Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

123 kWh solel under oktober

Det blev 122,81 kWh solel under oktober. I oktober ifjol blev det 138,75 kWh. 11,5% mindre i år än under oktober ifjol alltså. Urk… Det gråmulna vädret under två veckor i mitten av månaden drog ner årets produktion.

Diagrammen nedan visar dels solelproduktionen per dygn och timme under 2012 dels en jämförelse mellan oktober 2011 och 2012. Max under ett dygn 2011 var 9,24 kWh medan max var högre i år med 9,77 kWh under bästa dygnet. Bästa timme i år gav 2,29 kWh vilket är bättre än fjolårets bästa oktobertimme då det blev 2,18 kWh. Driftdata för vår anläggning finns även på Sunny Portal.

Återkommer med lite mera detaljer när jag fått timdata för in- och utmatning från huset från Per Holmquist, Vattenfall.

Solelproduktion per dygn under oktober 2012.

Solelproduktion per dygn under oktober 2012.

Solelproduktion per timme under oktober 2012.

Solelproduktion per timme under oktober 2012.

Jämförelse solelproduktion per dygn under oktober 2011 och oktober 2012.

Jämförelse solelproduktion per dygn under oktober 2011 och oktober 2012.

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

Statistik över solcells-installationer i Sverige – 1. Effekt

Med hjälp av en lista över de 1107 ansökningar om investeringsstöd för solcellsanläggningar som beviljats från och med 1 juli 2009  till och med 19 oktober 2012 som jag fått från Andreas Gustafsson, Energimyndigheten, har jag gjort lite iakttagelser.

Idag blir det om installerad effekt. Jag har tagit med de 582 solcellsanläggningar som hade fått stödet utbetalt och som därmed säkert är färdiga. Eftersom den installerade effekten kan skilja sig från den man ansökt om uteslöt jag de ytterligare 525 som beviljats stöd men som inte fått stödet utbetalt ännu.  Notera att de 110 utbetalningar som gjordes för solcellsanläggningar på offentliga byggnader under perioden maj 2005 till och med 31 december 2008 ej finns med i denna statistik.

Första diagrammet nedan visar installerad effekt per anläggning där datum i diagrammet anger när utbetalningen av stödet gjorts. Man inser snart att det finns felaktigheter i de lämnade uppgifterna. Den största anläggningen anges vara på 200 kW i Degerfors till en kostnad av 340 000 kr, med en modulyta på 74,25 m2 och uppskattad årsproduktion på 10 MWh. De tre sistnämnda uppgifterna pekar på att den installerade effekten är runt 10 kW. Man skulle önska att länsstyrelserna gjorde en rimlighetsbedömning av de lämnade uppgifterna, så att vi slipper sådana här uppenbara fel i statistiken. Den näst största anläggningen anges till 131 kW och där verkar det vara rimliga uppgifter.

Tabellen visar att de flesta installerade solcellsanläggningar är relativt små. Medianvärdet är 4,2 kW vilket visar att de flesta anläggningar installeras på småhus. I andra diagrammet med annan y-skala ser man att medelvärdet för den installerade effekten per anläggning har minskat med tiden. Det betyder att småhusägarna var lite långsammare i starten av denna stödperiod men att allt fler har kommit in med tiden. Det är väl dessutom troligare att flera mindre solcellsanläggningar än större som installerats utan investeringsstöd, men för dessa anläggningar finns ingen statistik.

142 stycken (24%) är större än 10 kW, se det tredje diagrammet. De flesta av dessa är rimligen installerade på större byggnader än småhus eller på mark, med tanke på den yta på ca 70 m2 eller mer som krävs för att installera mer än 10 kW.

I kommande inlägg kommer flera iakttagelser!

Angiven installerad effekt (kW)
Max 200 (fel) – Största är 131
Min 0,24
Medel 11,6
Median 4,2
Summa 6 749
Antal anläggningar 582 stycken  (varav 17 hybrider för el och värme)
Uppgiven installerad effekt per anläggning för solcellsanläggningar som fått investeringsstöd utbetalt till och med 2012-10-19.

Uppgiven installerad effekt per anläggning för solcellsanläggningar som fått investeringsstöd utbetalt till och med 2012-10-19.

Uppgiven installerad effekt per anläggning för solcellsanläggningar som fått investeringsstöd utbetalt till och med 2012-10-19.Avkortad y-skala.

Uppgiven installerad effekt per anläggning för solcellsanläggningar som fått investeringsstöd utbetalt till och med 2012-10-19. Avkortad y-skala.

Uppgiven installerad effekt per anläggning för solcellsanläggningar som fått investeringsstöd utbetalt till och med 2012-10-19

Uppgiven installerad effekt per anläggning för solcellsanläggningar som fått investeringsstöd utbetalt till och med 2012-10-19

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

Solig helg gav 15 kWh

Både igår och idag var det klara och soliga dagar. Vi fick 7,42 kW solel igår och 7,43 kWh idag. Det skiljde med andra ord bara 0,1% och effektkurvorna baserade på 5-minutersperioder ligger i stort sett identiskt i diagrammet här nedan. Kurvorna är osymmetriska på grund av skuggande träd på förmiddagen (störst betydelse) och under kvällen.

Maxeffekten igår var 1981,3 W (kl. 12.30-12.35, sommartid) och idag 1999,6 W (11.35-11.40, vintertid), vilket gör en skillnad på 0,92%. Det var 2,8 grader kallare i luften idag, vilket med en temperaturkoefficient på -0,3%/°C för våra Sanyo HIT-moduler teoretiskt skulle ge 0,83% högre effekt idag.

Om det blåser kan det också påverka solcelltemperaturen så man kan inte gå bara på lufttemperaturen. I helgen var det dock lugnt vid huset så vinden borde inte spela någon roll. Mätning av modultemperatur visade dock bara 0,2°C lägre temperatur och maximal solinstrålningen var 0,9% lägre idag, vilket sammantaget borde ge 0,8% lägre effekt idag.

Huum… det hela går inte ihop sig riktigt, gissar att onoggrannheten i mätningarna spelar ett litet spratt.

  2012-10-27 2012-10-28
Energi (kWh) 7,42 7,43
Effekt max (W) 1981,3 1999,6
Lufttemperatur vid max effekt (°C) 3,62 0,84
Modultemperatur vid max effekt (°C) 20,51 20,34
Solinstrålning vid max effekt (W/m2) 527,9 523,2
Jämförelse av effekt 27 och 28 oktober 2012. Effekten loggas i 5-minutersperioder. Justerat för omställning sommartid-vintertid under natten.

Jämförelse av effekt 27 och 28 oktober 2012. Effekten loggas i 5-minutersperioder. Justerat för omställning sommartid-vintertid under natten.

Klicka på diagrammet för att se det i större skala.

Inmatning och utmatning. Vad är in och vad är ut?

Elbranschen använder begreppen inmatning och utmatning. Dessa begrepp ses ur nätägarens perspektiv. När man köper el matar man därför ut elen från nätet till sitt hus. Som vanlig elkonsument har man därför ett utmatningsabonnemang.

När man börjar producera egen solel kan det bli ett överskott som man matar in till nätet från husets solcellsanläggning. Man behöver därför även ett inmatningsabonnemang hos nätägaren som producent av egen el. Om man har en säkring på max 63 A (max effekt 43,5 kW) och om man är nettokonsument av el under ett kalenderår är detta inmatningsabonnemang kostnadsfritt enligt en ändring som gjordes i ellagen 1 april 2010, se Ellag (1997:857) 4 kap. 10§.

Det är mycket vanligt att man blandar ihop in och ut i olika texter. Det förekommer även i texter skrivna av elbolag och förmodligen har jag själv missat någon gång i något av mina inlägg. När media ska skriva om producenter av egen el blir det nästan aldrig rätt, eftersom man då tänker ur elproducentens perspektiv.

Korgvide. Limstabäcken 21 oktober 2012.

Korgvide. Limstabäcken 21 oktober 2012.

Första överföringen av ursprungsgarantier

Vi har till dags dato fått två (2) ursprungsgarantier och två (2) elcertifikat bokförda på våra Cesarkonton för ursprungsgarantier respektive elcertifikat hos Svenska Kraftnät. Vi får ett certifikat för varje MWh vi matar in på nätet. I vårt avtal med Telge Energi som köper vår överskottsel för 1,50 kr/kWh ingår att de tar hand om ursprungsgarantier och elcertifikat. Jag gjorde igår den första överföringen av ursprungsgarantier. Cesar-kontot för ursprungsgarantier fungerar som ett bankkonto. Man talar om till vilken man vill överföra ursprungsgarantierna och hur många man vill överföra, inga konstigheter alltså.

Dock är det bökigt att man måste ha just Nordeas e-legitimation för att hantera Cesarkontona för ursprungsgarantier och elcertifikat hos Svenska Kraftnät. Min vanliga e-legitimation hos Swedbank duger inte. Lite krångligt att behöva besöka en annan bank personligen för att skaffa och förnya e-legitimationen.

När jag skulle göra en överföring från Cesar-kontot för elcertifikat i kväll stötte jag på patrull. Det var mera klickande för att komma fram till genomförandet av transaktionen än för ursprungsgarantier. Där fastnade jag på att man måste ange ett pris. Utelämnat pris eller 0 kr godkändes inte: ”Angivet pris är inte korrekt”. Jo, det var det skulle jag ha velat svara, men den möjligheten fanns inte.

Det är få solcellsanläggningar som ansökt godkännande för elcertifikat. Jag tycker att alla borde göra det! Så småningom skulle väl någon då inse att elcertifikatsystemet inte är lämpat eller anpassat för små elproducenter och att en förbättring behöver komma till stånd. Symptomatiskt är att formulären för ansökande om godkännande för elcertifikat ligger under “Företag” hos Energimyndigheten…

Tidlösa. Linnéträdgården 13 oktober 2012.

Tidlösa. Linnéträdgården 13 oktober 2012.

Ny Teknik efterlyser producenter av egen el

Ny Teknik publicerade idag en efterlysning av producenter av egen el. Jag anmälde vår solcellsanläggning. Var med du också!

Resultatet visas på en karta. Kul!

SolEl-programmet har sedan tidigare en karta över svenska solcellsanläggningar. Det står i texten att den visar samtliga svenska nätanslutna solcellsanläggningar, men det stämmer inte längre. Många av de mindre solcellsanläggningar som byggts under senare år finns inte med.

Gullklöver. Gäddeholm 7 oktober 2012.

Gullklöver. Gäddeholm 7 oktober 2012.

 

 

London tur och otur

Ibland är tingen emot en. Som nu. Skulle denna vecka på IEA PVPS Task 13 (Performance and Reliability of Photovoltaic Systems) möte i Golden, Colorado, USA. Mötet var tisdag-onsdag, följt av en teknisk tur på prestigefyllda National Renewables Lab (NREL) under drygt halva torsdagen. Igår var det tänkt resdag till Denver. Men, eländet började redan igår på Arlanda. Först sms:ade Johan Paradis Ärlebäck, Energibanken, att det flyg som han och Anne Andersson, SP, skulle ta från Göteborg kunde bli upp till tre timmar försenat. En stund senare stegade kaptenen för Arlandaflyget till London ut och berättade att vårt flyg skulle bli mer än tre timmar försenat på grund av dåligt väder i London. Det skulle innebära missat flyg till Denver från London. Urk…

Här gjorde dock kaptenen en möjlig missbedömning. Han flyttade fram ombordstigningen 45 minuter, för att vi skulle slippa sitta så länge och vänta i flygplanet. Definitiv tid för landning i London skulle nämligen fås först när alla satt i planet. När vi väl kommit ombord flyttades starttiden fram väsentligt. Vi skulle vara framme ca 15.30, men få vänta upp till en halvtimme luften i närheten av Heathrow innan vi skulle få landningstillstånd. I mitt still sinne trodde jag att det då fanns en chans att komma med Denverflyget, om det bara var lite försenat, eller att kanske hinna med något annat amerikaflyg. Satt långt fram i planet och sprang genom terminalen för att komma till det Connection Centre man skulle kontakta för att eventuellt boka om flyget. Noterade i förbifarten att det var en lååååååång kö, 150 meter eller så, jag ruschade förbi och fick onda aningar.

Strax innan vidarepassagen till gaten fick jag syn på Anne. Hon sade att gaten för Denverflyget var stängd och att det var för sent. Johan som suttit längre fram än Anne i deras plan hade mirakulöst nog hunnit med Denverflyget. Vi bröt oss in i kön till British Airways servicediskar. Köööööö. Efter en timme hade vi gjort 1/6 av kön framför oss. Snitthastigheten höll sig och vi var framme efter 5,5 h, med värkande ben. Då var det fortfarande så lång kö bakom oss att de flesta inte skulle hinna fram till 24.00 när Heathrow stängde. Man kan ju undra varför man bara hade fem av elva servicediskar öppna för “Economy”, alla hade behövts denna kväll. Nästa flyg med British Airways gick ett dygn senare än det vi missade. Jag bangade. Ville inte ägna fyra dygns väntande och resande med hemkomst ca 22 på fredagkväll för 1 dags möte och en dryg halv dags teknisk tur. Är alltför pressad på jobbet inför årsslutet. Det blev därför hemresa till Stockholm idag efter hotellövernattning. Anne kämpade vidare till USA och borde sitta på flyget nu.

På flyget läste jag två publikationer som den europeiska solcellsbranschorganisationen EPIA (European Photovoltaic Industry Association) har gett ut. I september i år släppte de Connecting the Sun. Den är obligatorisk läsning för den som vill hänga med i branschen. Hade även med mig Solar Generation 6 som EPIA och Greenpeace gav ut i februari 2011. Trots att den bara är 1,5 år gammal fanns det en del som kändes lite utgånget redan i den rapporten. Det är fascinerande hur snabbt det går i branschen. Ska man förkovra sig om marknadsutvecklingen gäller det att läsa det absolut senaste man kan hitta.

Pestskråp, Västmanlands största bestånd. Hässlö gård 21 oktober 2012.

Pestskråp, Västmanlands största bestånd. Hässlö gård 21 oktober 2012.

Statistikbrist för solceller i Sverige

Många länder har bra koll på hur många solcellsanläggningar man har och vilken den installerade effekten är. I Sverige saknas lättillgänglig statistik över hur många solcellsanläggningar det finns, installerad effekt, hur mycket de producerar och hur mycket av den producerade solelen som matas in på nätet.

  • I Energimyndighetens skrift Energiläget presenteras årligen statistik över den svenska energiproduktionen och användning av energi, men där saknas solceller.
  • Energimyndigheten har statistik över investeringsstöd till solceller, när det gäller hur många som ansökt om, beviljats och fått utbetalt stöd. Men det har även byggts en del och kommer säkert att byggas allt fler anläggningar utan stöd, som inte kommer med i denna statistik.
  • SolEl-programmets lista över ”svenska nätanslutna solcellsanläggningar” var till en början tämligen komplett. Listan har ca 200 anläggningar, men eftersom 654 utbetalningar gjorts av investeringsstöd från maj 2005 till sista september 2012 finns nu många fler anläggningar än vad som finns i den listan.
  • Eftersom bara en bråkdel av solcellsanläggningarna ansöker om elcertifikat är det en oanvändbar källa för statistik över den svenska solcellsparken.

De som bäst vet hur många nätanslutna solcellsanläggningar som finns och vilken effekt de har borde vara nätägarna, eftersom man alltid måste göra en för- och färdiganmälan till dem. Men det är fler än 100 nätägare i Sverige så det är inte helt lätt att få en samlad information via dem. Någon borde dock göra sig besväret att samla in denna information, exempelvis Energimyndigheten, Svensk Energi (branschorganisationen för Sveriges elleverantörer) eller branschorganisationen Svensk Solenergi.

PS. Som av en händelse fanns rubriken “Ny Teknik kartlägger egen el” den 23 oktober, dagen efter mitt inlägg. Se även kartsida i Ny Teknik, inlagd 24 oktober.

Se också inlägg från 8 oktober: Info och produktionsdata från svenska solcellsanläggningar.

PS 31/10. Svensk Energi är på väg att skicka ut en enkät om hur många små elproducenter det finns till sina medlemsföretag enligt artikeln “Egen el: Nu ska elföretagen ge besked” på Ny Tekniks webb 31/10. Utmärkt!

Benved, frukter på lönnlöv. Hässlö gård 21 oktober 2012.

Benved, frukter på lönnlöv. Hässlö gård 21 oktober 2012.

Energiminister Anna-Karin Hatt behöver en solcellsräknare

Den 23 september skrev IT- och energiminister Anna-Karin Hatt debattinlägget ”Slutreplik: Solels-politiken måste klara EU:s granskning” i Expressen. I artikeln säger hon att ”Sanningen är att det stöd regeringen sedan tidigare gett till solel blivit en succé. Mer än 5 000 ansökningar har fått stöd och målen för satsningen har överträffats med råge.”

Den som är det minsta insatt i den svenska solcellsbranschen inser att siffran Hatt anger för ansökningar som har fått stöd är på tok för hög.

Andreas Gustafsson på Energimyndigheten tipsade om deras månadsrapporter för det nuvarande investeringsstödet för solceller. I septemberrapporten framgår att från starten av nuvarande period den 1 juli 2009 till och med 30 september 2012 hade det inkommit 2 426 ansökningar om investeringsstöd för solceller. 1073 av dem var beviljade och 554 hade fått stödet utbetalt.

I ÅF:s rapport ”Utvärdering av investeringsstöd för solceller 2009-2011” har man även statistik för perioden maj 2005 till och med 31 december 2008, då det inkom 117 ansökningar och 110 utbetalningar gjordes.

Det betyder att från maj 2005 till och med sista september i år har knappt 1 200 ansökningar beviljats och 654 utbetalningar har gjorts. I bästa fall kan man alltså säga att Hatt fått med en nolla för mycket i sitt debattinlägg, fast man kan tycka att det hade varit lätt att upptäcka vid korrekturläsningen.

Under de knappt sju år det funnits ett investeringsstöd har vi hittills installerat runt ett 1000-tal solcellsanläggningar i Sverige. En succé tycker Hatt. I Danmark har man enbart i år registrerat över 30 000 anläggningar, se inlägget Köporgie av solceller i Danmark. Det är vad jag kallar en succé!

Hampdån. Fröholmen 9 oktober 2012.

Hampdån. Fröholmen 9 oktober 2012.