: Bengt.

    • Det stämmer inte, även företag kan få skattereduktion.

      Skatteverket skriver i Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el att “Båda fysiska och juridiska personer kan få skattereduktion.”

      I Inkomstskattelagen står i 67 kap. Skattereduktion:
      “Vilka som kan få skattereduktion
      27 § En fysisk eller juridisk person har efter begäran rätt till skattereduktion enligt 28-33 §§.

      Det gäller den som
      1. framställer förnybar el,
      2. i en och samma anslutningspunkt matar in förnybar el och tar ut el,
      3. har en säkring om högst 100 ampere i anslutningspunkten, och
      4. har anmält till nätkoncessionshavaren att förnybar el framställs och matas in i anslutningspunkten.

      Första stycket gäller även dödsbon och svenska handelsbolag. Lag (2014:1468).”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *