Val av energisystem för huset?

Hade besök hemma av journalisten Catrine Johansson, Promedia, igår. Promedia består av 14 lokaltidningar från  Motala i söder till Avesta i norr, med en upplaga på 200 000 på de prenumererade tidningarna enligt deras hemsida. De ska göra en temabilaga om energi och miljö och de ska skriva om olika typer av uppvärmningssätt.

Vårt hus byggdes 2006 med start i slutet av april och vi fick därför bestämma husets energisystem under 2005. Då var solcellsystem betydligt dyrare och inte lika attraktiva som idag. Valet föll därför på solfångare, vattenmantlad braskamin, elpatron i ackumulatortank, golvvärme på båda våningarna och vi hade till en början bara 300 W solceller. Eftersom vindläget bedömdes som mindre bra på tomten köpte vi andelar i O2 ekonomisk förening, så vi blev delägare i ett vindkraftverk utanför Sveg. Vi köpte 14 andelar om vardera 1000 kWh/år. I slutet av oktober 2010 körde vi igång en ny solcellsanläggning på 3,36 kW.

Skulle vi ha valt samma energisystem som 2005 om vi byggt huset idag? Njae… Vi skulle undersöka användning av bergvärmepump, inga solfångare, hela södertaket fyllt med solceller och styrning av solelöverskott till elpatron i ackumulatortanken. Det skulle bli ett dyrare system på grund av bergvärmepumpen, men elköpen skulle minska rejält (7000 kWh/år?) och vi skulle därför inte ha behövt köpa lika många vindandelar (5000 kr/styck).

Under 2011 matade vi in 53% av vår solel till nätet. Utan solfångare skulle solelöverskottet kunna styras till elpatron i ackumulatortanken istället och andelen som skulle matas in på nätet skulle därmed bli mycket mindre. Därmed skulle vi slippa problematiken med att beräkna hur stort värdet är av elöverskottet, som idag är snårigt och där marknaden ändrats enormt mycket bara sedan oktober 2010 då vi körde igång vår nya solcellsanläggning, vilket gör det svårbedömt på sikt. Om nu inte politikerna kommer till skott med att erbjuda nettodebitering…

Frågan om nettodebitering har av svårbegripliga skäl blivit en lång och seg långbänk, där politisk handlingskraft tyvärr lyst med sin frånvaro. Frågan har debatterats åtminstone sedan februari 2008, då Lennart Söders nätanslutningsutredning publicerades. Nuvarande regeringsutredning ska vara klar först juni 2013 och det betyder väl att nettodebitering skulle kunna bli laglig först från 2014. Däremot har flera elbolag varit betydligt alertare och redan infört nettodebitering, se under köpare solel.

PS. Braskaminen skulle vi behålla. Det är trevligt att kunna göra en brasa. Möjligen skulle vi överväga om den skulle vara vattenmantlad eller inte. Med en sådan värmer vi även varmvatten, det blir då inte lika tvärvarmt i huset vid eldning. Å andra sidan kunde vi inte använda den vid gångna vinterns 37 timmar långa strömavbrott eftersom cirkulationspumpen kräver el och vårt lilla reservelsystem falererade.

Rosenmalva Lövudden, Västerås. 11 augusti 2012.

Rosenmalva. Lövudden, Västerås. 11 augusti 2012.

26 reaktion på “Val av energisystem för huset?

  1. Jag är nyfiken på motiveringen till varför du skulle ta bort solfångarna. De ger
    väl dig väl tappvarmvatten april-oktober?

    • $$

      Kan skriva ett utförligare svar i ett kommande inlägg eftersom frågeställning är mycket intressant. Alla har kanske inte reflekterat över vad de senaste årens utveckling av solcellsteknik kan få för konsekvenser.

  2. Hej Bengt,
    Tacksam om du kan ta dig tid och vika ut dina funderingar runt solfångare eller inte.

    Jag funderar på att installera solceller för att få en praktiskt förståelse för vad det ger. Men eftersom vi har pool funderar jag även på om solfångare kan vara en bättre lösning.

    Själv har jag inte kompetens att förstå om solfångare för att värma både hus och pool är en mer ekonomisk lösning en att delvis driva bergvärmepumpen med el från solcellerna. (har även en acktank med el-patron där el-patron finns som säkerhet om vp lägger av)

    Till saken hör att jag skickade in en ansökan om solcellsbidrag (investering 40 000kr, bidrag beräknat till 18 000kr. Nu var jag övertygad om att det inte fanns några pengar kvar i systemet och att myndigheten kanske skulle höra av sig 2013. Men till min stora förvåning kom det idag ett brev som sa att jag får bidrag och att jag måste vara klar tills den 31/12-2012. Så plötsligt blev det bråttom med att ta beslut om hur jag ska göra. (samt hitta bra leverantör, välja lösning, produkter mm)

    Hälsningar

    Per
    Stockholm

    • Grattis till beviljandet av investeringsstöd! Det är inte alla förunnat att få ta del av stödet…

      Med stödet blir produktionspriset för solel lägre än köppriset för el för en privatperson, se ”Kostnad solel”. I runda slängar får man ca 2 kW solceller för 40 000 kr och de kommer att ge ca 1 600-2 200 kWh/år, beroende på var du bor och hur bra läge ditt tak har, så det räcker inte för att klara årsbehovet av el för ett normalt hus.

      För att värma en pool kan en separat poolsolfångare vara ett alternativ. Du får väl kolla på hur mycket elanvändning de skulle ersätta, priser på solfångarna och jämföra med solcellspaket.

      Eftersom du har bergvärmepump får du ta hänsyn till dess verkningsgrad (värmefaktor). 3 kWh varmvatten från solfångarna ersätter bara 1 kWh el till driften av bergvärmepumpen för att producera samma energimängd vid värmefaktor 3 på bergvärmepump.

      Om du redan har en bergvärmepump kan solfångare därför rimligen inte alls konkurrera med solceller är mitt stalltips.

      • Hej Bengt! Tack för intressant diskussion. Har precis börjat försöka sätta mig in i ämnet och detta var en värdefull blogg.

        Det här med att sälja överskottet är ju intressant. Som det är nu får man ju 1kr/kW från många bolag men som du säger saknas det statlig styrning. Där kan man jämföra med Tyskland, som efter vad jag har förstått för ca 10 år sedan tog ett brett förankrat politiskt beslut om att garantera köp av el från småproducenter för motsv 5 kr/kW under minst 20 års tid, vilket ledde till en enorm ökning av privata solenergiproducenter (riktigt soliga sommardagar produceras i nuläget mer solel än hela Tysklands behov i just det ögonblicket). Priset per kW har sjunkit i och med att panelerna blir billigare men de ligger fortfarande långt över svenska priser. Och den långsiktiga garantin är ju mycket värdefull för att kunna göra en vettig beräkning av hur pass mycket det lönar sig.

        I och med detta funderar jag på hur jag skulle vilja göra. Som det är nu har jag en bergvärmepump. Solceller låter i mina ögon mest attraktivt men frågan är om man också skulle installera en acktank med elpatron som överskottet får gå till, hellre än att räkna med att kunna sälja elen. Fördelarna med det skulle väl också vara att man bättre utnyttjar den energi man producerar, enligt resonemanget om bergvärmepumpens verkningsgrad. Samt att man kan koppla till en ved/pelletskamin för att toppa under kalla vinterdagar. Nackdelarna är investeringskostnaden för tanken samt att man inte säljer överskottet när det går (eller kan man styra det som man vill på något sätt?).

        Kanske en dum fråga: blir inte solcellerna översnöade i samma grad som solfångarna?

        Hälsningar Robin, Falun

  3. Pingback: Energi i veckan – vecka 42, 2012 - Hållbart samhälle

  4. Du skrev
    “Under 2011 matade vi in 53% av vår solel till nätet. Utan solfångare skulle solelöverskottet kunna styras till elpatron i ackumulatortanken istället och andelen som skulle matas in på nätet skulle därmed bli mycket mindre.”

    Detta tycker jag verkar intressant, att kunna styra solelsöverskottet till elpatron. Jag kan tänka mig att några elpatroner på 1kw/st och någon logikstyrning som mäter strömtillgången i systemet vore en smart lösning.

    Känner du Bengt (eller någon annan som läser detta) till om det finns något sådant system.

    /Anders

    • Ja, det är intressant. Det finns åtminstone ett engelsk styrsystem som heter EMMA och som har följande prioritet för solelanvändningen: 1. Egen användning i huset, 2. Elpatron, 3. Inmatning till nätet. Jag blev erbjuden att testa ett sådant system för knappt tre år sedan, men det var då för dyrt för att vara av intresse.

  5. Hej.
    Det finns en effektvakt i dom flesta sma invertrar som man kan styra tex en elpatron.Man sätter in ett litet relä i invertern som inte är så dyrt som i sin tur styr en kontaktor.Har själv kopplat på det viset och ställt effekten på 6,5kw när den ska slå på.Har eldad för varmvatten 6ggr sen den 1/5 har en 10kw anläggning.
    MVH John

        • Vad händer om termostaten säger att ackumulatortanken är full och växelriktarreläet vill mata ut växelriktareffekten?

          • Det är 1500 liter vatten som kan värmas upp så det händer inte så ofta,men om det händer så går ju strömmen ut på nätet istället.
            Reläet tål bara 1ampere belastning så det måste styra en kontaktor.

    • Bra information. Men om du förbrukar 7kw i huset (spis, torktumlare, mm) och du producerar 7kw på taket, slår elpatronen till ändå?

      Jag skulle vilja ha en logikstyrning (ELFA?) som mäter över inkommande kabel från elleverantören och känner av om det går ut ström från mitt hus. Om det gör det och det är tex mer än 1kw så startar en 1kw elpatron. Är det 2kw så startar en 2kw patron och är det 3kw så startar båda.

      Det känns som det borde finnas sådana system, vi kan ju inte vara först med den idén.

      /Anders (väntar på elektrikern ska komma och byta elmätaren och koppla in invertern…….)

      • Det är så EMMA fungerar som jag nämnde här ovan. Enligt ett Excelblad där de beräknar ROI (Return Of Investment) kostade detta 2000 engelska pund (ca 21 700 kr) inklusive installation och engelsk moms i juni 2012.

        Det finns säkert andra sådana kommersiella system också. Exempelvis i Tyskland. Eftersom inmatningstarifferna för nyinstallerade system nu är betydligt lägre än hushållens köppris för el har intresset ökat för att använda soleleln själv.

          • Som jag nämnde tidigare tyckte jag att detta var för dyrt, så jag tackade nej till att prova en EMMA, när jag fick ett erbjudande för nästan tre år sedan.

      • Ja effektvakten i invertern kan bara styra en enhet men solar log har en webb box som kan styra upp till fyra enheter men den mäter också bara vad invertern ger.
        Men den är ganska dyr tror att den kostar ca 15000 ink fyra styrnings enheter.Ett relä till sma kostar ca700kr

  6. Mycket intressant eftersom detta verkar vara en mycket billig lösning. Har inte sett någon info om SMArelä men ska börja leta. Jag har just köpt en SMA 8000 TL.

    Vilken nivå ska effektvakten slå till vid? Samma inställning vinter och sommar?
    Hur stor elpatron är lämplig? Samma vinter och sommar?

    /Anders

    • Läser manualen till Tripower 8000 TL, det sitter ett sådant relä i redan 🙂 . Billigare än så blir det inte…..

      • Stog så i manualen till min 10000TL men det satt inget relä i den men fick ett gratis av leverantören.
        Vilken efekt den ska slå till vid?
        Jag har ställt min på effekten på elpatronen (6kw)+husets tomgångsefekt dagtid ca 500w= 6,5 kw vilket gör att jag får köpa ca 150kwh/månad.

        • Hmmm, jag får nog öppna invertern och kolla om det sitter ett relä monterat som det står i manualen…….

  7. Hej Bengt!
    Jag är nyfiken varför du skulle välja att inte ha en solfångare. Jag har 10 m2 solfångare och 35 m2 solceller och solfångarna är närsomhelst på året överlägsna i effekt och energi sett till ytan. Jag får från dom 5000 kWh jämfört med elen på 5000 kWh och solvärmen kostade bara 50 % av vad jag fick ge för solcellerna.
    Det är ju bara max 16 % verkningsgrad kontra kanske 60 % för solvärmen. Jag ser det alltså som slöseri med yta på taket att inte satsa på solvärme först.
    mvh//Robin

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *