Forumsvar skapade
-
Inlägg
-
Skatteverket har i skrivelsen ”Beskattningskonsekvenser för den som har en solcellsanläggning på sin villa eller fritidshus som är privatbostad” den 5 juni angett att man inte kan få F-skatt.
1. Jag skulle därför bara kryssa i momsregistering högst upp och strunta i att fylla i alla uppgifter om företag (även fast det står “Fylls i av alla”…), om du är en privatperson.
2. Verksamheten blir något i stil med försäljning av solel.
3. Redovisningsperiod, välj ett beskattningsår. Då behöver du bara göra redovisning en gång per år, finns som e-tjänst på Skatteverkets webb.
4. Uppgifter om beräkning av preliminär skatt behövs väl inte, liksom mycket annat på blanketten.
5. Skriv en liten truddelutt i klarspråk vad det rör sig om under Övriga upplysningar.Hörde av kollega på MdH som bor i Upplands-Bro kommun att där får man betala bygglov på 3 900 kr om solcellsanläggningen är större än 12 m2, även om den följer taklutningen.
Undrans hur man kom fram till gränsen 12 m2?
Man bör räkna på priserna utan moms eftersom momsen tillhör staten. Den moms man tar emot av elbolagen ska betalas in till staten.
Kraftringen valde nog 1,40 kr/kWh (+ moms), för att det skulle bli lite mer än Vattenfalls erbjudande om 1 kr/kWh + Nord Pool spotpris (+ moms) = 1,34 kr/kWh om man antar 2013 års spotpris på 34 öre/kWh (varierade mellan 33,9 och 34,5 öre/kWh i de olika områdena i Sverige).
Skatteverket var väldigt tydliga i sin skrivelse ”Beskattningskonsekvenser för den som har en solcellsanläggning på sin villa eller fritidshus som är privatbostad” den 5 juni i år. De skrev då att “Någon beloppsgräns finns inte för mervärdesskatten. Skyldigheten att registrera sig för och betala mervärdesskatt gäller alltså oavsett belopp”. Vissa elbolag verkar dock “bortse” från detta…
Regeringen bör snarast införa en beloppsgräns igen så att vi slipper kraven på momsregistrering för små elproducenter som säljer överskottsel för småsummor per år.
En annan sak. Lund har till och med oktober haft 9% över normal årlig global solstrålning, där normal avser perioden 1961-1990. Under ett normalår skulle ni därmed producera ca 6 400 kWh/år och ett solfattigt år (-10%) skulle det bli ca 5 800 kWh/år. Ni kommer därför att vara nettoproducenter varje år om er elanvändning håller sig på de nivåer du nämner.
Om ni köpte en nyckelfärdig anläggning av ett företag är detta en problematik som det företag ni köpte solcellsanläggningen av definitivt borde ha påpekat. Frågan om eventuell avgift för inmatningsabonnemang borde ha kontrollerats med nätägaren i förväg eftersom det kan avgöra hur stor anläggning det är värt att bygga.
Jag hittar inte någon uppgift på Kraftringens hemsida om kostnaden för inmatningsabonnemang när man är nettoproducent. Priset för inmatningsabonnemanget varierar mellan olika nätbolag. Exempelvis 2025 kr/år, inklusive moms, hos Mälarenergi och 1875 kr/år, inklusive moms, hos E.ON Syd Stockholm. Man bör därför som småhusägare undvika att bli nettoproducent OM nätbolaget tar ut denna avgift och OM avgiften för inmatningsabonnemanget är så hög som i dessa fall.
Är man nettokonsument får nätbolaget inte ta ut någon avgift för inmatningsabonnemanget enligt en ändring som gjordes i ellagen i april 2010. Är man nettoproducent kan (men är inte tvungna) nätbolaget ta ut en avgift för inmatningsabonnemanget. Hur strikt man är i praktiken med detta kan nog skilja mellan olika nätbolag och kan bero på storleken på nettoproduktionen. Om man ett bra solår råkar bli nettoproducent, medan man i normala fall är nettokonsument har jag svårt att tro att nätbolagen tar ut några avgifter för inmatningsabonnemanget det år man råkar vara nettoproducent.
Hos Fortum tar man vad jag kan se inte ut någon avgift för inmatningsabonnemanget även om man är nettoproducent om säkringen är max 63 A, så där spelar det ingen roll om man är nettokonsument eller nettoproducent. Fortum skriver nämligen under nättariffer för inmatning: “Detta gäller oavsett om mängden inmatad el under ett kalenderår understiger eller överstiger uttagen el. (Dvs avgiftsbefrielsen är utvidgad utöver nya tillägget fr.o.m. 2010-04-01 i ellagen 4 kap. 10 §.)”
Varför har man ett meningslöst krav på timmätning för att man ska kunna få elcertifikat utfärdade för sin elproduktion?
Man får ett elcertifikat utfärdat för varje producerad MWh, oavsett när i tiden elen är producerad. Det är därför meningslöst att man har ett krav på timmätning av denna elproduktion.
Man ska inte blanda ihop kravet på timmätning för elcertifikat med att man vill ha timmätning på den elproduktion som matas in till nätet, som är av en annan orsak (elbalansen i nätet).
Kravet på timmätning medför att en småhusägare som vill ha elcertifikat för hela sin produktion måste bekosta en elcertifikatmätare som placeras direkt efter solcellsanläggningen och ett abonnemang hos ett elbolag eller något konsultföretag som säljer tjänsten att mäta och rapportera till Svenska Kraftnät. Detta blir en onödig kostnad och administration på grund av ett helt onödigt krav på timmätning, som gör att det för små elproducenter blir för krångligt och för dyrt att försöka få elcertifikat för hela sin solelproduktion. Därför får de små elproducenterna oftast nöja sig med att få elcertifikat för det överskott man matar in till nätet, där nätägaren har timmätning och det därmed inte blir någon extra kostnad för elproducenten.
Eftersom elcertifikatsystemet upplevs som krångligt var det hösten 2014 endast ungefär 35% av den installerade solcellseffekten i Sverige som hade ansökt om godkännande för tilldelning av elcertifikat.
Förslag
För små solcellsanläggningar som är berättigade till enstaka elcertifikat per år skulle det räcka med ett mätvärde per år, som solcellsägaren skulle kunna rapportera in själv genom att läsa av elproduktionen på växelriktaren, eller ändå enklare att man använder ett schablonvärde för solelproduktionen av typen 900 kWh/kW och år.Spännande… Undrans hur Kraftringen resonerade när man tog detta beslut?
Stod något om tidsbegränsning? Med tanke på att regeringen i sitt budgetförslag för 2015 angav att skattereduktionen på 60 öre/kWh för överskottsel som matas in till nätet skulle börja gälla från 1 januari 2015 skulle det bli väldigt förmånligt om man dessutom skulle få 1,75 kr/kWh, inklusive moms. I praktiken skulle det dock bli 1,40 kr/kWh eftersom man måste momsregistrera sig och betala in den moms på 0,35 kr/kWh man fått av Kraftringen till staten.
Antar att villkoren är som tidigare att man måste vara både nätkund och elhandelskund hos Kraftringen?
På sidan med Intresseanmälan anges också man måste vara nettokonsument av el och att det gäller för max 10 kW.
Huum… Upptäckte att datorn verkade ha gått från bredband till smalband. Bredbandskollen visade bara 3,89 Mbit/s vid nedladdning. Efter omstart av ADLS-modem blev det 5,2 Mbit/s. Och efter att ha tryckt i nätverkssladden ordentligt i datorn så att uppkopplingen gick på tråd istället trådlöst blev det 13,99 Mbit/s. 3,5 gånger snabbare med enkel åtgärd…
En fråga är varför man i ellagen satte kravet att man måste vara nettokonsument av el under ett kalenderår?
Effekterna av detta kan bli lite knepiga. Låt säga att någon producerar 6 000 kWh solel per år. Den som bor i ett småhus med fjärrvärme och köper 5 000 kWh/år blir då en nettoproducent medan en annan småhusägare som inte har fjärrvärme och köper mer än 6 000 kWh/år blir en nettokonsument av el. Trots att husägarna producerar lika mycket solel kan den ena bli tvungen att betala en årlig avgift för ett inmatningsabonnemang (bestäms av nätägaren) medan den andra enligt ellagen inte behöver betala detta abonnemang.
Visade sig att det behövdes en aktivering av CloudFlare:s CDN (Content Delivery Network) som ingick i abonnemanget…
Bör bli snabbare under närmaste dygnet.
Efter sju sorger och åtta bedrövelser lyckades jag få till layouten på bloggen så att det finns menyer till höger på sidan och inte underst på sidan. Det görs genom att använda en “bbPress sidebar widget” som det heter på WordPress-språk.
Ska man hårddra det var det i princip en justering på 12 rader i koden i css-mallen allt som behövdes för det bbPress-tillägg som forumet byggs med. Men det tog flera timmar att få koll på det genom att läsa på webbsidor, ladda ner FTP-program för filöverföring, förstå hur css-mallarna styr sidan, skapa ett “Children Theme” till det “Parent Theme” twentyeleven som WordPress sidan använder som layout och många “trial and error” (ja, många felaktiga sätt hann jag prova…). Det gäller att vara envis…
Här är koden om nu någon annan skulle råka ha samma problem:
/*
Theme Name: bbPress Child Theme
Theme URI: https://bengtsvillablogg.info/
Description: A Twenty Eleven child theme
Author: Bengt Stridh
Author URI: https://bengtsvillablogg.info/
Template: twentyeleven
Version: 1.0.0
*/
@import url(“../twentyeleven/style.css”);/*
Här kommer de rader som fixade sidlayouten
*/
.forum #primary{
width:73%;
}
.forum .entry-content{
width:100%;
}
.topic #primary{
width:73%;
}
.topic .entry-content{
width:100%;
}2015 går PVSC i New Orleans den 14-19 juni.
2015 går Intersolar den 9-12 juni i München. Det är konferens 9-10 juni och utställning 10-12 juni.
I mitten av september 2015 går även konferensen EU PVSEC i München.
