Egenvändning av solel – 37% hos oss 2019

En fundering en blivande solcellsägare kan ha är hur stor andel av den producerade solelen man kommer att använda själv och hur stor andel som blir ett överskott. Egenanvändning minskar med ökande storlek på solcellsanläggningen. Trenden under senare år med ökande storlek på solcellsanläggningar för småhus gör att egenanvändningen för de flesta småhusägare blir lägre än 50% och att därmed mer än 50% blir ett överskott som man får sälja.

Under 2019 producerade vi 3 560 kWh, varav 1 313 kWh (37%) var egenanvändning räknat på årsbasis. Egenanvändningen påverkas förutom av variationer i vår elanvändning även av hur stor solstrålningen är under året. Under soliga 2018 producerade vi 3 820 kWh varav 1 335 kWh (35%) var egenanvändning. Under 2017 var produktionen 3 492 kWh varav 1 430 kWh (41%) var egenanvändning.

Tittar man per dygn över året under 2019 varierade egenanvändning mellan 21% och 100%, se Figur 1. Vid hög solelproduktion per dygn var egenanvändning vanligen lägre än årets genomsnitt, se Figur 2. Egenanvändning var lägst den 31 maj med 20,5%, se Figur 3. Dagen efter, den 1 juni, var egenanvändning istället 58%. Det berodde på en betydligt lägre solelproduktion under dagen, 6,4 kWh jämfört med höga 24,6 kWh dagen innan, se Figur 4.

Egenanvändning per månad varierade mellan 30% (juni) och 90% (december) under 2019, se Figur 5. Den högre egenanvändning vintertid beror på att solelproduktionen är låg under vintern och att elanvändning är betydligt högre hos oss än under sommaren. Vi har inte och kommer aldrig att få fjärrvärme. Därmed använder vi elpatron i ackumulatortank för en stor del av vår uppvärmning vintertid. Vi har även en vattenmantlad braskamin, men under den gångna varma vintern blev det inte mycket eldat i den.

Hur stor egenanvändningen är påverkar ekonomin då egenanvänd el som ersätter köpt el har ett annat värde än det sålda överskottet, se ett exempel på värdeskillnad i diagram som finns i inlägget Värdeskillnad såld och egenanvänd solel – Lönar sig energilager?.

Vid beräkningarna har jag använt solelproduktion från växelriktaren enligt Solar Edge och värden för köpt el och inmatat elöverskott till nätet från Vattenfall. Värden från Vattenfall skiljer sig något från värden från Solar Edge, beroende på olika mätnoggrannhet.

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

Figur 1. Egenanvändning av solel per dygn under 2019.

Figur 2. Egenanvändning av solel som funktion av producerad solel per dygn under 2019. Den röda linjen visar genomsnittet för egenanvändningen (37%) under 2019.

Figur 3. Egenanvändning (blå färg), sålt överskott (grön) och köpt el (röd) den 31 maj 2019. Värdena från Solar Edge avviker något från Vattenfalls mätvärden som anger 5,21 kWh köpt el och 19,53 kWh överskott vilket ger en egenanvändning på 5,05 kWh = 20,5% (årets lägsta dygnsvärde).

Figur 4. Egenanvändning (blå färg), sålt överskott (grön) och köpt el (röd) den 1 juni 2019. Värden från Solar Edge stämmer inte helt med Vattenfalls mätvärden som anger 4,61 kWh köpt el och 2,69 kWh överskott vilket ger en egenanvändning på 3,72 kWh = 58%.

Figur 5. Egenanvändning av solel per månad under 2019.

 

200 miljoner föreslås i utökat investeringsstöd till solceller

Idag lämnade regeringen den ekonomiska vårpropositionen 2020 till riksdagen. I ett pressmeddelande säger man:

“Regeringen föreslår en utökning av stödet för installation av solceller för att möjliggöra att fler kan beviljas stöd.”

I budgeten ger man ett förslag på ett utökat stöd till solceller med 100 miljoner 2021 och 100 miljoner 2022. I Förordning (2009:689) om statligt stöd till solceller står att 

“Stöd får avse endast sådana åtgärder som påbörjats tidigast den 1 juli 2009 och slutförts senast den 31 december 2020.”

Förordningen gäller fortfarande, den utökade budgeten är tänkt att användas för utbetalningar som görs efter nyåret, se kommentarer här nedan. Enligt förordningens text kan privatpersoner lämna in ansökan i efterhand, i början av nästa år om installationen påbörjats och slutförts i slutet av året:

“10 §   En ansökan om stöd ska ha kommit in till länsstyrelsen
1. innan projektet har påbörjats om sökanden är ett företag, eller
2. senast inom sex månader från det att projektet påbörjades om sökanden inte är ett företag.”

Enligt nuvarande förordning kan man få 20% av investeringskostnaden i stöd, dock högst 1,2 miljoner kronor per solcellssystem. Sök stödet nu om du funderar på att installera solceller eftersom vi inte vet om den anslagna budgeten kommer att räcka till alla. Läs mer på Energimyndighetens sida “Så ansöker du om investeringsstöd till solceller” hur du gör.

PS. Editerade texten efter det att ny information framkommit enligt kommentarerna.

Tidningen Svensk Solenergi är här

Nu är första numret av Tidningen Svensk Solenergi ute. Denna tidskrift kommer från branschorganisationen Svensk Solenergi, som har 260 medlemsföretag. Artiklarna och annonserna handlar mest om solceller, men det finns även två artiklar om solfångare och en annons där solfångare nämns. Hedrande att denna blogg fick vara med i en artikel.

En svensk tidning om solenergi är ett gott tecken på en starkt växande bransch i Sverige. Vi ser fram emot kommande nummer!

Ny montagehandbok för solceller

Senergia släppte i förrgår “Senergias Montagehandbok version 1.0”. Den kan laddas ner gratis från deras hemsida.

I bokens inledning står

“Denna guide lämpar sig till dig som är aktiv i solcellsbranschen eller är på väg in i branschen. Målet med denna montagehandbok är att öka förståelsen och medvetenheten hos svenska installatörer för att komma åt de kvalitetsproblem som finns i branschen. Senergias Montagehandbok ersätter inte tidigare handböcker, guider eller standarder.

För dig som vill lära dig mer rekommenderas:

    • SEK Handbok 457 – Solceller Råd och regler för elinstallation
    • Elinstallationsreglerna SS 436 40 00, utgåva 3
    • Installation av solcellsanläggningar – IN Förlag, Författare Fredrik Sjödin
    • Skuggningshandbok – Rapport 2017:385 – Energiforsk

Kom ihåg att alltid följa tillverkarnas anvisningar”

Solelproduktion under ett dygn i olika väderstreck?

Det kom en fråga hur solelproduktionen varierar över ett dygn i olika vädertreck, som söder, väster och öster. Med hjälp av programmet PVGIS gjorde jag en beräkning för ett tak med lutning 27 grader, som vårt tak, i Västerås. Använde solstrålningsdatabasen PVGIS-ERA5 som verkar ge de mest korrekta årsvärdena för Västerås.

Valde ut två dagar, där den ena var solig och den andra mulen, se nedanstående diagram. Under den soliga dagen kommer tiden för den högsta effekten vid olika tider i de olika väderstrecken. Att effekten blir så pass hög även när solen står bakom modulen har att göra med att solhöjden är högre än taklutningen under en stor del av dagen, se diagrammet när nedan för solhöjden. Produktionen under dagen blev 6,60 kWh i söder, 5,99 kWh i öster och 5,84 kWh i väster, vilket motsvarar 9,2% respektive 11,4% lägre produktion i öster och väster jämfört med i söder.

Under den mulna dagen är det en liten skillnad mellan öster, söder och väster samt att effekten från solcellerna är betydligt mindre än under den soliga dagen. Produktionen under dagen blev 1,46 kWh i söder och väster samt 1,36 kWh i öster, vilket motsvarar 7% lägre produktion än i söder och väster. 

Man får ha i åtanke att den totala solstrålning som når en solcellsmodul har tre tänkbara komponenter: direkt, diffus och reflekterad strålning. Under mulna dagar har man ingen direkt solstrålning utan då är det bara en diffus strålning, som kommer från alla håll från himlen. Det gör att under mulna dagar spelar väderstrecket ingen eller liten roll, beroende på hur tjock molnighet man har.

Effekt (W) från 1 kW solceller i Västerås vid en taklutning på 27 grader en solig dag (12 juni 2015). Beräkning med PVGIS.

Effekt (W) från 1 kW solceller i Västerås vid en taklutning på 27 grader en mulen dag (18 juni 2015). Beräkning med PVGIS.

Solhöjd den 12 juni i Västerås. Tiden på x-axeln är soltid, vilken skiljer sig något från Sveriges normaltid. När solen står rakt i söder är soltiden 12:00.

Hausse för solceller – Ökade med 70% under 2019

Idag släppte Energimyndigheten ny statistik över nätanslutna solcellsanläggningar i Sverige. Den installerade effekten för solceller ökade med 287 MW (70%) till 698 MW under 2019. 43 944 solcellsanläggningar innebär en ökning med 18 458 (72%) anläggningar sedan 2018. 41% av alla nätanslutna solceller i Sverige installerades ifjol. Det räcker med endast en marginell ökning av installationstakten under 2020 för att milstolpen 1 GW ska passeras under 2020!

Detta gör 68 W installerad effekt per invånare vid utgången av 2019, en ökning från 2018 års 40 W per invånare. Bland länen ligger Gotland i topp med 155 W per invånare, enligt nedanstående tabell. Två ligger Halland med 130 W per invånare. Intressant är att man i nordliga Jämtlands län ligger trea bland länen med 112 W per invånare. Jämtlands län svarade också för den största ökningen av installerad effekt jämfört med 2018, med 109%.

2018 var Tyskland i topp med 548 W solceller per invånare, följt av Japan med 444 W och Australien med 438 W enligt rapporten Trends in PV Applications 2019.

Västra Götalands län och Skånes län har med 115,3 MW respektive 113,0 MW mest installerad effekt. Det är rätt naturligt då det är län med stor befolkning.

Mindre solcellsanläggningar dominerar stort i antal

Anläggningar på småhus dominerar stort i antal. 86% av anläggningarna har en installerad effekt upp till 20 kW och de svarar för 50% av den totala installerade effekten. Antalet stora anläggningar har ökat med en till elva som har över 1 MW installerad effekt och de svarar för knappt 3% av den totalt installerade effekten.

Effektklass (kW) Antal solcellsanläggningar Andel Total effekt (MW) Andel
0 – 20 37 656 86% 347 50%
20 – 1 000 6 277 14% 332 48%
1 000 – 11 0,03% 18,5 2,7%
Totalt 43 944 698

Andel solel i Sverige

Med 698 MW installerat och antaget ca 900 kWh/kW per år blir det ca 0,63 TWh solel under ett år, vilket motsvarar ca 0,39% av 2019 års 163 TWh i elproduktion,  enligt Energiföretagens preliminära statistik. Elanvändningen var 137 TWh under 2019, där solel svarade för ca 0,46% solel.

Pressmeddelande från Energimyndigheten: Solcellsstatistik 2019 – nu finns 44 000 solcellsanläggningar i Sverige.

PS. Som påpekades i fjolårets inlägg Solceller ökade med 78% i Sverige under 2018 finns en viss osäkerhet vilken effekt som nätägarna har rapporterat in i denna undersökning. Anläggningens märkeffekt eller växelriktarnas maxeffekt? Vanligen är växelriktaren effekt lägre än anläggningens märkeffekt. Ur nätägarens synvinkel är det mera intressant att veta växelriktarnas maxeffekt eftersom det anger den högsta möjliga inmatade effekten till nätet. Det avviker då från exempelvis Skatteverkets tolkning av installerad effekt, som är summan av modulernas märkeffekt (DC) och som är det man normalt menar med installerad effekt.

Solceller för riket och per län 2019.

 

Ny solcellsguide från Energimyndigheten

Energimyndigheten skriver i en nyhet från 26 februari.

“Solcellsguiden är framtagen för att vara ett stöd för alla privatpersoner som skaffar solceller. Guiden är uppbyggd i steg, där de första stegen handlar om att undersöka förutsättningarna på platsen samt ta in offerter. Eftersom guiden är uppbyggd som en checklista kan man enkelt checka vartefter aktiviteter blir gjorda…

Solcellsguiden finns att ladda ner på Energimyndighetens webbshop. Inom kort kommer även en guide som riktar sig till företag, bostadsrättsföreningar och andra organisationer.”

Solcellsguiden är på sex sidor och heter “Solcellsguide – från idé till färdig anläggning”, inklusive två omslagssidor, vilket gör fyra sidor med text i form av en checklista.

Bra med en kortfattad guide, då det är väldigt mycket information på Energimyndighetens Solelportalen, som kan upplevas som mastig i omfång av en presumtiv köpare av en solcellsanläggning.

Några anmärkningar

Vid en genomläsning var det några saker som jag reagerade på.

I informationen om investeringsstöd står “… i dagsläget är det en omfattande kö för att få stöd”. Det står inte när guiden är skriven, så det går inte att veta för läsaren när det gällde och om det fortfarande gäller när guiden läses.

Under “Sälj eller lagra din överskottsel”, nämner man möjligheten att lagra överskottsel i batterier. Man kunde ha nämnt i texten att det även finns ett separat investeringsstöd för batterilager. Där borde också ha nämnts att det inte är lönsamt för de småhusägare som får skattereduktion för sin överskottsel och idag sannolikt inte heller utan skattereduktion. Se inlägget “Värdeskillnad såld och egenanvänd solel – Lönar sig energilager?“.

När det gäller “Ansluta till elcertifikatsystemet” kan nämnas att Energimyndigheten har ställt ett förslag till regeringen att börja  ta ut en årlig avgift på 200 kr för Cesar-kontot för elcertifikat. Energimyndighetens inriktning är enligt mailbesked i veckan att börja ta ut denna avgift från 1 januari 2021. Om detta genomförs blir det dödsstöten för elcertifikat till småhusägare, med tanke på att priserna på elcertifikat är låga och förväntas att bli låga även i framtiden, om inga förändringar görs av elcertifikatsystemet. Hos Svensk Kraftmäkling var spotpriset 18 kr per elcertifikat idag. Även utan en årlig avgift är det alltså för närvarande bara småpengar att hämta för en småhusägare vid försäljning av elcertifikat. Slutsatsen av ovanstående blir att elcertifikat är i det närmaste ointressanta för en småhusägare i nuläget, avsnittet om elcertifikat hade därmed kunnat hållits kortare.

Under punkten “Ta hand om dina solceller” anges

“Se över din anläggning årligen, gärna på våren efter att snön har smält. En kontroll av anläggningen från marken räcker oftast”.

Hade varit bra för läsaren att veta vad som menas med “se över” och vad man ska titta efter när man står på marken. Om jag står på marken och tittar på vår solcellsanläggning kan jag se om alla moduler fortfarande sitter kvar på taket, men så mycket mer kan jag nog inte se. Skulle det vara en spricka i glaset på en modul är det tveksamt om jag skulle kunna se det för blotta ögat från marken, möjligen vid en kikarkontroll.

Instruktionen hur man söker certifierade installatör är otydligt utformad och sökningen fungerar inte något vidare. Jag försökte följa guidens beskrivning på sidan 2 men det tog en stund innan jag insåg att man på sidan Incert först skulle välja menyn Incert online, Det visade sig att den information fanns först på sidan 3 i guiden i form av en länk. När postnummer och ort utelämnades i sökningen hos Incert Online fick jag meddelandet “Sökvillkor måste anges”,
När jag sökte på Västerås (minst tre bokstäver krävs för orten) eller postnummer (minst tre siffror krävs) som började på 721 fanns bara två företag, varav ett är grossistföretag. Vid sökning på Surahammar och Hallstahammar, två orter ett par mil från Västerås hittades inga företag. I sökningen missar man därmed alla installatörer som är baserade på annan ort men som kan utföra installationer på den sökta orten. Sökningen hos Incert Online enligt guidens instruktionen gjorde ingen egentlig nytta som jag ser det.

Sökruta på Incert Online. Postnummer eller Ort måste anges för att en sökning ska kunna göras.

Hur påverkar lutning och väderstreck produktionen av solel? Uppdatering

För Västerås anges lutning 47 grader och en vridning 5 grader mot öster från rakt söderläge ge högst årsproduktionen av solel enligt det webbbaserade beräkningsprogrammet PVGIS version 5.1. Med hjälp av PVGIS gjorde jag en tabell för Västerås enligt nedan som visar hur mycket solelproduktionen påverkas av hur modulerna sitter monterande med avseende på lutning och väderstreck. Tabellen visar relativ solelproduktion i förhållande till den i bästa läge, som är satt till 100%. Detta är en uppdatering av den tabell som gjordes 2013-04-12 med en äldre version av PVGIS. En utökning har gjorts till nordväst respektive nordost. 

Ur tabellen kan man utläsa en hel del intressant information. Vid söderläge sjunker den beräknade elproduktionen med mindre än 10% vid lutningar mellan 20 och 70 grader. Om man har lutning 45 grader förlorar man mindre än 10% vid orientering mellan 50 grader mot öster och 40 grader mot väster. Det är med andra ord inte så kritiskt att man har exakt söderläge och exakt “rätt” lutning på sitt tak. I orientering mot norr sjunker dock årsproduktionen rejält, utom vid mycket låga lutningar.

Det är något bättre att ha solcellsmodulerna i öster än i väster. Det kan bero på att det oftast är klarare väder med mera sol på mornarna och att solcellerna har lägre temperatur (vilket höjer verkningsgraden) tidigt på dagen med sol från öster än senare på dagen med sol från väster.

Sätter man modulerna vertikalt på en vägg förlorar man i Västerås 23% i söderläge och 48-51% i öster respektive väster jämfört optimerad placering för maximal årsproduktion.

MEN

Tabellen är teoretiska beräkningar utan hänsyn tagen till snötäckning eller nedsmutsning, som kan påverka solelproduktionen olika beroende på lutning och väderstreck. Tabellen blir därför lite missvisande. Vid montering i öster eller väster blir modullutningen för optimerad årsproduktion lägre än i söderläge. Att montera modulerna horisontellt är dock definitivt inget som rekommenderas. Det blir då problem med snö- och smutsansamling och produktionen blir säkert åtskilliga procent sämre än den teoretiskt beräknade och därför borde ett motsvarande avdrag göras för horisontell montering.

En normal vinter förlorar man i Västerås några procent av årsproduktionen på grund av snötäckning vid normala taklutningar. Monterar man modulerna vertikalt på en vägg minskar däremot problemen med framför allt snö, men även med smuts, och man skulle även kunna få en något ökad solinstrålning vintertid på grund av reflektion i snö. Därför är skillnaden i årsproduktion mellan vertikal montering och optimerad montering inte lika stor som tabellen indikerar.

Tar man hänsyn till snö- och smutsförluster ger vertikal montering något högre årsproduktion än montering mot väster eller öster för oskuggade solcellssystem. Men med vertikal montering ökar sannolikt risken för skuggning, speciellt i stadskärnor, vilket kan göra att vertikal montering i praktiken ger lägre årsproduktion än montering mot väster eller öster.

Färger i tabellen

Den bästa möjliga årliga produktionen i Västerås blev 997 kWh/kW vid en modullutning på 47 grader och en vridning 5 grader mot öster från rakt söderläge.

De två gröna färgerna i tabellen visar vid vilka kombinationer av lutning och väderstreck årsproduktion som är i intervallet 800-900 kWh/kW respektive över 900 kWh/kW. Årsproduktion i intervallet 700-800 kWh/kW har getts orange färg, på grund av lägre och mera tveksam lönsamhet. Årsproduktion i intervallet 600-700 kWh/kW respektive under 600 kWh/kW har getts röda nyanser, då sådana installationer med normala antaganden knappast är lönsamma i Sverige i dagsläget.

Lönsamheten beror av flera faktorer som investeringskostnad, årlig solelproduktion, årlig degradering av solelproduktionen, driftkostnader, livslängd, kalkylränta, elprisets utveckling i framtiden, varaktigheten hos skattereduktionen för överskottsel och hur stor andel av den producerade solelen man använder själv. Det gör att lönsamhetskalkyler för en solcellsinvestering har vissa osäkerheter och kan variera mycket beroende på omständigheterna. Därför får man se färgerna i tabellen som en rätt grov generalisering när det gäller lönsamheten.

Att tänka på

Om man skulle göra samma tabell för en plats med en högre årlig solstrålning än Västerås skulle ett större intervall av lutningar och väderstreck ge gröna färger, det vill säga mer än 800 kWh/kW,år. Det gäller exempelvis Gotland, Öland och längs de sydliga kusterna. På motsvarande sätt skulle intervallet minska för platser med lägre årlig solstrålning, exempelvis i inre Norrland och fjälltrakterna, se nedanstående solstrålningskarta från SMHI.

Årligt genomsnitt av total solinstrålning mot horisontell yta i Sverige under perioden 1961-1990 (kWh/m2). Källa SMHI.

Klicka på tabellen för att se den i full skala.

Relativ solelproduktion i förhållande till den optimerade (997 kWh/kW,år), som är satt till 100%, vid modulmontering med olika lutningar (grader mot horisontalplanet) och väderstreck (noll grader är söder) i Västerås. Beräknat med PVGIS 5.1 – solstrålningsdatabas ERA5, kristallina solceller, 14% systemförluster och montering “free-standing” vilket passar bättre för system som är monterande på tak än montering byggnadsintegrerade.

Värdeskillnad såld och egenanvänd solel – Lönar sig energilager?

Efter inläggen om värdet av egenanvänd respektive såld el kommer här utvecklingen av skillnaden av värdet av egenanvänd och såld el per månad under november 2010 – januari 2020. Kännedom om denna skillnad ger oss underlag för funderingar om det är lönsamt att installera batterilager för att spara överskottet av solel för senare bruk istället för att sälja solelen. I ovanstående två inlägg beskrivs i detalj hur värdet av egenanvänd och såld el beräknats.

Under åren 2011-2014 var egenanvänd solel värd ca 50 öre mer än såld solel i detta exempel, se diagrammet. I januari 2015 infördes en skattereduktion på 60 öre/kWh för el som matades in till nätet. Det medförde att under 2015 blev det bakvända världen, då värdet av såld solel var 8-10 öre/kWh högre än egenanvänd el. Bakvänt med tanke på att ett huvudsyfte med att producera egen solel är att man vill ersätta köpt el med egenanvänd el. Men om värdet är högre för såld el, skulle man lika gärna kunna sälja all solel. Under 2016-2019 har ordningen återställts då värdet av egenanvänd solel ökat till 10-20 öre/kWh högre än värdet av såld solel. Det beror på att värdet för elcertifikat minskat vilket sänkt värdet på såld el och att energiskatt samt priset för elöverföring med moms på dessa ökat, vilket höjt värdet på egenanvänd el.

Skillnad i värde egenanvänd minus såld solel. Genomsnitt per månad.

Lönar sig batterilager för solcellsägare

Om man är en småhusägare som betalar den rörliga delen av nätavgiften per kWh kan vi raskt avfärda lönsamheten i batterilager. Det är alldeles för små skillnader i värde på såld och egenanvänd solel. Vid batterilagring tappar man 10% av elen i laddförluster om man använder Tesla:s Powerwall2 med 13,5 kWh användbar kapacitet enligt Tesla:s svenska hemsida. Eftersom värdeskillnaden mellan såld och egenanvänd el bara varit som högst runt 20 öre/kWh under 2019 skulle skillnaden reduceras till mindre än 10 öre/kWh efter förlusterna i batteriet. Det räcker inte på långa vägar till för att höja värdet på sparad solel så mycket att det betalar för den höga investeringskostnaden på 87 650 kr plus installation på minst 11 000 kr för Tesla:s batterilager.

E.ON anger ett pris från 55 858 kr för Fronius solcellsbatteri (3,6 kWh användbar kapacitet i grundutförande, utbyggbart till 9,6 kWh, med produktgaranti på minst 80% efter 10 år och minst 68% efter 15 år) och från 22 343 kr med 60% i investeringsstöd. Enligt datablad för Fronius Symo hybrid växelriktare är max verkningsgrad >90% för laddningscykel solceller – batteri – nät. Lurigt att man bara anger max verkningsgrad och utan någon precision, man får nog räkna med runt 10% i laddförluster även för detta batteri. Det skulle krävas ett orimlig uttag på minst 300 000 kWh lagrad solel i dagsläget för att få tillbaka investeringskostnad även om den “bara” är 22 343 kr för detta batteri, med värden enligt detta exempel. Inte ens om man skulle ta  bort skattereduktionen skulle det bli en intressant ekonomi dagsläget i detta exempel. Med låt säga 70 öre/kWh i prisskillnad efter batteriförluster skulle det krävas att man tar ut ca 32 000 kWh från batteriet för att få igen investeringen. Med ett uttag av 3,5 kWh under 300 dagar per år skulle det ta mer än 30 år (kapaciteten minskar med tiden så inte möjligt att ta ut 3,5 kW alla år), det vill säga längre än batteriets livslängd. Antog 300 dagar per år då det inte blir så mycket överskott under vintermånaderna.

I ovanstående exempel har ingen hänsyn tagits till att en växelriktare för batterilagret behövs, endera en separat för lagret eller en hybridväxelriktare, vilket höjer investeringskostnaden för batterilager.

Se även inlägget “Bidrag till energilagring av el – är det lönsamt?” från november 2016. Där diskuterades fem olika fall där batterilager skulle kunna användas. Hade svårt att se någon ekonomi i energilagring för en småhusägare då, även om har en effekttariff där man betalar för effekt (kW) istället för energi (kWh) till nätbolaget, och det gäller även i dagsläget.

Skattereduktionen på 60 öre/kWh för överskottsel och stödet på 60% till energilager har motverkat varandra. För en småhusägare är skattereduktionen för överskottsel betydligt viktigare än stödet till energilager, som kräver ytterligare en investering.

Däremot kan det finnas exempel på större fastigheter med effekttariffer där energilager skulle kunna vara av intresse, i syfte att kapa effekttoppar. Man skulle därför kunna avveckla stödet för energilager till småhusägare och istället rikta stödet mot större fastighetsägare.

Ladda batterilager från nätet

Istället för att ladda ett batteri med solel dagtid skulle man kunna tänka sig att ladda med el från nätet när elen är som billigast och att använda den elen när den är som dyrast under ett dygn. Under 2019 var skillnaden mellan högsta och lägsta spotpris under ett dygn i genomsnitt 16,5 öre/kWh exklusive moms och 20,6 öre/kWh inklusive moms, se diagrammet. Med hänsyn tagen till förluster vid användning av batterier återstår i runda slängar någon tioöring per kWh i vinst och det räcker inte för att finansiera investeringen.

Inte heller här fanns alltså tillräcklig ekonomi för lönsamhet i investering av batterilager under 2019. Det utesluter inte att batterilager kan bli intressanta i framtiden när skattereduktionen för överskottsel fasats ut och batterilagren blivit billigare, men det känns som en lång väg dit för tillfället.

Skillnad mellan högsta och lägsta pris per dygn på Nord Pool spot 2019, exklusive moms.

Få har utnyttjat investeringsstödet för batterilager

Det finns ett investeringsstöd på 60% (max 50 000 kr) för batterilager som installerats tidigast 1 januari 2016. Enligt statistik från Energimyndigheten hade från starten 1611 ansökningar inkommit, 1 150 beviljats (55,90 miljoner kr) och 586 utbetalts (28,36 miljoner kr) till och 31 januari 2020. Med ovanstående resonemang i minnet kan man förstå att det inte är någon rusning till detta investeringsstöd.

Att tänka på

Detta exempel bygger på värde av egenanvänd och såld solel för endast ett par av elhandel och elöverföring samt för de som betalar full energiskatt och moms. Det finns 152 nätbolag (enligt Svenska Kraftnäts natomraden.se) och 149 elhandelsbolag (enligt elskling.se). Det finns därmed många varianter på prissättning. Din prisskillnad mellan egenanvänd och såld solel kan därför skilja sig från detta exempel, men trenderna borde vara desamma.

PS 2020-02-22. Fick tips om en rapport från Bebo om batterilager som kan vara av intresse. På sidan Lagring och styrning av solcellsanläggningar och batterier, Familjebostäder kan man ladda ner Rapport – Batterilager utvärdering för familjebostäder som gavs ut 2020-01-02. För de testade batterierna var förlusterna som lägst 13% vad jag kan se vid en hastig koll. Måhända är de 10% jag antog enligt ovan baserat på tillverkarens uppgifter för ett annat batteri än i rapporten i underkant?

Solceller i Aktuellt i kväll

I kväll blir det inslag om solceller i Aktuellt i 21-sändningen. Dels från en gjord installation, dels ett kortare samtal mellan en programledare och jag.

Aktuelltsändningen finns på SVT-play, ca 28 minuter in i sändningen börjar solpasset och ca 33 minuter in i sändningen mitt samtal med programledaren. Jag var orolig för rösten innan sändningen eftersom jag var förkylningskraxig i halsen, så jag var lite hes, men det gick bra efter omständigheterna.

Jag drog ett exempel på nödvändig yta av solcellsmoduler för att producera lika mycket el som en elbil använder under ett år. Glömde att säga att det gällde för körsträcka 1500 mil per år. Medelkörsträckan för personbilar i Sverige var 1204 mil under 2018 enligt Trafikanalys. Under 2018 var det 5 701 798 personbilar som var i trafik någon gång under året, enligt mailuppgift från Trafikanalys. Antalet bilar som har varit i trafik någon gång under året är högre än om man tittat på antalet personbilar i trafik vid en specifik tidpunkt. Enligt SCB i juni 2018 passerades 5 miljoner personbilar i trafik.

Här är två räknexempel, där jag i standardfallet antaget ett utbyte på 900 kWh/kW per år för en solcellsanläggning. I bästa fallet är antagandena ett årligt utbyte på 1100 kWh/kW, det vill säga de bästa lägena i Sverige, de bästa solcellsmoduler som finns idag (Sun Power X-series) och en snål elbil som drar 1,4 kWh/mil (enligt uppgift från Så mycket drar elbilarna i verkligheten).

Bil som körs på 100% el Standard Bästa
Årlig körsträcka (mil) 1 500 1 500
Elbehov per mil (kWh/mil) 2,0 1,4
Elbehov per år (kWh/år) 3 000 2 100
Elutbyte per kvadratmer solcellsmodul (kWh/kW,år) 900 1 100
Verkningsgrad solcellsmodul 19% 21,5%
Yta per kW solcellsmodul (m2/kW) 5,26 4,65
Solel per kvadratmeter solcellsmodul (kWh/m2,år) 171 237
Yta solcellsmoduler (m2) 18 9

Akuellt 18 februari 2020.