Mycket stort intresse för solceller och laddning av elbilar i Västerås

Energikontoret i Mälardalen, Länsstyrelsen i Västmanland och Energi- och klimatrådgivningen i Västerås stad höll i eftermiddag – kväll evenemanget “Lär dig mer om solceller och laddplatser för elbilar“ på Elite Stadshotell iVästerås. Man vände sig speciellt till företag och bostadsrättsföreningar, men även andra intresserade var välkomna. Det var mycket stort intresse. Jag höll föreläsningar om solceller och Daniel Kulin, Power Circle, om elbilar. Det var 68 personer på första passet för företag och 110 personer (lapp på luckan, det var fler intresserade än platser) på andra passet för bostadsrättsföreningar och övriga. Dessutom var det en utställning med 20-talet företag som visade erbjudanden för solceller och elbilsladdning.

Vid ingången till Stadshotellet.

Vid ingången till Stadshotellet.

Fullt i utställningslokalen.

Lapp på luckan vid andra passet. 110 platser räckte inte till.

Daniel Kulin, Power Circle, om elbilar.

Arrangörerna och föredragshållare Daniel Kulin, Power Circle.

1 335 nya miljoner i investeringsstöd för solceller

Annie Lööf utlovade idag nya pengar till investeringsstödet för solceller.

Stödet utökas nu med ytterligare 500 miljoner kronor för resten av 2019, vilket gör att den totala satsningen för 2019 hamnar på 1,2 miljarder kronor. För 2020 kommer totalt 835 miljoner kronor av budgeten att gå till solcellsstöd.

Se även “500 miljoner kronor mer till solcellsstödet i höständringsbudgeten” från regeringen.

Utmärkt!

En överraskning att det kommer mera pengar redan i år. Än intressantare är att Rickard Nordins tweet “Vi fyller på solcelsstödet i väntan på att det ska fasas ut och ersättas av ”grönt avdrag” i nästa höstbudget!”. Centerpartiet vill alltså från 2021 ha ett grönt avdrag, inte bara för solceller. Enligt “Grönt avdrag för investeringar som ger effekt på klimatet” vill centerpartiet att skatteavdraget ska gälla för

  • Installation av solceller
  • Installation av solvärme
  • Lagring av energi (batterier/Power Wall)
  • Installation av laddboxar för elbilar (både egnahem och BRF)
  • Mätare, styrsystem och kartläggning för effektivare energianvändning

En stor applåd för att Centerpartiet även tänker solvärme. Det blygsamma stöd som fanns för solvärme togs bort i slutet av 2011. Sedan dess har det varit en ensidig stödsatsning räknad i miljarder som gynnat solceller i form av investeringsstöd, skattereduktion för överskottsel, ingen avgift för inmatningsabonnemang om högst 63A säkring och elcertifikat, men inget riktat stöd alls till solvärme. Det har gjort att solvärmebranschen nästan försvunnit i Sverige och någon forskning på solvärme på högskolor och universitet finns knappast. Om världen ska bli fossilfri kommer både solceller och solvärme att behövas.

 

Lär dig mer om solceller och laddplatser för elbilar – Västerås 17/9

Den 17 september arrangerar Energikontoret i Mälardalen, Länsstyrelsen i Västmanland och Energi- och klimatrådgivningen i Västerås stad evenemanget “Lär dig mer om solceller och laddplatser för elbilar“. Det hålls i Elite Stadshotell, Västerås. Man vänder sig speciellt till företag och bostadsrättsföreningar, men även andra intresserade är välkomna. Anmälan görs via deras webbsida.
Vi kanske ses där!

Ny IEA-rapport om svenska solcellsmarknaden

IEA-PVPS har nu publicerat 2018 års upplaga av National Survey Report of PV Power Applications in Sweden. Ladda ner rapporten och läs, där finns mycket information. Författarna Johan Lindahl, Christina Stoltz, Amelia Oller-Westerberg och Jeffrey Berard har lagt ner ett stort arbete att samla in och presentera matnyttig kunskap om den svenska solcellsmarknaden. Rapporten sammanställer den svenska solcellsmarknadens utveckling fram till och med 2018 när det gäller installerad effekt, stödsystem, regelverk och prisutvecklingen samt den svenska solcellsindustrins utveckling.

Den installerade effekten av nätanslutna och icke-nätanslutna anläggningar anges till 425,7 MW i slutet av 2018. Man har uppskattat att den effekten skulle kunna producera 404 GWh, vilket skulle motsvara 950 kWh/kW i genomsnitt. Det är tämligen säkert en överdrift. Enligt Erik Schelins examensarbete “Photovoltaic system yield evaluation in Sweden: A performance review of PV systems in Sweden 2017-2018“, som jag var handledare för i våras vid Mälardalens högskola, är det genomsnittliga utbytet för svenska solcellsanläggningar lägre. Får återkomma till det i ett senare inlägg.

Konferensen ICAE i Västerås börjar i morgon

Konferensen International Conference on Applied Energy (ICAE) hålls i år i Västerås med start i morgon i Aros Congress Center. Efter lunch fortsätter konferensen på Mälardalens Högskola. Konferensen pågår även under onsdag och torsdag. Totalt har konferensen ca 800 bidrag så där finns mycket att lyssna på och titta på under posterutställningen. Titta gärna i konferensprogrammet. Det finns fortfarande möjlighet att registrera sig för konferensen på plats.

Bondfångeri när det gäller effekten av skuggning av solceller

Fick nedanstående brev från Vattenfall i juni 2019 tillskickat mig. Där står att

”I ett system utan optimerare producerar alla paneler i enlighet med den som presterar sämst. Blir en panel skuggad, slutar hela anläggningen att producera”.

Brev från Vattenfall från juni 2019, med gravt felaktig information om hur skuggning påverkar elproduktionen från ett solcellssystem.

Detta är rent bondfångeri och det är tråkigt att läsa sådana falsarier från landets största elhandelsbolag och som även är vårt nätbolag. Tyvärr är man inte ensam om denna vilseledande marknadsföring. Liknade utsagor kan läsas på flera andra webbsidor från olika leverantörer av komponenter och solcellsanläggningar.

Skuggning är ett lite knepigt och missförstått ämne. Alla borde läsa Skuggningshandboken från Energiforsk. Den ger en baskunskap som alla som säljer solceller måste ha, men som tyvärr vissa verkar sakna.

Uppbyggnaden av en solcellsmodul

Solcellsmoduler har ofta 60 eller 72 solceller. Då varje solcell bara ger runt 0,5 V vid drift seriekopplar man solcellerna för att höja spänningen. Alla solceller sitter som på en rad kan man säga. Det gör att solcellsmodulen skulle bli mycket känslig för skuggning om man inte vidtog åtgärder för det. Utan några åtgärder skulle skuggning av enda solcell sänka produktionen i hela solcellsmodulen och i hela solcellsanläggningen. Det skulle dessutom ge upphov till ”hot-spots” i den skuggade cellen då hela effekten från de oskuggade cellerna i modulen skulle dumpas i den skuggade solcellen.

MEN, så vill man förstås inte ha det. Därför monterar man så kallade bypassdioder i solcellsmodulerna. Vanligen är det tre bypassdioder i varje modul. I en modul med 72 solceller innebär det att en bypassdiod monteras parallellt med 24 solceller i serie, det vill säga 1/3 av modulens solceller. Så länge modulen är oskuggad är dioderna inaktiva, men när modulen blir skuggad blir dioderna aktiva och minskar skugginverkan.

Vad händer vid skuggning

Låt säga att vi skuggar 50% av en solcell i en modul. Den högsta ström som kan genereras av den skuggade solcellen halveras därmed jämfört med en oskuggad solcell. Bypassdioden kommer att aktiveras och släppa fram överströmmen. Om en oskuggad cell genererar exempelvis 8 A kommer 4 A att genereras av den skuggade solcellen och 4 A kommer att gå igenom bypassdioden.

Full ström kommer att genereras av övriga 2/3 av modulen. Det betyder att det är endast den tredjedel av solcellsmodulen som skuggas som får en lägre solelproduktion, övriga 2/3 av modulen och resterande moduler i serien av moduler kommer att producera normalt.

Värt att notera är att ett solcellssystem med effektoptimerare på modulerna bara kan minska förlusterna på grund av skuggning, det kan aldrig producera mer än ett oskuggat solcellssystem.

Läs Skuggningshandboken

Läs Skuggningshandboken för en mer utförlig beskrivning av hur skuggning av solceller fungerar, då ovanstående resonemang är kortfattat och något generaliserat. Professor Björn Karlsson är hjärnan bakom Skuggningshandboken och Björn har faktagranskat detta inlägg.

Se även nedanstående schematiska exempel.

Sluta med vilseledande marknadsföring

Det är inte bra för branschens förtroende att ge kunder felaktig information. Det finns risk för anmälningar till Konsumentombudsmannen.

Uppmanar alla som känner sig träffade att raskt sluta med vilseledande marknadsföring gällande skuggningseffekter på solceller.

Schematiska exempel

Nedan är några schematiska exempel jag gjort för högskole- och civilingenjörsstudenter i kursen Solceller och solfångare vid Mälardalens högskola

Oskuggad modul

En solcellsmodul har 40 solceller i serie i fyra kolumner. Det är 10 solceller i varje kolumn. Varje enskild solcell har Isc = 9 A (korslutningsström) och Imp = 8,5 A (ström vid max effekt) vid en solinstrålning på 1000 W/m2 och en solcelltemperatur på 25°C. Varje enskild solcell har Voc = 0,6 V (spänning vid öppen krets) och Vmp = 0,5 V (spänning vid max effekt).

Bypassdioder finns mellan kolumnerna 1 och 2 respektive mellan kolumnerna 3 och 4. Det betyder att man kan se det som två delserier med 20 solceller vardera där de två delserierna sitter i serie med varandra. Arbetsspänning över alla celler Vmp blir 40 oskuggade solceller * 0,5 V per solcell  = 20 V.

Orange linje visar strömmens väg igenom en oskuggad modul, då båda dioderna är inaktiva. All ström går igenom solcellerna och ingen ström går igenom dioderna, förutom en försumbar läckström.

Oskuggad solcellsmodul.

Modul med en helt skuggad solcell

En solcell är helt skuggad (solinstrålning = 0), helt snötäckt eller skadad. Det gör att strömmen är noll genom denna solcell och därmed kan ingen ström gå igenom någon av solcellerna i den delserien av solceller.

Strömmen går istället igenom bypassdioden som sitter parallellt med den delserien av solceller.

Spänningsfallet över bypassdioden är här satt till -0,6 V. Arbetsspänning över alla celler Vmp blir 20 oskuggade solceller * 0,5 V per solcell – 0,6 V över bypassdioden = 9,4 V.

Spänningen för öppenkrets Voc blir på motsvarande sätt 20 * 0,6 V – 0,6 V= 11,4 V.

Den andra dioden är inaktiv eftersom denna delserie med 20 solceller är oskuggad och där genereras full ström genom den delserien.

I detta fall tappar man 50% av modulens solelproduktion. Övriga moduler som sitter i serie med denna modul påverkas inte. Om man har en serie med låt säga 10 moduler tappar man 1/20 = 5% av systemets solelproduktion. I en solcellsmodul med tre bypassdioder skulle man tappa 1/3 av solelproduktionen och 1/30 = 3,3% av systems solelproduktion om man har 10 solcellsmoduler i serie.

Notera att det inte spelar någon roll hur många solceller man helt skuggar om de sitter i en och samma delserie. Det blir samma resultat om man exempelvis skulle ha snö längst ner på en liggande modul som helt skuggar alla 20 solcellerna i en delserie som om man exempelvis hade löv som helt täckte en enda solcell.

En solcell helt skuggad.

Modul med en solcell som är skuggad till 50%

En solcell är skuggad eller snötäckt till 50% (solinstrålning = 50% av oskuggad solcell). Det gör att högst halva strömmen kan genereras av den skuggade solcellen och dess delserie. Bypassdioden kommer att aktiveras och släppa fram överströmmen.

Den andra dioden är inaktiv eftersom denna delserie med 20 solceller är oskuggad och där genereras full ström genom den delserien.

I detta fall tappar man också 50% av modulens solelproduktion. Övriga moduler som sitter i serie med denna modul påverkas inte. I en solcellsmodul med tre bypassdioder skulle man tappa 1/3 av solelproduktionen och 1/30 = 3,3% av systems solelproduktion om man har 10 solcellsmoduler i serie.

En solcell skuggad 50%.

Tar ditt elnätbolag betalt för inmatningsabonnemang för nettoproducenter?

Enligt ellagen gäller att

“En elanvändare som har ett säkringsabonnemang om högst 63 ampere och som producerar el vars inmatning kan ske med en effekt om högst 43,5 kilowatt ska inte betala någon avgift för inmatningen. Detta gäller dock bara om elanvändaren under ett kalenderår har tagit ut mer el från elsystemet än han har matat in på systemet.”

Småhusägare som under ett år är nettokonsumenter av el behöver alltså enligt ellagen inte betala för inmatningsabonnemang,  Om man däremot är en nettoproducent som matar in mer överskottsel till nätet än vad man köper har nätägaren rätt att ha ut en årlig avgift för inmatningsabonnemanget.

Det är en smula märkligt att regelverket för nettokonsument och nettoproducent gäller oavsett hur mycket solel man producerar eller säljer, bara inmatningen till elnätet är högst 43,5 kW, vilket ingen normal småhusägare uppnår. Det rimliga vore att ta bort kravet att man måste vara nettokonsument så att tillgängliga takytor kan utnyttjas maximalt, utan att man ska behöva vara oroad för att bli nettoproducent och få en årlig avgift som sänker denna ambition. 

Ett färskt exempel är att jag funderar på att låta sätta solceller på vår sommarstuga. Det får plats runt 3 kW, men installerar vi så mycket blir vi säkert nettoproducenter då vår årliga elanvändning bara är runt 1 500 kWh i genomsnitt. Ringde nätbolaget Ljusdals Energi idag men kunde inte få något besked om de tar betalt för inmatningsabonnemanget om vi blir nettoproducenter. De skulle återkomma med svar.

Det finns nätbolag som inte tar betalt för inmatningsabonnemanget även om man blir nettoproducent. En ändring skulle behövas i ellagen så att det blir regel och inte undantag.

Skriv gärna en kommentar till detta inlägg om ditt elnätbolag tar betalt eller inte för inmatningsabonnemang för småhusägare som är nettoproducenter!

 

IEA PVPS Task 15 möte i Montreal

Mötet med IEA PVPS Task 15 om byggnadsintegrerade solceller har nu pågått i två intensiva dagar. Fas 1 avslutas i år och detta var det sista gemensamma mötet. Idag planerade vi för fas 2 som beräknas starta i november i år.

Fick höra en variant på stödsystem för solceller som man har i Frankrike. Där får man 500 Euro/kW under de tre första åren. Däremot får man inte betalt för det överskott av el som man matar in till nätet.

IEA PVPS Task 15

Sverige deltar i IEA PVPS (International Energy Agency Photovoltaic Power System Programme) Task 15 Enabling Framework for the Acceleration of BIPV (Building Integrated Photovoltaics = byggnadsintegrerade solceller) genom Bengt Stridh, Mälardalens högskola, David Larsson, Solkompaniet, Jessica Benson, RISE, Peter Kovacs, RISE, och Rickard Nygren, White arkitekter. 50% av finansieringen för det svenska deltagandet kommer från Energimyndigheten. Anna Svensson, Soltech Energy, är inbjuden till detta möte i Montreal, då en ny fas av Task 15 ska planeras.

Jessica Benson, Anna Svensson, Philippe Macé (Becquerel Institute, Belgien) och Peter Röthlisberger (Solaxess, Schweiz).

Högst upp på denna fasad i Montreal hade man ett PVT-system som ger både el och värme.

Anna Svensson, Bengt Stridh och Jessica Benson på vår lediga dag i tisdags.

 

Spaning efter solceller i Montreal

Idag var det uppvärmning och återhämtning efter gårdagens långa resa till Montreal inför veckans möte i IEA PVPS Task 15 om byggnadsintegrerade solceller. Anna Svensson, Soltech Energy, Jessica Benson, RISE och jag gjorde en stadstur och plockade några solcellsinstallationer, se bilderna.

IEA PVPS Task 15

Sverige deltar i IEA PVPS (International Energy Agency Photovoltaic Power System Programme) Task 15 Enabling Framework for the Acceleration of BIPV (Building Integrated Photovoltaics = byggnadsintegrerade solceller) genom Bengt Stridh, Mälardalens högskola, David Larsson, Solkompaniet, Jessica Benson, RISE, Peter Kovacs, RISE, och Rickard Nygren, White arkitekter. 50% av finansieringen för det svenska deltagandet kommer från Energimyndigheten. Anna Svensson, Soltech Energy, är inbjuden till detta möte i Montreal, då en ny fas av Task 15 ska planeras.

Lyktstolpe med solcellsbelysning i Montreal. Vi skulle gärna ha sett att glasfasaderna på skyskraporna i bakgrunden hade haft byggnadsintegrerade solceller på fasaderna istället.

Parkeringsautomat med solcellsbelysning i Montreal. Skulle behöva en rengöring.

En solcellsdriven högtalare i Montreal centrum studeras av Jesssica Benson (vänster) och Anna Svensson.

Bengt framför litet hus med solcellsmodul på taket i botaniska trädgården i Montreal.

Anna Svensson (vänster) och Jessica Benson vid solföljande solceller i botaniska trädgården i Montreal.

Solceller på flyttbar container i Montreal under festival. 2019-06-04.

7-9 juni hålls Eureka Festival i Montreal. “Quebec’s biggest celebration of science”. Anna Svensson (vänster) och Jessica Benson var sugen på en skateboard med solceller enligt bilden.

Anna Svensson är solen på spåret vid cirkus Alegria. Fantastisk föreställning som fick bli vårt firande av Nationaldagen istället för på torsdag, då vi jobbar.

Möte i IEA PVPS Task 15 BIPV i Montreal

Åker idag till Montreal. I veckan deltar jag tillsammans med Jessica Benson, RISE, och Anna Svensson, Soltech Energy, i ett för denna omgång avslutande möte för IEA PVPS Task 15. En dag av mötet är vikt för att planera för nästa omgång av Task 15, där Anna Svensson är tänkt att bli ny deltagare från Sverige.

IEA PVPS Task 15

Sverige deltar i IEA PVPS (International Energy Agency Photovoltaic Power System Programme) Task 15 Enabling Framework for the Acceleration of BIPV (Building Integrated Photovoltaics = byggnadsintegrerade solceller) genom Bengt Stridh, Mälardalens högskola, David Larsson, Solkompaniet, Jessica Benson, RISE, Peter Kovacs, RISE, och Rickard Nygren, White arkitekter. 50% av finansieringen för det svenska deltagandet kommer från Energimyndigheten.