Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Skrivelse till Näringsdepartementet om elcertifikat

I kväll skickade jag en skrivelse till Näringsdepartementet via deras hemsida angående angående remiss av Prop. 2010/11:155 En ny lag om elcertifikat. 1 november är sista dag att svara på remissen.

Titeln på skrivelsen var Elcertifikaten är inte teknikneutrala och är inte anpassade för små elproducenter och underrubriker var

  • Undantag från kvotplikt för mindre elproducenter är ingen nyhet
  • Kvotplikten är inte teknikneutral
  • Timmätning – varför?? Missgynnar små producenter
  • Elcertifikat i verkliga livet
  • Förslag till förändringar

Förslag till förändringar

• Kvotplikten bör baseras på producerad energi och ej vilken installerad effekt, eftersom en effektgräns gör att kvotplikten inte blir teknikneutral.

• För små elproducenter bör kravet på timmätning för tilldelning av elcertifikat tas bort, eftersom detta krav i praktiken förhindrar att små elproducenter tilldelas elcertifikat för hela sin produktion.

• Om det finns fler än en ägare av en solcellsanläggning bör man kunna ange i vilken ordning elcertifikaten ska tilldelas de olika ägarna, för att undvika att elcertifikaten ”fryser inne” i väntan på att man tilldelats lika många elcertifikat som antalet delägare av solcellsanläggningen.

Innehållet är i huvudsak som i inlägget från 26 oktober. Skickade även en likadan skrivelse till Energimyndigheten som har sina föreskrifter för den nya lagen om elcertifikat ute på remiss, med 14 november som sista svarsdag.

Avslutade med att skicka mail till Miljöpartiets språkrör Åsa Romson och Gustav Fridolin med kopia av skrivelsen till Näringsdepartementet, med en önskan att de skulle stödja förslagen.

 

 

Första året gav våra solceller 2912 kWh

Vår nya solcellsanläggning kördes igång på morgonen den 28 oktober ifjol. Till och med 27 oktober i år producerade den 2912 kWh enligt elmätaren för solcellerna. Detta blir 867 kWh/kW.

Med tanke på att vi har skuggning av omgivande träd morgon och kväll var det svårt att i förväg veta exakt hur mycket solel vi skulle producera. Jag hade försiktigtvis räknat med åtminstone 800 kWh/kW, vilket baserades på erfarenheter av en 3 kW solcellsanläggning installerad 2005 på ABB Corporate Research. Det slog vi med råge!

Men man ska ha i minnet att det under januari-september i år varit 5% soligare än normalt (för tidsperioden 1961-1990), enligt SMHI:s mätningar i Stockholm. Vi bor visserligen i Västerås, 8-9 mil fågelvägen från Stockholm, men mönstret vad gäller solinstrålningen borde vara detsamma i Västerås.

En slutsats är att skuggning har större betydelse än att man har exakt rätt orientering (rakt mot söder bäst) och lutning (41 grader mot horisontalplanet teoretiskt bäst i Västerås). Förutom träd är skorstenar, omgivande byggnader, flaggstänger och lykstolpar exempel på föremål som kan ge skuggning. Vid nybyggnation bör man redan från början tänka på detta, eftersom missar i planeringen kan vara omöjliga att åtgärda när väl huset står på plats.

När det gäller lutningen ger 10 graders avvikelse från den optimala teoretiskt bara 1-2% förlust i årsproduktion vid orientering rakt mot söder. I praktiken kan det dock bli annorlunda här i Sverige eftersom vi lever i ett land där det snöar på vintern. Det är bättre att ha högre lutning än den teoretiskt bästa än att ha lägre lutning, då problem med snö, löv och smuts blir mindre eftersom modulerna lättare rengör sig själva vid en högre lutning.

Solelproduktion per dygn första året.

Solelproduktion per dygn första året.

Att sälja överskott av solel

Vid seminariet “Mera solenergi i el- och fjärrvärmenäten” hos Solar Region Skåne den 18 oktober höll jag ett föredrag med titeln “Att sälja överskott av solel – svårigheter och lösningar + jämförelse med Tyskland”. Presentationen kan laddas ner från seminariets hemsida. Där gjorde jag en detaljerad genomgång av den ersättning man kan få den överskottsel man matar in på nätet, med vårt hus som exempel.

Under vårt första år var 52% av den producerade solelen ett överskott som vi matade in till nätet. 48% av vår solel använde vi därmed direkt i huset. Hur stort överskottet blir varierar mycket mellan olika fastigheter beroende på hur stor solcellsanläggning man har och hur mycket el man använder. Fastigheter med stor elanvändning kan använda all el internt i sin fastighet och därmed blir det inget överskott alls. På ABB Corporate Research har vi en 3 kW anläggning som matar in all el till nätet. Andelen solel som matas in som ett överskott på nätet kan alltså variera mellan 0% och 100%!

Ersättningen för vår överskottsel landade på ca 92 öre/kWh under januari-augusti i år. Men det kan bli allt från ca 4 öre/kWh till 3,7 kr/kWh beroende på olika faktorer som förklaras i min presentation.

För den el som vi använt direkt i huset blir värdet lika som det rörliga elpriset för elhandel och elöverföring. Detta pris varierar säkert mycket för olika elköpare. Många vet förmodligen inte ens vad man betalar per kWh utan att titta på elräkningarna från sin elhandlare och nätägare. Vet du? I presentationen använde jag ca 1,25 kr/kWh, efter att ha tittat på Kundkrafts 1-årsavtal för elhandel och lagt till Vattenfalls pris för elöverföring (22,5 öre/kWh). Räknar man med de fasta avgifterna blir elpriset ändå högre, men de fasta avgifterna har man oavsett hur mycket el man köper så det är bara den rörliga delen av elpriset som man slipper när man ersätter köpt el med egenproducerad el.

Många nya erbjudande har glädjande nog kommit från elhandlare och nätbolag bara under det år vi haft vår nya solcellsanläggning. Kan nämna att två praktfulla bomber är på gång för oss små solelproducenter. De kommer att brisera under de närmaste veckorna. Kan säga så mycket att vi idag fick bekräftelse på vår uppsägning av avtalet med Bixia från och med 1 januari 2012, vad gäller köp av vår överskottsel.

Och från Näringsdepartementet har vi inte hört ett flasklock vad gäller utredningen om nettodebitering… Det är tyvärr för närvarande ingen genomtänkt politik som styr villkoren för de små elproducenter.

Elcertifikaten inte teknikneutrala och inte anpassade för de små

På Energimyndighetens hemsida kan man läsa om elcertifikat att

”Elcertifikatsystemet ska ge Sverige en ökad elproduktion från förnybara energikällor. Målet med elcertifikatsystemet är att användningen av el från förnybara energikällor ska öka med 25 TWh från 2002 års nivå fram till år 2020. …
De energikällor som har rätt att tilldelas elcertifikat är vindkraft, viss vattenkraft, vissa biobränslen, solenergi, geotermisk energi, vågenergi och torv i kraftvärmeverk.”

Och i ett faktablad från Energimyndigheten

”Elcertifikatsystemet innebär att producenter av förnybar el får ett (1) elcertifikat av staten för varje producerad megawattimme (MWh) el. Genom att sälja elcertifikat får producenterna en extra intäkt utöver själva elförsäljningen, vilket skapar bättre ekonomiska villkor för miljöanpassad elproduktion och stimulerar utbyggnaden av elproduktion med förnybara källor.

Efterfrågan på elcertifikat skapas genom att alla elleverantörer samt vissa elanvändare är skyldiga att köpa elcertifikat motsvarande en viss andel (kvot) av sin elförsäljning eller elanvändning, en så kallad kvotplikt. Kvotens storlek varierar för varje år och den medför en ökande efterfrågan på förnybar el och elcertifikat. Priset på elcertifikaten avgörs av tillgång och efterfrågan och görs upp mellan köpare och säljare för respektive affär.”

En översyn pågår av lag, förordning och föreskrifter om elcertifikat. Remissvar på förordningen om elcertifikat ska lämnas till Näringsdepartementet senast den 1 november 2011. Energimyndigheten förändrade föreskrifter för elcertifikat är nu ute på remiss fram till den 14 november 2011.

Inte mycket nytt under solen…

I propositionen till det nya lagförslaget presenteras som en nyhet(!) att ”mindre egenproducenter som själva använder sin el får i vissa fall undantas från kvotplikt”. HALLÅ… detta är väl ingen nyhet??

I nuvarande lag (2003:113) om elcertifikat står nämligen så här

”4 § Vid beräkning av kvotplikten beaktas inte följande el.

4. El som en elanvändare själv har producerat och använt, om produktionsanläggningens generator har en märkeffekt om högst 50 kilowatt.”

Detta undantag har varit tillämpbart för många solcellsanläggningar.

I det nya lagförslaget står att

” 4 kap. Kvotplikt

Kvotpliktiga aktörer

….

2.  elanvändare som använder el som de själva producerat om mängden använd el uppgår till mer än 60 megawattimmar per beräkningsår och har producerats i en anläggning med en installerad effekt som är högre än 50 kilowatt.”

Den enda skillnaden jämfört med nuvarande lag är alltså att man lagt till en gräns på 60 MWh.

Kvotplikt är en skyldighet att inneha och annullera elcertifikat i förhållande till försäljning eller användning av el. För 2011 och 2012 är kvotplikten 17,9%. I praktiken betyder kvotplikten att man 2011-2012 får 17,9% lägre intäkter från elcertifikat än vad det skulle varit utan kvotplikt.

Vilka förändringar innebär lagändringen i praktiken?

Inga alls vad gäller kvotplikten för producenter med vindkraft och vattenkraft eftersom de kommer att begränsas av 50 kW effekt liksom idag och inte av energiproduktionen på 60 MWh. För solelproducenter kommer 60 MWh och inte effekten att utgöra en begränsning. Antaget att solcellsanläggningar producerar 800-1000 kWh/kW krävs 60-75 kW installerad effekt för att nå 60 MWh.

I tabellen nedan har jag gjort en jämförelse mellan sol, vind och vatten.  Det intressanta är att vattenkraft kan producera ca 200 MWh/år och vindkraft ca 100 MWh/år utan att bli kvotpliktiga eftersom effekten är lägre än 50 kW. Solcellsanläggningar kommer att få nöja sig med 60 MWh/år om lagförslaget tas utan förändringar. Vad är logiken i detta? Det vore intressant att veta hur man kom fram till just 60 MWh/år som gräns, någon som vet?

Sol

Vind

Vatten

Medeleffekt i förhållande till installerad effekt

9-12%

15-30%
(snitt 20%)

35-55%
(snitt 47%)

Elproduktion (kWh/kW)

800-1000

1300-2600

3000-4800

Elproduktion från 50 kW installation (MWh/år)

40-50

65-130

150-240

Installerad effekt för att producera 60 MWh/år (kW)

60-75

23-46

12-20

När gäller vind- och vattenkraftens produktion har jag använt värden från Energimyndighetens Energiläget 2011, med vars värden man kan räkna fram ett genomsnitt för alla Sveriges vind- och vattenkraftverk. Genom att titta på vattenkraftproduktion 15 år bakåt i tiden, då den installerade effekten varierat endast marginellt, kan man se variationerna mellan olika år.

Kvotplikten är inte teknikneutral

Elcertifikaten tilldelas för producerad energi (ett elcertifikat per MWh) och det finns därför ingen anledning att blanda in effekten. Effektbegränsning borde förstås tas bort om kvotplikten ska bli teknikneutral. Med det rådande lagförslaget är kvotplikten inte det minsta teknikneutral, enligt resonemanget ovan.

Energigränsen borde också sättas högre än 60 MWh/år.

Timmätning – varför?? Missgynnar små producenter

En ständig käpphäst vad gäller elcertifikat är varför man måste ha timmätning. Elcertifikaten tilldelas per MWh, oavsett när produktionen har skett. För mindre anläggningar innebär timmätningen en så hög kostnad för mätning och rapportering att det för småhusägare blir en förlust att ansöka om elcertifikat för hela sin elproduktion. Man får nöja sig med att få elcertifikat för sin överskottsel som matas in på nätet, där nätägaren står för timmätningen utan extra kostnad för husägaren.

Tyvärr finns timmätningen kvar som krav i den nya lagen även för de små producenterna. För småhusägare skulle det gott och väl räcka med årsavläsning när det gäller tilldelning av elcertifikaten. Vi skulle kunna lägga in elmätarens ställning via Internet, på samma sätt som vi idag kan sköta skattedeklarationen via Internet.

Jag har konstaterat det förut och gör det igen. Elcertifikatsystemet har inte varit och blir inte heller anpassat för de små elproducenterna med den nya lagen, tyvärr…

Elcertifikat i verkliga livet

Efter ca 10 månader hade Maria och jag skrapat ihop vårt första elcertifikat. Med viss stolthet väntade vi med spänning på hur det skulle sättas in på vårt Cesarkonto på Svenska Kraftnät. Men den konfekten blev vi lurade på.  Eftersom vi äger 50% vardera av solcellsanläggningen visste Svenska Kraftnät inte om de skulle kontoföra elcertifikat på Maria eller mig. Lite löjeväckande onekligen, vad spelar det för roll för ett gift par på vilkens konto detta lilla elcertifikat skulle kontoföras? Därför får vi vänta på insättningen till nästa sommar innan vi skrapat ihop vårt andra elcertifikat, då de kan sätta in ett elcertifikat vardera till oss. Denna historia känns som Grönköpings Veckoblad…

Ansök om elcertifikat!

I Energimyndighetens broschyr Elcertifikatsystemet 2011 kan man läsa

“Under år 2010 tilldelades elcertifikat till 2 711 anläggningar. Dessa anläggningar var fördelade på följande energikällor: 163 biobränsleanläggningar, 1 371 vindkraftsanläggningar, 1 164 vattenkraftsanläggningar och 13 sol energianläggningar.”

Bara 13 solcellsanläggningar!? Det borde väl finnas närmare 300 nätanslutna solcellsanläggningar som är berättigade till elcertifikat. Jag uppmanar alla små elproducenter att ansöka om godkännande för elcertifikat. Det finns ingen nedre begränsning i storlek för tilldelning av elcertifikat. Om vi små skulle bli en betydande andel och, inom inte alltför många år, i majoritet måste man väl så småningom förstå att regelverket för elcertifikat måste anpassas även till de små producenterna.

Tre dygn kvar till ettårsjubileum

Den 28 oktober kl 08.00 startade jag solcellsanläggningen. Ett historiskt ögonblick… Men det var först 09.00 som det började bli någon produktion av solel. Det betyder att på kvällen den 27 oktober, om tre dygn, kan jubileum efter första året firas.

Vi har sedan starten producerat 2905 kWh solel enligt vår elmätare för solcellsanläggningen och det kan väl bli ca 10 kWh till, det skulle då bli 868 kWh/kW och 17-20% av vårt årliga normala behov av köpt el innan vi installerade solcellsanläggningen.

Solelproduktionen är bättre än förväntat, men långt ifrån Sverigetopp, där ett soligare år än normalt delvis bidragit till detta. Vi har skuggning av omgivande träd på morgon och kväll. Jag tror det är typiskt för många villatak att man var en del skuggning från omgivande träd, hus eller horisont eller att orientering eller taklutning inte är optimal, som gör att det inte blir maximalt möjlig produktion. Utan skuggning hade vi sannolikt varit runt 1000 kWh/kW.

Vår webbox som loggar solelproduktionen från växelriktaren visar 2856 kWh, vilket är 1,02% lägre värde än elmätaren. Bra betyg för växelriktarens noggrannhet!

Vi har hittills matat in 1519 kWh (52%) av vår solelproduktion till nätet. Hur mycket man matar in på nätet beror inte bara på hur stor solcellsanläggning man har utan även på ens egen elanvändning dagtid. Här kan det säkert skilja en hel del mellan olika hushåll, men generellt är elanvändning låg sommartid under dagen, vilket gör att man även med små solcellsanläggningar får räkna med att man får ett överskott som matas in på nätet.

Det i särklass enklaste sättet att lösa överskottsproblematiken vore att tillåta nettodebitering genom att nätägaren skulle tillåtas att skicka ett nettovärde till elhandlaren. Ska 2012 bli ett efterlängtat genombrott för den enastående sega frågan om nettodebitering?

 

Solelproduktion September – summering

Med hjälp av data från Vattenfalls kundwebb och data från solcellsanläggningen gjorde jag en sammanställning tillsammans med en jämförelse för november 2010-september 2011.

56% av vår producerade solel under september matades in på nätet, vilket var 3% mer än under augusti. Denna överskottsel säljer vi till Nord Pool spotpris per timme via Bixia.

14% av månadens timmar behövde vi inte köpa någon el och vi var under dessa timmar alltså helt självförsörjande på el, vilket var mindre än under augusti då det blev 29%. Räknade inte ut hur många dygn vi producerade mera solel än elanvändning, min mall fungerade inte när jag hämtade data från Vattenfalls webb. När jag hade fått filer från Per Holmquist, Vattenfall, gjorde jag en revidering och det blev inget dygn med positivt solelnetto. Ett annat problem var att det på grund av saknade loggvärden blev det för låga timvärden för solelproduktionen för åtminstone ett 20-tal timmar (alternativt att det var något fel med växelriktaren så att det inte blev någon produktion under dessa timmar).

Under augusti köpte vi 379,9 kWh el till vårt hus (163 m2 boyta) och separat förråd (50 m2 uppvärmd yta till 7-8° vintertid, sommartid har vi ingen värme på), vilket är det lägsta värdet sedan vi flyttade hit oktober 2006. Under 2007-2010 köpte vi 501-1210 kWh under september månad. Solcellerna gav i år ett nettotillskott under september på 107 kWh. Utan solcellerna hade det alltså blivit 487 kWh köpt el. Dessutom matade vi in 134 kWh till nätet, vilket gör att vårt köpnetto var 246 kWh.

Under halvåret april-september blev vårt köpnetto av el 893 kWh. Med 41% större solcellsanläggning (4,73 kW toppeffekt istället för nuvarande 3,36 kW) hade vi nollat detta halvår. Vi hade behövt ytterligare 6 moduler (8,3 m2). Om arkitekten hade fått in skorstenen på takets norra sida, som vi önskade, är det väl på håret att det skulle gått att få in 6 moduler till…

Sammanställning september 2011

Sammanställning september 2011

Under fyra timmar i augusti och ett 20-tal timmar i september saknades loggade värden helt eller delvis vilket kan påverka statistiken något.

Solelproduktion per dygn under september 2011.

Solelproduktion per dygn under september 2011.

Solelproduktion per timme under september 2011.

Solelproduktion per timme under september 2011.

Seminarieanteckningar från Malmö

Här är några personliga anteckningar från mötet med Advisory Board och seminariet “Mera solenergi i el- och fjärrvärmenäten” hos Solar Region Skåne i tisdags.

Malmö stad har som mål att 5% av den kommunala verksamhetens elbehov (115 GWh) ska vara täckt med solel 2020. Man bedömde det som realistiskt utan stöd inom kommunens budgetram. Ett annat mål är 2030 ska 5% av hela Malmö stads elbehov var täckt av solel. Vilka andra städer vågar följa Malmös goda initiativ genom att sätta upp mål för solenergi?

Ingvar Svensson, Lyngby gård, berättade om de investeringar man gjort i vindkraft. Det var rejäla vindkraftverk som gav betydligt mer än gårdens behov. Man sålde därför elen som en elproducent. Man fick 44 öre/kWh inklusive elcertifikat (oklart om det var med eller utan moms). Gården har hela 10 000 m2 takytor tillgängliga. Mumma för solceller…

Diedrik Fälth, Öresundskraft, motiverade varför man betalar 1 kr/kWh för överskottsel från små elproducenter. Han menade att framtidens elproduktion är småskalig (också) och solceller är ett av de utvecklingsområden man vill stödja. Folk från hela Sverige hade ringt, men inte så många från Helsingborg (erbjudandet gäller bara inom deras nätområde). Hittills hade man ingen solcellsanläggning, men ett vindkraftverk som gick på detta avtal. Orsaken till bristen på solcellsanläggningar trodde han var de långa ledtiderna från ansökan om solcellsstöd till dess att man fick positivt besked och kunde börja byggandet.

Thorsten Handler, Berg Tingslags Elektriska, gjorde en beskrivning av en möjlig modell för nettoavräkning som man tagit fram inom Elinorr, en sammanslutning av ca 15 nätbolag. Jag återkommer till denna mycket intressanta modell i ett kommande inlägg.

Christer Kilersjö, VD Eksta Bostads AB, beskrev deras satsningar på solenergi. Man hade 7000 m2 solfångare och 800 m2 solceller. 30% av passivhusens energibehov var solbaserad, ett mål var att nå 40%. Man hade tidigare matat in överskott av solel från Prästgårdsängens förskola i Fjärås utan ersättning, men nu hade man skrivit avtal med Telge Energi, som skulle köpa överskottet av solel för 1,5 kr/kWh.

Presentationerna under seminariet kommer att läggas upp på Solar Region Skånes hemsida och där kommer även mitt eget föredrag om försäljning av överskott av sol att finnas.

 

Svensk Solenergi söker en "solfångare"

Svensk Solenergi är den svenska branschorganisationen för solvärme och solel. De söker nu en “solfångare” på deltid. Det behövs verkligen. Okunskapen om möjligheterna för solenergi är stor i Sverige och branschorganisationens verksamhet behöver definitivt öka.

Man kan jämföra med Svensk Vindenergi. Enligt deras hemsida har de åtta(!) medarbetare på kansliet. Svensk Solenergi har för närvarande ingen anställd kanslipersonal…

 

Ny förordning om statligt stöd till solceller från 1 november

En ny förordning SFS 2011:1027 ”om ändring i förordning (2009:689) om statligt stöd till solceller” utkom från trycket den 11 oktober och gäller från 1 november i år. Det var för mig lite överraskande att den börjar gälla redan i år, jag trodde att den skulle börja gälla från 1 januari eftersom den gamla förordningen gällde till 31 december.

De viktigaste nyheterna för solcellssystem är

• Stödet sänks till högst 45% (från 60%).

• De stödberättigade kostnaderna får uppgå till högst 50 000 kr/kW, inklusive moms (tidigare 93 750 kr/kW).

• Högst 1,5 miljoner kronor lämnas i stöd per system (tidigare 2 miljoner).

• Installationen ska vara slutförd senast 31 december 2012.

I runda slängar innebär det att den som köper en solcellsanläggning får lägga ut lika mycket per installerad kW som enligt den gamla förordningen.

En fråga är om de som ansöker om stöd nu har någon chans att få något stöd med nuvarande budget. Det finns redan en lång kö på sökande som inte fått något stöd under den innevarande stödperioden.