Produktionskostnad och lönsamhet för solel – Ny mall

Projektet “Investeringskalkyl för solceller” vid Mälardalens högskola har tagit fram Excelmallar för att beräkna produktionskostnad och lönsamhet för solel. Mallarna kan laddas hem på projektets hemsida enligt ovanstående länk. Projektet riktades mot företag men mallarna finns i två versioner, en för privatpersoner och en för övriga. Beräkningarna är identiska i de två versionerna men startvärdena skiljer sig åt.

Ladda gärna hem mallarna och testa dem. Hör sedan av dig med synpunkter! Endera som kommentarer till detta inlägg eller till min MdH-mail som finns på projektets hemsida. Du kan bidra till att göra mallarna ändå bättre!

  • Vad var bra?
  • Var finns förbättringsmöjligheter?
  • Saknas något?
  • Hittade du rentutav något fel?

Ett önskemål är att även göra en webbräknare baserad på mallarna.

Om projektet

Problemställning. Idag finns ingen enhetlig metod för att beräkna produktionskostnader för solel i Sverige eller ett enhetligt underlag när det gäller vilka värden som ska användas för de parametrar som behövs för att beräkna produktionskostnaden. Enbart för att beräkna produktionskostnaden behöver man medvetet eller omedvetet göra antaganden om fler än 20 parametrar och vill man beräkna lönsamheten behöver antaganden göras om ytterligare drygt tio parametrar. I brist på en standardiserad modell för produktionskostnaden för solel kan det idag bli vitt skilda resultat vid olika beräkningar. Det försvårar idag möjligheten att bedöma ekonomin för en kommande solcellsinstallationer.

Idag tvingas fastighetsägare att inför varje enskild solcellsinvestering göra en rad antaganden, och att utvärdera offerter som inte baseras på jämförbara indata. Bristen på standardisering innebär en osäkerhet inför investeringsbeslutet som fördröjer marknadens utveckling. Resultaten från projektet förväntas därför vara av värde för alla parter som är inblandade i solcellsinstallationer.

Mål. Projektets mål var bland annat att

  • Utveckla en analysmodell baserad på Levelized Cost of Energy (LCOE) och göra en anpassning av denna modell till svensk småskalig energiproduktion.
  • Ta fram standardiserade antaganden för så många som möjligt av de ingående parametrarna i LCOE-modellen.
  • Ta fram en översiktlig modell för hur man kan bedöma framtida intäkter från en solcellsinvestering.

Projektgrupp. I projektgruppen har ingått följande deltagare:

Bengt Stridh, adjungerad lektor Mälardalens högskola och anställd vid ABB Corporate Research, projektledare.

David Larsson, industridoktorand Mälardalens högskola och anställd vid Solkompaniet, vilket givet projektet en koppling till ett av Sveriges största installationsföretag av solcellssystem.

Pietro Campana, postdoc Mälardalens högskola. God vana av simulering av solcellsanläggningar med olika programvaror och erfarenhet av ekonomiska beräkningar för italienska solcellssystem.

Stefan Lindsköld och Åsa Thurin, representerande Stockholm stad, har varit sammanhållande gentemot en stor referensgrupp och svarat för arrangemang av projektmöten.

En referensgrupp med knappt 50 deltagare, som förutom en byggherregrupp bestått av leverantörer, konsulter och elbolag. Projektmötena har varit välbesökta och ett mycket givande samarbete med referensgruppen har lett fram till en förankrad mall till nytta för alla solcellsintressenter.

Projektet har kunnat dra nytta av att Bengt Stridh och David Larsson deltar som två av de svenska representanterna i International Energy Agency Photovoltaic Power System Programme Task 13 Performance and Reliability of Photovoltaic Systems.

Arbetet vid Mälardalens högskola har finansierats av Energimyndigheten.

PS 15/9. Efter påpekande från Daniel Hägerby om ett par problem med validering av de värden man själv anger har mallarna uppdaterats idag på förmiddagen. Ladda därför ner de nya versionerna (1.9).

19/9. Efter en synpunkt från Kristofer Karlsson gjordes en justering rörande hur man anger de rörliga kostnaderna. Version 1.10 finns nu för nedladdning.

22/9. Efter kommentarer från Per S har några förtydligande gjorts vad gäller inversteringskostnad och att nya namn “Pris köpt el” och “Pris såld el” har ersatt tidigare namn. Version 1.11 finns för nedladdning.

Värde av överskottsel från solcellsanläggningar – Ny tjänst

Med den nya webbtjänsten prosument.se kan man beräkna det aktuella värdet av sin överskottsel som matas in till nätet. Tjänsten har utvecklats med stöd av Svensk Solenergi.

I det beräknade värdet ingår förutom elhandelspriset även den ersättning nätbolaget ger för deras minskade överföringsförluster i nätet (Vattenfall kallar det energiersättning, men flera olika termer används av nätbolagen, en standardisering vore önskvärd…), eventuell ersättning för elcertifikat och ursprungsgarantier samt skattereduktion.

Notera att värdet bara beräknas för de elbolag som är medlemmar i Svensk Solenergi. För närvarande finns nio av Sveriges ca 120 elhandelsbolag med i jämförelsen.

Se även inlägget Värde av egenanvänd och såld solel från maj 2015. Siffervärdena är inte uppdaterade, men där framgår principerna för värdet av solel.

Elbolag som köper överskottsel från små elproducenter

solcellforum hjälps man åt att bygga upp en prislista i ett Google-dokument enligt nedan, med start i maj 2016. I nuläget finns köppriser från 38 elbolag, varav det är tre som inte köper överskottsel, så även i denna lista fattas de flesta elbolags köppriser.

Notera att köppriserna nedan bara anger elhandelspriset för överskottselen. Den ersättning nätbolaget ger för deras minskade överföringsförluster i nätet, eventuell ersättning för elcertifikat och ursprungsgarantier samt skattereduktion ingår inte i detta pris.

Små solelproducenter slipper momsredovisning från 1 januari

Igår presenterade regeringen vad de kallar en “historisk klimat- och miljöbudget“. I den kunde man läsa att en omsättningsgräns för moms återinförs:

“Regeringen vill minska administrationen för företag och organisationer med liten omsättning genom att göra det frivilligt att momsregistrera sig om man har liten årlig försäljning. För den som säljer för mindre än 30 000 kronor per år blir det frivilligt att fakturera, redovisa och betala moms på sin försäljning. Idag måste i princip alla som bedriver ekonomisk verksamhet momsregistrera sig, oavsett hur liten verksamhet är.

Förslaget innebär att en villaägare med solpaneler som vill sälja sitt överskott slipper momsregistrera sig. Det här gynnar mikroproducenter av el. Det underlättar också för andra mindre verksamheter som säsongsverksamhet och hobbyverksamhet. Det kan också minska steget att starta eget om det är osäkert hur stor intäkten blir det första året eller för den som vill skaffa sig en mindre sidoinkomst.”

Detta bygger på “Skatteförslag för ökad återanvändning och momsbefrielse för solelsproducenter m.fl.” från 24 mars i år. Förslaget är tänkt att träda i kraft 1 januari 2017. Formellt ska förslaget till budgeten tas av riksdagen, men det bör bara vara en formalitet när det gäller denna fråga.

En omsättningsgräns är egentligen ingen nyhet, den har funnits tidigare! Enligt EU:s momsdirektiv kan EU:s länder införa en omsättningsgräns på upp till 10 000 Euro ±10%. Svenskt Näringsliv föreslog därför i juni ifjol i skrivelsen Inför en omsättningsgräns för moms till Finansdepartementet att omsättningsgränsen skulle sättas till 100 000 kr.

Regeringen valde dock att nöja sig med 30 000 kr. Det var den gräns som gällde för yrkesmässighet i mervärdesskattelagen före 1 juli 2013. Den 1 juli 2013 tog man bort begreppet yrkesmässighet och ersatte det med ekonomisk verksamhet, från EU:s mervärdesskattedirektiv. Dock missade man då att omsätta den gamla gränsen på 30 000 kr till en omsättningsgräns, vilket remissinstanser föreslagit. Det är därför vi har fått denna momsröra, som alltså hade kunnat undvikas med lite förutseende…

Vi ska dock glädja oss åt att ordningen är återställd och att små solelproducenter slipper momsregistrera sig, momsredovisa och betala in den moms man fått utbetald. Sedan vi klarat av momsredovisningen för 2016 är detta historia. Skönt!

Utredning om energiskatt på egenanvänd el pågår

Sedan 1 juli ska man betala energiskatt på egenanvänd solel om man per juridisk person har minst 255 kW solceller installerat. Denna energiskatt påverkar inte småhusägare men hämmar utbyggnaden på andra håll, som av kommuner, landsting, större bostadsföretag, Coop (en juridisk person i Sverige, till skillnad från ICA!), Axfood etc.

Sagt av regeringen idag

I dag presenterade regeringen vad de kallar en “historisk klimat- och miljöbudget“. I den nämns inget konkret om energiskatten på egenanvänd el i det skriftliga materialet, annat än att “Regeringen arbetar vidare med olika lösningar för att ytterligare skattemässigt gynna solel”.

Däremot gjordes muntliga uttalande under dagens presskonferens. Från DN:s artikel “Nya klimatsatsningar i höstbudgeten” citeras:

“Klimatminister Isabella Lövin lovade på presskonferensen också att egenproducerad solenergi helt ska skattebefrias.

– Om man producerar och konsumerar solenergi inom samma fastighet ska man inte skatta för det, sade Isabella Lövin.

Finansminister Magdalena Andersson uttryckte sig något annorlunda: med EU-regler ska skatten sänkas ”så långt det är möjligt”.”

Klimat- och finansministern verkade med andra ord inte ha enats om ett gemensamt budskap innan presskonferensen…

Utredning

Förmodligen berodde frånvaron av skriftliga besked idag på att man vill invänta resultatet av den utredningen som pågår om bland annat energiskatten. I mars formulerade Finansdepartementet en drygt fem sidor lång promemoria med titeln ”Utredning av vissa skattefrågor med nära koppling till framställning av förnybar el”. Den finns inte utlagd på regeringens hemsida, men du kan läsa hela promemorian som är offentlig handling längst ner på sidan.

Detta var ett resultat av att regeringen i sin budgetproposition för 2016 lovat att göra en översyn av energiskatten av egenanvänd el som fick ett nytt regelverk i somras.

Som utredare tillsattes Ulf Olovsson på Finansdepartementet. Han har bland annat varit expert i utredningen ”Energiskatt på el – En översyn av det nuvarande systemet”, som publicerades i oktober 2015 och i betänkandet ”Beskattning av mikroproducerad el m.m.” 2013 från utredningen om nettodebitering av el.

Tre sidor i promemorian ägnas åt en bakgrund och själva uppdraget behandlas på två sidor.

Uppdraget

I promemorian skrivs följande under utgångspunkt

”Regeringen har vid flera tillfällen aviserat att vissa skattefrågor med nära koppling till framställning av förnybar el ska ses över. En utredare ska därför undersöka dels förutsättningarna för att skattemässigt gynna viss el som blir skattepliktig trots det i budgetpropositionen för 2016 före-slagna undantaget från skatteplikt för energiskatt på el, dels förutsättningarna för att förenkla och utvidga reglerna om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el.”

Utredaren har fått i uppdrag att undersöka följande enligt promemorian

  • hur andra länder stöder solcellsel,
  • förutsättningarna för att skattemässigt gynna solcellsel, i synnerhet den el som produceras och förbrukas bakom en och samma anslutningspunkt eller på en och samma fastighet, och där elen är skattepliktig med anledning av att den produceras i en anläggning som ensam eller tillsammans med andra anläggningar överstiger de föreslagna effektgränserna.
  • förutsättningarna för och lämpligheten av att förenkla förfarandet för att begära skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el för mikroproducenter, t.ex. genom att skattereduktionen lämnas via elräkningen,
  • förutsättningarna för och lämpligheten av att inom ramen för reglerna om skattereduktion av mikroproduktion av förnybar el ytterligare underlätta för mikroproduktion av förnybar el, och
  • förutsättningarna för och lämpligheten av att låta fler, såsom andelsägare av förnybar elproduktion (t.ex. i kooperativa former), inom ramen för reglerna om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el komma i åtnjutande av skattereduktionen eller inom ramen för energiskattesystemet motsvarande skattesubvention. I det ligger att en strävan bör vara att ge likartade förutsättningar för mikroproduktion av förnybar el, oberoende av mikroproducentens boendeform.

”Om förutsättningar finns och åtgärdena bedöms lämpliga, ska utredaren lämna de lagförslag som utredaren anser påkallade.”

I uppdraget ingår alltså inte bara att utreda energiskatt på egenanvänd el, den andra punkten i ovanstående lista, utan även en del andra frågor.

Vad som kommer att komma ut av detta vet vi inte ännu. Uppdraget ska redovisas senast den 31 januari 2017, så det kan dröja till januari innan vi får ett svar. Om redovisningen kommer i januari och det finns lagförslag i det kommer det sannolikt att skickas på remiss och lagförslagen ska sedan beslutas av riksdagen. Det är därför rimligt att tro att eventuella nya lagförslag kan tas i bruk först 1 juli 2017, på samma sätt som det nya regelverket om energiskatt på egenanvänd el infördes 1 juli i år.

Som behandlats i några tidigare inlägg är det rimligt att ta bort energiskatten på egenanvänd el, i de fall då elen använts innanför anslutningspunkten och därmed inte matats in till nätet. Se “Energiskatt på egenanvänd solel bör tas bort“.

Läs promemorian här

Klicka på ikonen som visas längst upp till höger i fönstret så öppnas filen i ett nytt fönster.

391 kWh solel under augusti

Under augusti månad gav våra solceller 391,33 kWh (81,6 kWh/kW) solel enligt elmätaren. Det var ungefär som aprils 397 kWh (82,9 kWh/kW) men lägre än under maj-juli, då det blev 544-566 kWh (113,5-118,1 kWh/kW). Den producerade energin i kWh är inte jämförbar med tidigare år eftersom vi byggde ut vår solcellsanläggning från 3,36 kW till 4,794 kW, med driftstart 27 november 2015.

Bästa dag blev 3 augusti med 20,7 kWh (4,3 kWh/kW) enligt växelriktaren. Det var lägre än bästa dagarna under april-juli som varit 24,6-25,6 kWh (5,1-5,3 kWh/kW). I diagrammet här nedan visas solelproduktion, egenanvändning och inmatning till nätet per dygn under augusti.

Vårt utbyte per installerad kW är lägre än tidigare eftersom av de fem nya modulerna sitter en mot väst, en mot ost och de tre övriga som visserligen sitter mot söder får mera skuggning och därmed lägre solelproduktion på morgon och eftermiddag än de gamla modulerna högre upp på taket.

Produktion per modul

Eftersom våra solcellsmoduler numera har effektoptimerare från SolarEdge på varje modul kan man också se energiproduktion per modul och då kan även utbytet per modul beräknas, se figurer här nedan som visar solelproduktion och utbyte per modul  under augusti månad.

Skuggeffekter minskar produktionen mer eller mindre för alla modulerna:

  • Den lägre solelproduktion för de östligaste modulerna (8-12) beror på att de skuggas av stor ek och lind på morgon och tidig förmiddag.
  • Modulerna 17-19 på kökstaket skuggas av lövskog på sen eftermiddag och kväll, dessutom skuggas modul 19 på morgon och tidig förmiddag av utstickande fasad. Skuggningen på kökstaket gör att dessa 260 W moduler producerar mindre än de 240 W moduler som sitter högre upp på taket och som därmed skuggas mindre.
  • Att den västvända modulen 16 ger något lägre produktion än den östvända modulen 15, har också att göra med skuggning av närliggande lövskog på sen eftermiddag och kväll.

En intressant fråga är om det går att se någon skillnad på utbytet för de gamla modulerna efter det att effektoptimerarna monterades på dessa moduler. Vi har relativt mycket skuggning under morgon-förmiddag och kväll, där effektoptimerarna borde ge en fördel.

Utbytet för de 14 gamla modulerna var 94,5 kWh/kW under augusti. Det är det nästa lägsta utbytet för augusti under åren 2011-2016, då utbytet tidigare varierat mellan 94,1 kWh/kW (2012) och 115,7 kWh/kW (2015). MEN, man måste förstås ta hänsyn till att det varit olika solinstrålning under de olika åren, så jag får återkomma när jag har sådana data. Exempelvis var augusti ifjol extremt solig, så det förklarar det höga utbytet för augusti ifjol.

Noggrannhet växelriktarens mätvärden

Växelriktaren visade i genomsnitt 1,2% högre värden än elmätaren under augusti. Skillnaden mellan värdena från elmätare och växelriktare är dock inte konstant. Vid låg energiproduktion under en dag visar växelriktaren lägre värden än elmätaren, medan det vid högre energiproduktion är tvärtom. Enligt SolarEdge har växelriktarens mätvärden en noggrannhet på ±5%, medan vår elmätare från ABB har en noggrannhet på ±1%.

Egenanvändning och  överskott

Av vår producerade solel under augusti använde vi 136 kWh (35%) själva och matade in ett överskott på 248 kWh (65%) till nätet. Under 2011-2015 var vår egenanvändning i genomsnitt 46,8% medan 53,2% var ett överskott som matades in till nätet. I och med att vi byggt ut vår solcellsanläggning har både produktion och överskott ökat, vilket gör att vår andel egenanvändning minskar.

Vi köpte 248 kWh el under augusti. Av vår elanvändning var 35% solel under augusti. Hade vi kunnat använda all solel själva hade det blivit 100% eftersom vår elanvändning på 385 kWh var något lägre än vad solcellerna producerade under månaden.

Tillkommer dessutom att vi får varmvatten från våra solfångare, vilket gör att vi minskar användning av elpatron för uppvärmning av vatten i ackumulatortanken. Varmvattnet används till tappvarmvatten och golvvärme (höst, vinter och vår) på båda våningarna. Vi bor sju kilometer ifrån närmaste fjärrvärmeområde så det var aldrig något alternativ för oss när vi lät bygga huset 2006.

Det är glädjande att konstatera att det är fjärde månaden i rad (maj-augusti) som våra solceller producerat mer el än vad vi använder. En spännande tanke är att vi åtminstone i teorin hade kunnat vara självförsörjande på energi under dessa månader om vi hade haft ett batterilager för överskottet av solel. I praktiken finns det dock för oss som solcellsägare ingen som helst ekonomi i sådan lösning idag. För nätägarna skulle det vara av intresse med en sådan lösning då man helt skulle slippa variabel inmatning av överskott till nätet och variabel utmatning från nätet. En intressant fråga är vilket värde detta skulle ha för nätägarna?

Produktionsdata

På SolarEdge monitoring portal finns vår solcellsanläggning under namnet Geddeholm 73. Den installerade solcellseffekten är 4,794 kW från och med 27 november 2015. Solcellsmodulerna har en yta på 27,5 m2. Dessförinnan hade vi 3,36 kW solceller med driftstart 28 oktober 2010 och för den tiden finns driftdata i SMA:s Sunny Portal.

En beskrivning av vår utbyggda solcellsanläggning finns i inlägget Vår utbyggda solcellsanläggning.

Vi har dessutom 10 m2 solfångare som varit i gång sedan slutet november 2006, någon månad efter inflyttningen i huset.

Skuggning

Vi har skuggning morgon-tidig förmiddag och på kvällen från omgivande träd, som gör att vårt utbyte minskar jämfört med om vi inte hade haft någon skuggning. Taket har 27 graders lutning och är inom 5 grader (mot sydost) vänt mot söder.

Solelproduktion (gröna staplar), elanvändning (röda) och egenanvändning av solelen (blåa) under augusti 2016. I elanvändningen och egenanvändningen ingår inte elen till garaget och förrådet i separat byggnad, det brukar vara ca 5-15 kWh elanvändning per månad under sommaren. Därför är värdena för egenanvändning aningens annorlunda jämfört de värden som redovisats i texten. Diagrammet är från Solar Edge monitoring portal.

Solelproduktion (gröna staplar), elanvändning (röda) och egenanvändning av solelen (blåa) under augusti 2016. I elanvändningen och egenanvändningen ingår inte elen till garaget och förrådet i separat byggnad, det brukar vara ca 5-15 kWh elanvändning per månad under sommaren. Därför är värdena för egenanvändning aningens annorlunda jämfört de värden som redovisats i texten. Diagrammet är från Solar Edge monitoring portal.

Solelproduktion per modul augusti 2016. Modul 15 är vänd mot väster, modul 16 mot öster, medan övriga är vända mot söder. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket. Bakgrundsbilden är från SolarEdge monitoring portal.

Solelproduktion per modul augusti 2016. Modul 15 är vänd mot väster, modul 16 mot öster, medan övriga är vända mot söder. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket och skuggas mera än de övriga. Bakgrundsbilden är från SolarEdge monitoring portal.

Energiutbyte per modul under augusti 2016. Modul 15-16 är vända mot öster respektive väster, medan övriga är vända mot söder. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket och skuggas mera än de övriga.

Energiutbyte per modul under augusti 2016. Modul 15-16 är vända mot öster respektive väster, medan övriga är vända mot söder. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket och skuggas mera än de övriga.

Solcellsanläggningar i världsklass – en workshop om prestanda och tillförlitlighet

Dagen äger rum i Stockholm den 20 oktober 2016 och arrangeras av de svenska deltagarna i det internationella forskningsprojektet IEA PVPS Task 13; ABB, Paradisenergi, Solkompaniet och SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

Dagen innehåller bland annat föredrag med den ledande tyska solcellsgrossisten IBC Solar och presentationer av de senaste lösningarna från övervakningsentreprenörerna Greenbyte, KYAB och Emulsionen. Dessutom berättar Sveriges deltagare i IEA PVPS Task 13 om de senaste internationella erfarenheterna kring prestanda och tillförlitlighet. Till sist finns även Energimyndigheten på plats, för att presentera den i oktober alldeles färska solstrategin.

Målgruppen är huvudsakligen solcellsinstallatörer, då fokus ligger på de tekniska aspekterna av mätning, loggning, övervakning, felsökning och kvalitet, men naturligtvis är även andra intresserade välkomna att vara med på denna intressanta dag!

Varmt välkomna på en spännande dag om solcellsanläggningars prestanda och tillförlitlighet!

När? Den 20 oktober klockan 9.30 till 16.30.
Var? Tekniska nämndhusets hörsal, Fleminggatan 4, Stockholm.
Kostnad? 500 kronor exklusive moms.

Anmälan

Anmälan görs här (längst ner på sidan), senast 14 oktober.

Preliminärt program

9.30-10.00 Registrering, kaffe och smörgås
10.00-10.15 Sveriges representanter i IEA PVPS Task 13 hälsar alla välkomna
Anne Andersson, SP, Anna Bengtsson, Solkompaniet, Johan Paradis, Paradisenergi AB och Bengt Stridh, ABB Corporate Research och adjungerad lektor på Mälardalens Högskola
10.15-10.45 Mätning och loggning – internationella erfarenheter från Task 13
Bengt Stridh, ABB Corporate Research och adjungerad lektor på Mälardalens Högskola
10.45-11.30 Vilka möjligheter att följa anläggningars prestanda finns idag?
Tre övervakningsentreprenörer presenterar sina lösningar.

Jonas Corné, Breeze/Greenbyte, Dan-Eric Archer, Emulsionen ekonomisk förening och Kimmo Yliniemi, KYAB
11.30-12.00 Vilka fel uppstår och hur påverkas investeringskalkylen?
Johan Paradis, solcellskonsult på Paradisenergi AB
12.00-13.00 Lunch på närliggande restaurang
13.00-15.00 Att bygga solcellsanläggningar i världsklass  – den ledande solcellsgrossisten IBC Solars erfarenheter av kvalitet och prestanda
Dieter Miener, ingenjör på IBC Solar i Tyskland
15.00-15.30 Fikapaus med erfarenhetsutbyte kring problem och lösningar
15.30-16.00 Att detektera fel – IR och EL på solcellssystem
Anne Andersson, forskare på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
16.00-16.30 Vad innebär Sveriges nya solstrategi?
Tobias Walla, handläggare på Energimyndigheten

 

Finansministern “tittar” på skattelättnad för solel

Den 1 juli infördes en energiskatt på egenanvänd solel om man per juridisk person har minst 255 kW solceller installerat. Denna energiskatt påverkar inte småhusägare men hämmar utbyggnaden på andra håll, som av kommuner, landsting, större bostadsföretag, Coop (en juridisk person i Sverige, till skillnad från ICA!), Axfood etc.

Dagens Industri publicerade idag artikeln “Regeringen svänger om skatt på solel“. Att regeringen svänger baserar Dagens Industri på att finansminister Magdalena Andersson säger att “…tittar vi på om det finns möjligheter till en skattelättnad”.

Det enda nya med detta är dock som jag ser det att frågan nått finansministernivå, det är i sak inget nytt och finansminister lovar ingenting i de uttalanden hon gör i Dagens Industris artikel.

Regeringen skrev redan 21 september 2015 i Budgetpropositionen för 2016 (s. 293-303), att

“För närvarande omfattas framställning av elektrisk kraft i solcellsanläggningar av olika stödsystem. Det gäller t.ex. särskilt investerings-stöd för solcellsanläggningar, det med Norge gemensamma elcertifikatssystemet och den nyligen införda skattereduktionen för mikro-produktion. Därtill kommer möjligheten för aktörer att sälja överskottsproduktion samt få ersättning av nätföretag vid inmatning av elektrisk kraft. Regeringen finner emellertid det angeläget att undersöka möjligheterna till ytterligare stimulans till produktion av elektrisk kraft med solceller samt undersöka hur andra länder stöder solcellsel. Regeringen avser därför att se över förutsättningarna för att inom skattesystemet införa ett särskilt stöd till sådan solcellsel som produceras och förbrukas bakom en och samma anslutningspunkt eller på en och samma fastighet, och där den elektriska kraften är skattepliktig med anledning av att den produceras i en anläggning som ensam eller tillsammans med andra anläggningar överstiger de föreslagna effektgränserna.”

Sedan dess har ingen information släppts om hur det går med den översyn man sade sig vilja göra enligt budgetpropositionen. Vi vet inte ens om någon översyn påbörjats. Det positiva med den uppmärksamhet frågan fått på sistone är pressen nu ökar på regeringen att raskt presentera en lösning på problemet eftersom missnöjet växer med den saktfärdighet frågan har behandlats.

Lösningen är enkel. Vi fick för några dagar sedan höra från EU-kommission att det inte finns något krav på energiskatt på egenanvänd solel, se SVT:s artikel “Omstridd skatt stoppar solcellsenergi“. Det går därför bra att raskt avskaffa den sedan 1 juli införda energiskatten på egenanvänd el som aldrig matats in till nätet. Något annat vore att agera motvalls…

PS 31/8. Se även SVT:s “Regeringen svänger om skatt på solel” från igår.

“– Om det nu kommer signaler från kommissionen att vi kan gå ner ytterligare eller inte behöver ha hela den här skatten, då jobbar vi som sjutton nu med att se om det finns ytterligare möjligheter. För oss är det viktigt att värna solelen, säger finansminister Magdalena Andersson (S).”

men en avslutande vag formulering med brasklapp (min färgmarkering).

“Men hur mycket skatten ska sänkas eller när det i så fall kan ske kan inte Magdalena Andersson svara på i dag.

-– Så fort som möjligt hoppas jag att vi kan göra det i så fall.”

Ny Teknik publicerade igår artikeln “Regeringen ångrar sig om skatt på solel“, med text från TT, artikeln bör finnas i flera tidningar.

Energiskatt på egenanvänd solel bör tas bort

Den 1 juli infördes en energiskatt på egenanvänd solel om man per juridisk person har minst 255 kW solceller installerat. Denna energiskatt påverkar inte småhusägare men hämmar utbyggnaden på andra håll, som av kommuner, landsting, större bostadsföretag, Coop (en juridisk person i Sverige, till skillnad från ICA!), Axfood etc.

I inlägget “Regeringens budgetförslag om energiskatt på egenanvänd el skadar solcellsbranschen” från den 21 september ifjol citerades regeringens motivering. Förslaget motiverades av regeringen i huvudsak med

  1. Avtalet mellan Sveriges regering och Norges regering om ambitionshöjning i elcertifikatssystemet är beroende av att “riksdagen beslutar om begränsning av undantaget från skatteplikt i enlighet med regeringens förslag”.
  2. EU:s statsstödsregler. Risk för snedvridning av konkurrens. Skulle kunna gynna vissa företag eller viss produktion samt påverka handeln mellan medlemsstaterna.
  3. ”…ett framtida omotiverat högt skattebortfall kan förebyggas.”

I SVT:s nyheter framhölls igår att “Regeringen skyllde på EU-regler när man införde skatten, men några sådana krav finns inte. Det säger nu EU-kommissionen till SVT Nyheter.”, se SVT:s artikel “Omstridd skatt stoppar solcellsenergi“. Därmed faller motiv 2 enligt ovan bort. Återstår då motiven 1 och 3.

När det gäller motiv 1 och avtalet med Norge var det egentligen den tidigare konstruktionen där ett företag kunde ha ett vindkraftverk i exempelvis Kiruna och kvitta den vindelproduktionen mot företagets elanvändning i låt säga Malmö som man ville komma åt. Det var enligt min tolkning inte energiskatt på egenanvänd el, som aldrig varit inmatad till nätet, som var det ursprungliga målet för beskattningen.

Verkar därför som att det egentliga motivet från Finansdepartementet var det tredje, sug på det igen: “…ett framtida omotiverat högt skattebortfall kan förebyggas.”

Energiskatt

Enligt SCB:s Totala miljöskatter i Sverige 2004-2014 var statens intäkter för energiskatt 19,72 miljarder år 2014. 2015 fick staten in totalt 20,4 miljarder i energiskatt på el, vilket var 1,1% av statens totala skatteintäkter, enligt Ekonomifakta.

Energibeskattningen är komplex och till synes svårt haltande… Punkbeskattning av el är ingen naturlag. Den infördes 1951. Jag har dock inte lyckats hitta någonstans varför man införde en skatt på el. Det finns också enligt nedan betydelsefulla undantag där man betalar ingen eller mycket liten energiskatt på el.

I ”Lag (1994:1776) om skatt på energi” och Skatteverkets ”Återbetalning av energiskatt på el för jordbruk, skogsbruk och vattenbruk” hittar man exempelvis följande.

  • Förbrukning för framställning av skattepliktig elektrisk kraft har befrielse från energiskatt.
  • Industriella processer, jordbruk, skogsbruk eller vattenbruk (exempelvis fiskodling, kräftodling, musselodling, vattenväxtodling) får tillbaka den energiskatt som man har betalat förutom 0,5 öre/kWh.

Enligt Solelkommissionen ger denna återbetalning 14 miljarder till industrin. Industrins elanvändning var 50 TWh år 2014 enligt Energimyndighetens Energiläget och med en energiskatt på 29,2 öre/kWh verkar Solelkommissionens uppgift vara i rätt härad.

Att införa energiskatt på egenanvänd solel är därför som att sila mygg och svälja kameler. Det är dessutom en skatt som motverkar energiöverenskommelsens “Målet år 2040 är 100% förnybar elproduktion“. Ett mål som sattes så sent som i juni i år.

Slutsatsen blir att energiskatt på egenanvänd el som aldrig matats in till elnätet bör tas bort.

PS 26/8. Även media har snappat upp detta. Exempelvis:

Expressen 2016-08-26. MP har infört Sveriges mest korkade skatt.

Aktuell hållbarhet debatt 2016-08.26. Obegripligt att regeringen infört en solskatt.

SVT Nyheter 2016-08-23. Omstridd skatt stoppar solcellsenergi.

Ny Teknik 2016-07-01. Kritiserad skatt på solel införs.

SVD debatt. 2016-05-13. Skatten på solel måste slopas nu.

566 kWh solel under juli – nytt månadsrekord igen

Under juli månad gav våra solceller 566,41 kWh (118,1 kWh/kW) solel enligt elmätaren. Det är nytt månadsrekord igen. Det blev 3 kWh mer än under juni och 22 kWh mer än under maj. Den producerade energin i kWh är inte jämförbar med tidigare år eftersom vi byggde ut vår solcellsanläggning från 3,36 kW till 4,794 kW, med driftstart 27 november 2015.

Bästa dag blev 4 juli med 24,6 kWh (5,1 kWh/kW) enligt växelriktaren. Det var lite lägreän bästa dag i juni som gav 25,6 kW den 14 juni. I diagrammet här nedan visas solelproduktion, egenanvändning och inmatning till nätet per dygn under juli.

Vårt utbyte per installerad kW är lägre än tidigare eftersom av de fem nya modulerna sitter en mot väst, en mot ost och de tre övriga som visserligen sitter mot söder får mera skuggning på morgon och eftermiddag än de högre upp på taket.

Produktion per modul

Eftersom våra solcellsmoduler numera har effektoptimerare från SolarEdge på varje modul kan man också se energiproduktion per modul och då kan även utbytet per modul beräknas, se figurer här nedan som visar solelproduktionen per modul från och med 2 mars i år, efter byte av växelriktare, och solelproduktionen under juli månad. Den lägre solelproduktion för de östligaste modulerna (8-12) beror på att de skuggas av stor ek och lind på morgon och tidig förmiddag. Modulerna 17-19 på kökstaket skuggas av lövskog på sen eftermiddag och kväll, dessutom skuggas modul 19 på morgon och tidig förmiddag av utstickande fasad. Att den västvända modulen 16 ger lägre produktion än den östvända modulen 15, har också att göra med skuggning av närliggande lövskog på sen eftermiddag och kväll.

En intressant fråga är om det går att se någon skillnad på utbytet för de gamla modulerna efter det att effektoptimerarna monterades på dessa moduler. Vi har relativt mycket skuggning under morgon-förmiddag och kväll, där effektoptimerarna borde ge en fördel.

Utbytet för de 14 gamla modulerna var 135,4 kWh/kW under juli. Det är det bästa utbytet för juli under åren 2011-2016, då utbytet tidigare varierat mellan 107,3 kWh/kW (2015) och 134,4 kWh/kW (2014). MEN, man måste förstås ta hänsyn till att det varit olika solinstrålningen under de olika åren, så jag får återkomma när jag har sådana data.

Noggrannhet växelriktarens mätvärden

Växelriktaren visade i genomsnitt 1,4% högre värden än elmätaren under juli. Skillnaden mellan värdena från elmätare och växelriktare är dock inte konstant. Vid låg energiproduktion under en dag visar växelriktaren lägre värden än elmätaren, medan det vid högre energiproduktion är tvärtom. Enligt SolarEdge har växelriktarens mätvärden en noggrannhet på ±5%, medan vår elmätare från ABB har en noggrannhet på ±1%.

Egenanvändning och  överskott

Av vår producerade solel under juli använde vi 174 kWh (31%) själva och matade in ett överskott på 392 kWh (69%) till nätet. Under 2011-2015 var vår egenanvändning i genomsnitt 46,8% medan 53,2% var ett överskott som matades in till nätet. I och med att vi byggt ut vår solcellsanläggning har både produktion och överskott ökat, vilket gör att vår andel egenanvändning minskar.

Vi köpte 244 kWh el under juli. Av vår elanvändning var 41% solel under juli. Hade vi kunnat använda all solel själva hade det blivit 100% eftersom vår elanvändning på 421 kWh var lägre än vad solcellerna producerade under månaden.

Tillkommer dessutom att vi får varmvatten från våra solfångare, vilket gör att vi minskar användning av elpatron för uppvärmning av vatten i ackumulatortanken. Varmvattnet används till tappvarmvatten och golvvärme (höst, vinter och vår) på båda våningarna. Vi bor sju kilometer ifrån närmaste fjärrvärmeområde så det var aldrig något alternativ för oss när vi lät bygga huset 2006.

Produktionsdata

På SolarEdge monitoring portal finns vår solcellsanläggning under namnet Geddeholm 73. Den installerade solcellseffekten är 4,794 kW från och med 27 november 2015. Solcellsmodulerna har en yta på 27,5 m2. Dessförinnan hade vi 3,36 kW solceller med driftstart 28 oktober 2010 och för den tiden finns driftdata i SMA:s Sunny Portal.

En beskrivning av vår utbyggda solcellsanläggning finns i inlägget Vår utbyggda solcellsanläggning.

Vi har dessutom 10 m2 solfångare som varit i gång sedan slutet november 2006, någon månad efter inflyttningen i huset.

Skuggning

Vi har skuggning morgon-tidig förmiddag och på kvällen från omgivande träd, som gör att vårt utbyte minskar jämfört med om vi inte hade haft någon skuggning. Taket har 27 graders lutning och är inom 5 grader (mot sydost) vänt mot söder.

PS 5/9. Små justeringar av data då värden för köpt och såld enligt Vattenfalls webb hade ändrat sig några kWh.

Solelproduktion (gröna staplar), elanvändning (röda) och egenanvändning av solelen (blåa) under juli 2016. I elanvändningen och egenanvändningen ingår inte elen till garaget och förrådet i separat byggnad, det brukar vara ca 5-15 kWh elanvändning per månad under sommaren, Diagrammet är från Solar Edge monitoring portal.

Solelproduktion (gröna staplar), elanvändning (röda) och egenanvändning av solelen (blåa) under juli 2016. I elanvändningen och egenanvändningen ingår inte elen till garaget och förrådet i separat byggnad, det brukar vara ca 5-15 kWh elanvändning per månad under sommaren, Diagrammet är från Solar Edge monitoring portal.

Solelproduktion per modul 2 mars - 31 juli 2016. Modul 15 är vänd mot väster, modul 16 mot öster, medan övriga är vända mot söder. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket. Bakgrundsbilden är från SolarEdge monitoring portal.

Solelproduktion per modul 2 mars – 31 juli 2016. Modul 15 är vänd mot väster, modul 16 mot öster, medan övriga är vända mot söder. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket. Bakgrundsbilden är från SolarEdge monitoring portal.

Energiutbyte per modul under juli 2016. Modul 15-16 är vända mot öster respektive väster, medan övriga är vända mot söder. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket.

Energiutbyte per modul under juli 2016. Modul 15-16 är vända mot öster respektive väster, medan övriga är vända mot söder. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket.

563 kWh under juni – nytt månadsrekord

Under juni månad gav våra solceller 563,15 kWh (117,5 kWh/kW) solel enligt elmätaren. Det är vårt högsta månadsvärde hittills. Den producerade energin i kWh är dock inte jämförbar med tidigare år eftersom vi har byggt ut vår solcellsanläggning från 3,36 kW till 4,794 kW, med driftstart 27 november 2015.

Bästa dag blev 14 juni med 25,6 kWh (5,2 kWh/kW) enligt växelriktaren. Det var lite högre än bästa dag i maj som gav 25,0 kW den 5 maj. I diagrammet här nedan visas solelproduktion, egenanvändning och inmatning till nätet per dygn under juni.

Tack vare att vi nu har 4,794 kW installerat mot tidigare 3,36 kW blev det rekord för juni. Det gamla rekordet var från juni 2011 då vi producerade 441,8 kWh (131,5 kWh/kW). Medel under juni 2011-2015 var 410,0 kWh (122,0 kWh/kW) enligt växelriktaren.

Vårt utbyte per installerad kW är lägre än tidigare eftersom av de fem nya modulerna sitter en mot väst, en mot ost och de tre övriga som visserligen sitter mot söder får mera skuggning på morgon och eftermiddag än de högre upp på taket.

Produktion per modul

Eftersom våra solcellsmoduler numera har effektoptimerare från SolarEdge på varje modul kan man också se energiproduktion per modul och då kan även utbytet per modul beräknas, se figurerna här nedan. Den lägre solelproduktion för de östligaste modulerna (7-12) beror på att de skuggas av stor ek och lind på morgon och tidig förmiddag. Modulerna 17-19 på kökstaket skuggas av skog på sen eftermiddag och kväll, dessutom skuggas modul 19 på morgon och tidig förmiddag av utstickande fasad. Att den västvända modulen 16 ger lägre produktion än den östvända modulen 15, har också att göra med skuggning av närliggande lövskog på sen eftermiddag och kväll.

En intressant fråga är om det går att se någon skillnad på utbytet för de gamla modulerna efter det att effektoptimerarna monterades på dessa moduler. Vi har relativt mycket skuggning under morgon-förmiddag och kväll, där effektoptimerarna borde ge en fördel.

Utbytet för de 14 gamla modulerna var 134,5 kWh/kW under juni. Det är det bästa utbytet för juni under åren 2011-2016, då utbytet tidigare varierat mellan 113,8 kWh/kW (2014) och 131,5 kWh/kW (2011). MEN, man måste förstås ta hänsyn till att det varit olika solinstrålning under de olika åren, så jag får återkomma när jag har sådana data.

Noggrannhet växelriktarens mätvärden

Växelriktaren visade i genomsnitt 1,5% högre värden än elmätaren under juni. Skillnaden mellan värdena från elmätare och växelriktare är dock inte konstant. Vid låg energiproduktion under en dag visar växelriktaren lägre värden än elmätaren, medan det vid högre energiproduktion är tvärtom. Enligt SolarEdge har växelriktarens mätvärden en noggrannhet på ±5%, medan vår elmätare från ABB har en noggrannhet på ±1%.

Egenanvändning och  överskott

Av vår producerade solel under juni använde vi 155 kWh (28%) själva och matade in ett överskott på 408 kWh (72%) till nätet. Under 2011-2015 var vår egenanvändning i genomsnitt 46,8% medan 53,2% var ett överskott som matades in till nätet. I och med att vi byggt ut vår solcellsanläggning har både produktion och överskott ökat, vilket gör att vår andel egenanvändning minskar.

Vi köpte 186 kWh el under juni (justering 5/9 då värdet för enligt Vattenfalls webb hade ändrat sig). Av vår elanvändning var 45% solel under juni. Hade vi kunnat använda all solel själva hade det blivit 100% eftersom vår elanvändning på 341 kWh var mycket lägre än vad solcellerna producerade under månaden.

Tillkommer dessutom att vi får varmvatten från våra solfångare, vilket gör att vi minskar användning av elpatron för uppvärmning av vatten i ackumulatortanken. Varmvattnet används till tappvarmvatten och golvvärme på båda våningarna. Vi bor långt ifrån närmaste fjärrvärmeområde så det var aldrig något alternativ för oss när vi lät bygga huset 2006.

Produktionsdata

På SolarEdge monitoring portal finns vår solcellsanläggning under namnet Geddeholm 73. Den installerade solcellseffekten är 4,794 kW från och med 27 november 2015. Solcellsmodulerna har en yta på 27,5 m2. Dessförinnan hade vi 3,36 kW solceller med driftstart 28 oktober 2010 och för den tiden finns driftdata i SMA:s Sunny Portal.

En beskrivning av vår utbyggda solcellsanläggning finns i inlägget Vår utbyggda solcellsanläggning.

Vi har dessutom 10 m2 solfångare som varit i gång sedan slutet november 2006, någon månad efter inflyttningen i huset.

Skuggning

Vi har skuggning morgon-tidig förmiddag och på kvällen från omgivande träd, som gör att vårt utbyte minskar jämfört med om vi inte hade haft någon skuggning. Taket har 27 graders lutning och är inom 5 grader (mot sydost) vänt mot söder.

Solelproduktion (gröna staplar), elanvändning (röda) och egenanvändning av solelen (blåa) under juni 2016. Diagrammet är från Solar Edge monitoring portal.

Solelproduktion (gröna staplar), elanvändning (röda) och egenanvändning av solelen (blåa) under juni 2016. I elanvändningen och egenanvändningen ingår inte elen till garaget och förrådet i separat byggnad, det brukar vara ca 5-15 kWh elanvändning per månad under sommaren. Diagrammet är från Solar Edge monitoring portal.

Solelproduktion per modul under juni 2016. Modul 15 är vänd mot väster, modul 16 mot öster, medan övriga är vända mot söder. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket. Bakgrundsbilden är från SolarEdge monitoring portal.

Solelproduktion per modul under juni 2016. Modul 15 är vänd mot väster, modul 16 mot öster, medan övriga är vända mot söder. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket. Bakgrundsbilden är från SolarEdge monitoring portal.

Energiutbyte per modul under juni 2016. Modul 15-16 är vända mot öster respektive väster, medan övriga är vända mot söder. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket.

Energiutbyte per modul under juni 2016. Modul 15-16 är vända mot öster respektive väster, medan övriga är vända mot söder. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket.