Inbjudan att delta i enkät om solceller – Påminnelse

Stort tack till alla 86 solcellsägare som svarat på denna enkät via bloggen (även andra kanaler används för samla in enkätsvar). Vi vill gärna få in fler svar, så vi håller enkäten öppen ett tag till.

Mälardalens högskola leder forskningsprojektet ”Utvärdering av egenanvändning av solel i Sverige”, med finansiering från Energimyndigheten och med HESAB, Tekniska verken, Vattenfall AB samt Kraftpojkarna AB som övriga projektdeltagare.

För närvarande har vi i Sverige ingen lättillgänglig statistik för egenanvändningen av solel för existerande solcellsanläggningar. Egenanvändningens storlek påverkar solcellsägarens ekonomi, solcellsförsäljares offertberäkningar och elnätsägarens behov av investeringar i elnäten. Att veta storleken på egenanvändningen är även viktig för att få kännedom om den totala solelproduktionen i Sverige. Projektets syfte är att råda bot på dessa kunskapsbrister.

Vi hoppas att du som är solcellsägare och har värden för din solelproduktion från minst hela 2018 vill hjälpa forskningen framåt genom att svara på några frågor. Vi önskar att få data från både små och stora anläggningar, alla kan vara med!

Du hittar enkäten via följande länk
https://sv.surveymonkey.com/r/solegen5

Vi vill gärna ha ditt svar senast den 10 november 2019.

Om du har några frågor om enkäten går det bra att kontakta Bengt Stridh, Universitetslektor Mälardalens högskola. Kontaktuppgifter finns i enkäten.

Solelmässan i Uppsala välbesökt

Idag hölls Solelmässan i Uppsala. Den var mycket välbesökt, det var till och med lapp på luckan. Det vara många utställare på plats och många föredrag att lyssna på. Jag, David Larsson, Solkompaniet, och Anna Svensson, Soltech Energy höll föredrag om byggnadsintegrerade solceller (BIPV), som en del av vårt deltagande i IEA PVPS Task 15 Enabling Framework for Acceleration of BIPV. Rummet var sprängfyllt med runt 100 åhörare. Kul! Föredragen kommer att finnas på Solelmässans hemsida.

Dessförinnan hade Anne Andersson, RISE, Elin Molin, PPAM, och Dan-Eric Archer, Check Watt, hållit föredrag om deltagande i IEA PVPS Task 13 Performance, Operation and Reliability of Photovoltaic Systems, där jag också är med som en av de svenska representanterna.

Apropå byggnadsintegrering visade Midsummer solpanelen SunWave , som man utvecklat anpassad för Benders 2-kupiga takpannan Palema. Panelen består av CIGS tunnfilmsolceller på en 0,15 mm tjock stålplåt som motsvarar fem av Benders takpannor. Panelen är bara 2 mm tjock och sätts fast utanpå takpannorna. Varje panel har en effekt på 55±2,5 W. De säljs i paket om 100 paneler = 5,5 kW. Enligt uppgift under ett föredrag av Midsummer säljs de av Benders till ett pris av ca 125 000 kr (ca 22 700 kr/kW), inklusive moms men exklusive installation. Effekten per kvadratmeter anges till ca 110 W, vilket ger en verkningsgrad på ca 11%.

En detalj i sammanhanget är att även om SunWave estetiskt ser ut som BIPV kvalar den inte in i definitionen av byggnadsintegrerade solceller enligt IEA PVPS Task 15, då den inte ersätter något byggnadsmaterial. Den smula invecklade definitionen av BIPV som rekommenderas av IEA PVPS Task 15 är:

“A BIPV module is a PV module and a construction product together, designed to be a component of the building. A BIPV product is the smallest (electrically and mechanically) non-divisible photovoltaic unit in a BIPV system which retains building-related functionality. If the BIPV product is dismounted, it would have to be replaced by an appropriate construction product.”

Kortfattat kan man säga att BIPV ersätter ett byggmaterial och har dubbla funktioner, i form av elproduktion och att vara ett byggelement.

Man kan få BIPV i olika färger. Verkningsgraden blir lägre än för standardmoduler, men bättre exempelvis en vit solcellsfasad som producerar el än en vit fasad som inte producerar någon el. Bloggens devis är “Solceller på varje hus i framtiden” och vi kommer att se allt mer av estetiskt tilltalande solcellsprodukter i framtiden är min tro.

Mer än fullsatt under föredraget om byggnadsintegrerade solceller (BIPV).

David Larsson, Solkomnpaniet, berättar om affärsmodeller för BIPV.

Anna Svensson, Soltech Energy, berättar om BIPV-produkter.

Solpanelen SunWave, utvecklad av Midsummer för Benders takpanna Palema.

Produktionskostnad för solel i Chile

Under det internationella mötet i IEA PVPS Task 13 (Performance, Operation and Reliability of Photovoltaic Systems) i Santiago har vi fått höra presentationer av personer från Chile. De har nämnt att ett målet för produktionskostnaden för storskalig solel i Chile är LCOE (Levelized Cost Of Electricity) mindre än 25 USD/MWh till 2023-2025.

Man har nämnt att ”baseline” 2018 i Chile är
32,3 USD/MWh med ensidiga (monofacial) solcellsmoduler
28,5 USD/MWh med dubbelsidiga (bifacial) solcellsmoduler, som är en starkt kommande för solcellsparker.

Solinstrålningen i norra Chile är sådär 2400-2800 kWh/m2,år enligt solkartor jag sett. Det ligger i världstoppen, med den stora Atacamaöknen som världens bästa plats för solceller, med mycket hög solstrålning och förhållandevis låg temperatur för att vara en öken. Det högsta värde för solstrålning mot en horisontell yta som SMHI uppmätt i Sverige under ett år är 1217 kWh/m2 i Karlstad 1968. Mindre än hälften av de bästa platserna i Chile…

När vi flög åter från Antofagasta till Santiago satt jag denna gång med utsikt mot kusten och även där fanns en mycket stor solcellsanläggning, se bilden.

PS. Läs mer om El Romero Solar PV Plant. Byggdes under 13 månader 2015-2016. 246 MW. 776 000 polykristallina kiselbaserade moduler. Investering 343 miljoner USD = ca 1 400 USD/kW (minns att denna stod färdig för tre år sedan, idag lägre priser för stora anläggningar). Produktion 493 GWh/år = ca 2000 kWh/kW.

Stor solcellspark sedd från flyg, nära kusten mellan Antofagasta och Santiago i Chile. Molnen/dimman i bakgrunden ligger vid kusten av Stilla Havet.

Drönarbild tagen av våra värdar vid studiebesöket hos Atamostec i Atacama-öknen. Vi står framför ett testsystem med flera olika dubbelsidiga (bifacial) moduler på en enaxlig solföljare.

Solceller i Chile

Det internationella mötet inom IEA PVPS Task 13 har nu varit två dagar i Santiago. Idag flög vi upp till Antofagasta, där mötet fortsätter med en teknisk tur i morgon i Atacamaöknen, som har en medelnederbörd på 1 mm per år. I vissa delar har man inte uppmätt någon nederbörd alls… Atacamaöknen är världens bästa plats för solceller, med hög solinstrålning och relativt låg temperatur.

I Chile, med 18-19 miljoner invånare, producerades 5,43 TWh solel 2018, som motsvarade 7% av Chiles elanvändning. Det skulle betyda att Chile använder ca 78 TWh el. Sveriges slutliga elanvändning var 126 TWh år 2017 enligt Energimyndighetens Energiläget i siffror 2019. Sverige använder därmed i runda slängar tre gånger mer el per person än vad man gör i Chile.

En annan föredragshållare sa att Chile hade 2,6 GW solceller installerade vilket skulle ge ett utbyte på i genomsnitt 2090 kWh/kW. Ett genomsnitt för Sverige är sannolikt under 900 kWh/kW.

När vi flög till Antofagasta såg vi en mycket stor solcellsanläggning. En annan deltagare i IEA-mötet trodde det kunde röra sig om 200 MW. Svårt att skatta från 10 000 meters höjd, men om en solcellsanläggning ser stor ut från den höjden, då är den riktigt stor…

Stor solcellspark på många MW sedd från flyget mellan Santiago och Antofagasta i Chile.

IEA PVPS Task 13 möte i Santiago

Tisdag-fredag har IEA PVPS (International Energy Agency Photovoltaic Power System Programme) Task 13 Performance and Reliability of Photovoltaic Systems ett internationellt möte i Santiago (tisdag-onsdag) och Antofagasta (torsdag-fredag).

Från Sverige deltar  i Task 13 Bengt Stridh, Mälardalens högskola, Anne Andersson, SP, Johan Paradis Ärlebäck, Paradis Energi, Elin Molin, PPAM, och Dan-Eric Archer, Emulsionen. 50% av finansiering för det svenska deltagandet kommer från Energimyenheten. Det är runt 30 deltagare på detta möte.

Demonstrationer i Santiago

Mötet överskuggas av demonstrationer som varit de senaste dagarna i Santiago. Det är undantagstillstånd och för fjärde kvällen i rad utegångsförbud. I kväll från 20.00. Mötet tog därför en paus under sen eftermiddag för att få lite mat på staden och sedan fortsatte mötet till 21.00 på kvällen på vårt hotell. Tur att mötet är på samma hotell som vi bor på, det brukar normalt sett inte vara så på dessa IEA-möten.

Vid vår paus var det en stillsam folkvandring in mot Santiagos centrum i början på kvällen. Demonstrationerna kommer att fortsätta. En av de sex tunnelbanelinjerna är delvis återöppnad efter att varit stängd efter fredagskvällens vandalisering, med militärer posterade vid en nedgång vi gick förbi. Vid 5-6-tiden vara nästan alla affärer och restauranger stängda, svårt att hitta någonstans att köpa ens en vattenflaska. Hittade till sist ett ställe där man beställde och fick det man beställt genom en lucka i ett metallstaket vid affärens ingång.

Stillsam folkvandring mot centrum i Santiago.

Stillsam folkvandring mot centrum i Santiago.

Militärer posterade vid en nedgång till en tunnelbanestation i Santiago.

Solceller försörjer automat för uthyrning av cyklar. För tillfället var alla cyklar uthyrda här.

Energimyndighetens nya Min husguide vilseleder om solceller

I en nyhet idag från Energimyndigheten skrivs

“Nu lanseras en helt ny webbguide för villaägare som planerar renoveringar. Guidens syfte är att ge oberoende expertråd om åtgärder som minskar energiåtgången och dess klimatpåverkan, förbättrar inomhusmiljön, sparar pengar och tar hänsyn till kulturvärden.”

I “Min husguide” finns under renoveringsåtgärder bland annat ”RENOVERINGSÅTGÄRDER Installation av solceller”

Man kan undra vem som skrivit denna text, då den information som ges i vissa delar är felaktig eller vilseledande. Det hade varit lämpligt att låta en solcellsexpert granska texten innan publicering…

Här är några axplock

  • ”Teknisk livslängd 20 år”.
    Med tanke på att effektgarantin för solcellspaneler vanligen är 25 år och för vissa paneler 30 år kan man undra varför man satt 20 år. Dessutom står det teknisk livslängd. Den tekniska livslängden motsvarar hur länge en solcellsanläggning är funktionsduglig, som säkert är långt över 20 år. För en solcellsägare är det ekonomisk livslängd som borde användas kan man tycka. Den ekonomiska livslängden är den tid anläggningen bedöms vara lönsam. I projektet ”Investeringskalkyl för solceller” satte vi den ekonomiska livslängden till 30 år.
  • ”De är normalt seriekopplade vilket gör att skuggning av en solcell även påverkar angränsade solceller”.
    Man skriver solceller när man förmodligen menar solcellspaneler, som i sin tur består av många seriekopplade solceller, och då blir skrivningen direkt felaktig. Eftersom panelerna har bypassdioder kommer skuggning av en panel i normala fall inte att påverka angränsande paneler. Se inlägget ”Bondfångeri när det gäller effekten av skuggning av solceller” från juni i år.
  • “Ofta krävs bygglov, kontakta din kommun för att få veta vad som gäller där du bor.”
    Kravet på bygglov för installationer som följer byggnadens form togs bort 1 augusti 2018, med vissa undantag. Se Boverkets “Nytt undantag från krav på bygglov för solcellspaneler och solfångare“.
  • ”Du kan också få skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el.”
    Detta gäller bara för det överskott som matas in till nätet, inte för hela produktionen. Underlaget för skattereduktionen får inte överstiga 30 000 kilowattimmar, vare sig per person eller per anslutningspunkt, eller som mest hur mycket el man köper. Dessutom får säkringen i anslutningspunkten var högst 100 Ampere.
  • ”Solcellsmodulen bör ha en verkningsgrad på 15 procent.”
    Motivering saknas. Man bör inte sätta något krav på modulverkningsgrad, då det kan utesluta vissa solcellstekniker, som tunnfilm och färgade byggnadsintregererade solceller, som har lägre verkningsgrad än standardmoduler av kristallint kisel. För en solcellsägare finns ofta även estetiska krav som sannolikt blir allt vanligare i framtiden, där man kan vara villig att göra en kompromiss vad gäller solelproduktionen för att få önskat utseende.
  • ”Naturskyddsföreningen har tagit fram en guide som beskriver hur man kan gå tillväga för att installera solceller, Så blir du solrevolutionär.”
    Det visar sig att länken i “Min husguide” till ”Så blir du en solrevolutionär” (här är den rätta länken) går till Energimyndighetens Solelportalen! Det finns mycket nyttig information i denna portal, som är betydligt mera genomarbetad än i “Min husguide”. Naturskyddsföreningens information är mer kortfattad, men som har fördelen att snabbt ge en överblick av viktiga punkter.
    Informationen hos Naturskyddsföreningen är dock inte helt uppdaterad. Solel svarar idag snarare för 0,3% än 0,2% av elmixen. Priset för köpt el är idag högre än 1 kr/kWh. Elcertifikatens värde ligger idag betydligt lägre än 12 öre/kWh, under september var medelpriset 7,8 öre/kWh enligt statistiken från Energimyndighetens Cesar. Värdet är på väg mot nära noll och elcertifikaten kommer därmed inom ett par år att vara ointressanta småhusägare. Naturskyddsföreningen text “Det går ibland att höja säkringen för en kostnad.” blir tvetydig när det gäller vilken säkring och kostnad man menar. Se diskussionen till inlägget “Måste man höja säkringsabonnemanget vid solcellsinstallation?“. Om man får ett stort överskott kan man sätta in en högre servissäkring för det överskott som matas in till nätet. Det blir då en engångskostnad för det, men det blir ingen ökad fast årlig kostnad för elabonnemanget eftersom man inte behöver höja säkringen för den köpta elen.
  • ”Installerad effekt på ca 5 kW krävs vilket ger mellan 4 500 till 5 000 kWh per år.”
    Det motsvarar ett utbyte på 900-1000 kWh/kW per år och gäller i bra lägen. Examensarbetet “Photovoltaic system yield evaluation: A performance review of PV systems in Sweden 2017-2018” vid Mälardalens högskola i år av Erik Schelin visade att den genomsnittliga solelproduktionen under extremt soliga 2018 var 890 kWh/kW för de 1380 studerade anläggningarna. För de 828 anläggningar som även hade data för 2017 var utbytet 798 kWh/kW. Många tak på småhus har inte optimerad lutning eller väderstreck samt att en viss skuggning ofta förekommer och då kan solelproduktion bli lägre än 4 500 kWh vid 5 kW installerat.
  • “Solcellerna bör placeras mot söder, sydost eller sydväst och skuggfritt.”
    Då priserna på solcellsanläggningar sjunkit så mycket under 2010-talet kan även installationer mot väster eller öster eller på fasad övervägas. Speciellt om man har platta tak kan låglutande system med paneler orienterade mot väster och öster vara värda att ha i åtanke.
  • ”En riktlinje kan vara att utforma din anläggning så att produktionen motsvarar husets hushållselanvändning under ett år.”
    Det saknas en motivering till denna riktlinje och därför svårt att bedöma hur relevant denna riktlinje är. Om man tänker på risken att få betala en årlig avgift för inmatningsabonnemanget om man blir nettoproducent under ett kalenderår är det inte alla elbolag som tar ut någon sådan avgift och i dessa fall blir riktlinjen irrelevant. I en promemoria om ny Elmarknadslag som kom i september 2017 har man dessutom föreslagit att ta bort kravet att vara nettokonsument för att man ska slippa betala en årlig avgift för inmatningsabonnemanget om man har högst 63 A säkring.

Inbjudan att delta i enkät om solceller

Mälardalens högskola leder forskningsprojektet ”Utvärdering av egenanvändning av solel i Sverige”, med finansiering från Energimyndigheten och med HESAB, Tekniska verken, Vattenfall AB samt Kraftpojkarna AB som övriga projektdeltagare.

För närvarande har vi i Sverige ingen lättillgänglig statistik för egenanvändningen av solel för existerande solcellsanläggningar. Egenanvändningens storlek påverkar solcellsägarens ekonomi, solcellsförsäljares offertberäkningar och elnätsägarens behov av investeringar i elnäten. Att veta storleken på egenanvändningen är även viktig för att få kännedom om den totala solelproduktionen i Sverige. Projektets syfte är att råda bot på dessa kunskapsbrister.

Vi hoppas att du som är solcellsägare och har värden för din solelproduktion från minst hela 2018 vill hjälpa forskningen framåt genom att svara på några frågor. Vi önskar att få data från både små och stora anläggningar, alla kan vara med!

Du hittar enkäten via följande länk
https://sv.surveymonkey.com/r/solegen5

Vi vill gärna ha ditt svar senast den 14 oktober 2019.

Om du har några frågor om enkäten går det bra att kontakta Bengt Stridh, Universitetslektor Mälardalens högskola. Kontaktuppgifter finns i enkäten.

Måste man höja säkringsabonnemanget vid solcellsinstallation?

Det kom en kommentar ”Jag har 25 A och vill kunna producera upp till 22 kW” i en tråd, med kommentaren att de var tvungna att höja säkringsabonnemanget till 35 A för att klara det. Liknande frågor har även diskuterats tidigare, så det kan vara dags att samla lite synpunkter på denna problematik.

Är det nödvändigt att höja säkringsabonnemanget?

Nej, är det korta svaret.

25 A säkring klarar 25 A * 230 V * 3 faser = 17 250 W = 17,25 kW i inmatning till nätet. Men det betyder inte nödvändigtvis att 17 kW är taket för installerad solcellseffekt.

  • Den installerade märkeffekten är likström (DC). Växelriktaren som omvandlar till växelström (AC) och kablar ger alltid några procent i förlust, vilket gör att effekten blir lägre efter växelriktaren respektive i inmatningspunkten till nätet.
  • Ovanstående punkt i kombination med den högre solcelltemperaturen åtminstone sommartid som sänker verkningsgraden och om installationen inte är gjord med helt optimerad lutning och väderstreck, vilket är vanligt för småhus, gör att de flesta solcellsanläggningar aldrig når märkeffekten. I ett simuleringsprogram kan man beräkna vad den högsta effekten blir under en timme med givna förutsättningar för installerad effekt, lutning och väderstreck.
  • Om man kan installera i två olika väderstreck, typ väster och öster, minskar den producerade toppeffekten betydligt, eftersom effekttopparna för de olika väderstrecken kommer vid olika tidpunkter under dagen. Även en installation med två olika taklutningar minskar toppeffekten av samma skäl.
  • Man kan välja solcellsmoduler med lägre verkningsgrad, om det är så att man vill fylla en viss yta med solceller. Det minskar den installerade effekten och blir också billigare än om man skulle välja moduler med en högre verkningsgrad.
  • Om man alltid har en viss egenanvändning minskar inmatat överskott till nätet. Hos oss dock bara 300-400 W när vi inte är hemma, för FTX-ventilation, kyl och frys etc.
  • Man kan köpa en växelriktare som har möjligheten att begränsa hur mycket effekt som matas in till nätet, då säkerställs att man inte överskrider vad säkringen tål. Detta är en enkel lösning på problemet.
    Man förlorar den solelproduktion som ligger över den begränsade effekten, men det är så liten andel av årsproduktionen att det blir billigare än att betala en årlig avgift för ett högre säkringsabonnemang i det nämnda fallet ovan.

16 A säkring klarar 16 A * 230 V * 3 faser = 11 040 = 11,04 kW i inmatning till nätet. De allra flesta solcellsinstallationer på småhus har lägre inmatad toppeffekt till nätet än 11 kW. Därmed är ovanstående problematik inget en normal småhusägare behöver tänka på.

Mycket stort intresse för solceller och laddning av elbilar i Västerås

Energikontoret i Mälardalen, Länsstyrelsen i Västmanland och Energi- och klimatrådgivningen i Västerås stad höll i eftermiddag – kväll evenemanget “Lär dig mer om solceller och laddplatser för elbilar“ på Elite Stadshotell iVästerås. Man vände sig speciellt till företag och bostadsrättsföreningar, men även andra intresserade var välkomna. Det var mycket stort intresse. Jag höll föreläsningar om solceller och Daniel Kulin, Power Circle, om elbilar. Det var 68 personer på första passet för företag och 110 personer (lapp på luckan, det var fler intresserade än platser) på andra passet för bostadsrättsföreningar och övriga. Dessutom var det en utställning med 20-talet företag som visade erbjudanden för solceller och elbilsladdning.

Vid ingången till Stadshotellet.

Vid ingången till Stadshotellet.

Fullt i utställningslokalen.

Lapp på luckan vid andra passet. 110 platser räckte inte till.

Daniel Kulin, Power Circle, om elbilar.

Arrangörerna och föredragshållare Daniel Kulin, Power Circle.

1 335 nya miljoner i investeringsstöd för solceller

Annie Lööf utlovade idag nya pengar till investeringsstödet för solceller.

Stödet utökas nu med ytterligare 500 miljoner kronor för resten av 2019, vilket gör att den totala satsningen för 2019 hamnar på 1,2 miljarder kronor. För 2020 kommer totalt 835 miljoner kronor av budgeten att gå till solcellsstöd.

Se även “500 miljoner kronor mer till solcellsstödet i höständringsbudgeten” från regeringen.

Utmärkt!

En överraskning att det kommer mera pengar redan i år. Än intressantare är att Rickard Nordins tweet “Vi fyller på solcelsstödet i väntan på att det ska fasas ut och ersättas av ”grönt avdrag” i nästa höstbudget!”. Centerpartiet vill alltså från 2021 ha ett grönt avdrag, inte bara för solceller. Enligt “Grönt avdrag för investeringar som ger effekt på klimatet” vill centerpartiet att skatteavdraget ska gälla för

  • Installation av solceller
  • Installation av solvärme
  • Lagring av energi (batterier/Power Wall)
  • Installation av laddboxar för elbilar (både egnahem och BRF)
  • Mätare, styrsystem och kartläggning för effektivare energianvändning

En stor applåd för att Centerpartiet även tänker solvärme. Det blygsamma stöd som fanns för solvärme togs bort i slutet av 2011. Sedan dess har det varit en ensidig stödsatsning räknad i miljarder som gynnat solceller i form av investeringsstöd, skattereduktion för överskottsel, ingen avgift för inmatningsabonnemang om högst 63A säkring och elcertifikat, men inget riktat stöd alls till solvärme. Det har gjort att solvärmebranschen nästan försvunnit i Sverige och någon forskning på solvärme på högskolor och universitet finns knappast. Om världen ska bli fossilfri kommer både solceller och solvärme att behövas.