Forumsvar skapade
-
Inlägg
-
Tror att du gjort en misstolkning. Du ska momsregistera dig, men du behöver inte starta en firma.
Se inlägget Ska alla solcellsägare behöva momsregistrera sig? och Skatteverkets skrivelse Beskattningskonsekvenser för den som har en solcellsanläggning på sin villa eller fritidshus som är privatbostad.
Man kan få andra färger av kiselbaserade solceller (som dominerar marknaden), som grön och röd. Det blir dock betydligt dyrare än standardsolceller eftersom de tillverkas i betydligt mindre antal. Verkningsgraden blir också lite lägre.
Rektangulära moduler är standard, men det går att beställa olika mått och former om man är stadd i kassa. Man får räkna med att allt som inte är standard har ett högre pris.
Kiselbaserade solceller har varit den dominanta teknologin i över 30 år och de hade runt 90% av marknaden 2013. Åtminstone kortsiktigt kommer deras dominans att fortsätta. Tunnfilm har resten av marknaden. Det finns flera olika teknologier av tunnfilm som CIGS, CdTe och amorft kisel. Grätzelsolceller är inte kommersiella ännu.
Vid STC ger modulen definitionsmässigt märkeffekten för modulen.
Men i praktiken har man sällan eller aldrig STC-förhållanden. Solinstrålningen är vanligen lägre och om den skulle råka vara 1000 W/m2 blir celltemperaturen sommartid betydligt högre än 25C, vilket gör att effekten blir lägre än märkeffekten. För kiselbaserade moduler är temperaturkoefficienten typiskt -0,45%/C, vilket gör att vid 50C celltemperatur blir effekten 11% lägre än märkeffekten om solinstrålningen är 1000 W/m2.
Om du har timdata (viktigt!) för elanvändning och solelproduktion per kW kan du experimentera med storleken på solcellsanläggningen (multiplicera värdena för solelproduktion med en lämplig faktor) och se hur stor du kan göra den utan att få ett överskott, om det nu är ett mål att inte ha något överskott.
Att man inte vill ha något överskott bygger på idén att överskott av el som matas in till nätet har lägre värde än solel som ersätter köpt el. Med den skattereduktion som införs från och med 1 januari 2015 blir det dock liten skillnad mellan värdet av egenanvänd el och överskottsel som matas in till nätet, OM man har rätt att utnyttja skattereduktionen. En osäkerhet är dock att vi inte vet hur länge denna skattereduktion kommer att finnas kvar och hur stor den kommer att vara om några år.
För att solceller ska bli en massmarknad är ekonomin A och O. De mest intresserade och de som gör de första installationerna vänder inte på kronorna. Men vi pratar då väl kanske om storleksordningen tusental. Ska solceller bli stort med hundratusentals anläggningar i Sverige vill man veta ekonomin med mera precison. Då behöver man veta investeringskostnad, driftkostnad, livslängd, degradering och även utbyte (medelvärde över livslängden) med så god precision som det går.
Det finns också olika marknader. Privatpersoner är en marknad, men också fastighetsägare, byggbolag, företagare (exempelvis är lantbrukare intressant målgrupp med tanke på att de har stora takytor) är viktiga marknader. För de senare grupperna är en gedigen ekonomisk kalkyl nödvändig. Jag har hört installationsföretag som säger att ±10% i en ekonomisk kalkyl kan vara avgörande för om man gör en investering eller inte. Då gäller det också att ha bra koll på utbytet från en solcellsanläggning och dessa beräkningar görs inte med appar.
Man får också skilja på att beräkningarna kan vara komplicerade (som de även är i en bra app!) och hur enkelt det är att använda en app eller ett program för dessa beräkningar. Det tog mig 30 sekunder att få fram värden för utbyte per år och månad för vårt tak med hjälp av PVGIS, om man använder de standardparametrar som föreslås av programmet och med tanke på att jag visste lutning och väderstreck för vårt tak. Så det är nästan lika lätt att använda som en app.
De villkor som sätts av politiska beslut rörande exempelvis investeringsstöd, skattereduktion, elcertifikat ingår som en del i de ekonomiska beräkningarna, men de är svåra att förutsäga över livslängden för en solcellsanläggning. Därför behövs en bättre stabilitet i de villkor som påverkas av vår energipolitik. Långsiktigt krävs dock att solceller måste stå på egna ben utan ekonomiska stöd och där finns det en del att jobba på.
Kul att du är intresserad av solceller i ditt skolarbete! Här är några tankar att fundera över…
De appar som Tomas nämner kan ha stora fel, speciellt om de inte är framtagna för Sverige och därför kanske saknar bra väderdata för Sverige. Jag skulle därför inte rekommendera dem som förstahandsval eller i vart fall välja sådan som kommer från de största växelriktarleverantörerna, som SMA. De bör dock inte användas för investeringsbeslut.
Jag tycker att PVGIS (gratis webbprogram) och PVSYST (betalprogram) är lämpliga verktyg att börja med. Det finns de som forskar på att ta fram bättre modeller för att beräkna utbytet från solcellsanläggningar, inklusive att ta fram de ingångsdata som behövs. Det är i sig en mycket viktig forskning för framtiden eftersom bra uppskattningar är viktig och kanske avgörande för investerare i solcellsanläggningar. Om man inte forskar på dessa modeller använder även universitetsforskare befintliga modeller, liksom installationsföretagen.
Det finns många olika beräkningsmodeller och de är alla komplicerade. Man behöver inte en enda formel. Man behöver många formler. I den del modeller kan formlerna inte lösas analytiskt, utan man behöver använda numeriska metoder för att lösa ekvationssystem. Man behöver dessutom olika modeller för olika solcellstekniker (kisel, CIGS, CdTe, …). Ladda ner utvärderingsversion av PVSYST och läs på om hur de gör beräkningarna, så inser man hur komplicerat det är.
Man behöver mycket ingångsdata:
1. Direkt solinstrålning i modulplanet per timme under ett år.
2. Diffus solinstrålning i modulplanet per timme under ett år. Har man bara värden för global solinstrålning mot en horisontell yta behöver den räknas om i direkt och diffus solinstrålning i modulplanet, vilket i sig är en knepighet. Om man har solinstrålningsdata för en plats kan sådana data matas in i PVSYST och de används som underlag för beräkningarna istället för de väderdata som är tillgängliga i PVSYST.
3. Lufttemperatur per timme under ett år. Lufttemperaturen behövs för att kunna räkna ut solcelltemperaturen vid aktuell solinstrålning. Det finns många olika formler för hur man ska beräkna solcelltemperatur. I den del formler används även vindhastighet och diverse koefficienter uppmätta för olika typer av solcellsmoduler.
4. Effekt solcellerna genererar vid olika solinstrålning och celltemperatur, eftersom STC-förhållanden nästan aldrig råder. I en del modulers datablad visas sådana kurvor. Annars används temperaturkoefficienter angivna i databladen.
5. Verkningsgrad för växelriktaren vid olika effekter. Man måste också ha koll på om inspänning och ineffekt ligger inom växelriktarens arbetsområde och vid behov ta hänsyn till det vid beräkningarna.
6. Om solcellsmoduler placeras dikt an mot ett tak eller står fristående kan påverka solcelltemperaturen.
7. Eventuell skuggpåverkan från omgivande byggnader, träd, installationer på taket…
8. Korrigering för eventuell snöpåverkan. Normalt tas ingen hänsyn till det i beräkningsprogrammen.
9. Korrigering för eventuell smutspåverkan. Sannolikt liten effekt i Sverige som brukar försummas eftersom det inte finns publicerade data tillgängliga.Eftersom man inte vet väderdata för kommande år används värden för någon form av medelår, vilket i sig kan ge fel på ±10% med tanke på solinstrålningen i Sverige kan variera så mycket mellan enskilda år. Om man tittar på ett medelvärde över många år bör man dock hamna någorlunda rätt om det är en bra beräkningsmodell.
Min (uppdaterade) tumregel är 800-1100 kWh/kW och år i Sverige, se även inlägget Hur mycket el ger solceller i Sverige?
Det är mycket svårt att beräkna utbytet för en solcellsanläggning från grunden, det finns inga enkla formler. Lämna det åt forskarna… Det är dessutom onödigt arbete eftersom så många andra redan gjort detta. Ett antal beräkningsprogram finns nämnda under Länkar. Det vanligaste kommersiella programmet är sannolikt PVSYST.Gratis och enkelt att används är PVGIS. Det ger medelvärden för energiproduktionen per månad och per dag under varje månad. MEN, det saknar bra solinstrålningsdata norr om Stockholm ungefär och därför blir beräkningarna mindre tillförlitliga för nordligare orter. Se även inlägget Fyra år med solceller – Dygn för dygn.
Solinstrålningen kan variera ±10% mellan olika år enligt SMHI:s mätningar. Noggrannare än så blir alltså inte en beräkning av energiproduktionen för ett enskilt år.
Fortums motivering till kravet på momsregistrering stämmer inte. Kravet på momsregistrering finns redan idag, enligt ett yttrande Skatteverket gjorde 5 juni i år. Det finns alltså ingen koppling till det kravet och att skattereduktionen börjar den 1 januari 2015.
Gäller bygglov för solceller i Stockholms kommun för alla installationer, även om följer takets lutning och oavsett storlek? Hur mycket kostar bygglovet?
Glöm snart. Rekordet gäller dessutom för solceller där man har en kraftig koncentration av solinstrålningen, så det är bara intressant för platser där man har en hög andel direkt solinstrålning och man måste använda 2-axlig solföljning. Verkningsgraden för en solcell ökar med ökad koncentration av solljuset (Isc ökar linjärt med solinstrålningen och Uoc logaritmiskt), så man hade inte nått denna höga verkningsgrad utan koncentrerat solljus.
Jag upprepar det jag skrev i en annan tråd igår kväll:
Jag tror inte att man ska förvänta sig några snabba förändringar i verkningsgrad för kommersiella moduler serietillverkade i stor skala. Utvecklingen för sådana moduler tuffar på sakta men säkert. När vi installerade en solcellsanläggning på ABB Corporate Research i maj 2005 var det kiselbaserade moduler med 11,9% verkningsgrad. Idag är 15-16% normalt. 3-4% förbättring ger en ökning på 0,3-0,4% per år för genomsnittet, vilket jag tycker är raskt marscherat. De bästa kommersiella kiselbaserade modulerna har över 20% verkningsgrad, från SunPower, men de kostar också därefter. Ska man komma väsentligt över 20% behövs flerskiktssolceller.
Flerskiktssolceller med hög verkningsgrad används i rymdtillämpningar och i koncentrerade tekniker. Där kan man kosta på sig mycket dyrare solceller eftersom kostnaden är underordnad (rymd) eller för att man behöver mindre yta av solceller (koncentrerande tekniker), men i normala tillämpningar kan de idag inte konkurrera prismässigt.
Medier slår gärna upp olika forskarrön, men ofta glömmer man bort att det kan ta mycket lång tid innan det blir en kommersiell produkt, om man ens kommer så långt. Det går inte att jämföra verkningsgrader på små solceller i laboratoriemiljö med det man får när man bygger en kommersiell modul i serieproduktion. 1982-1983 nådde man 16% verkningsgrad för kiselbaserade solceller i labskala, se NREL:s diagram över utvecklingen för de bästa solcellerna i laboratorieskala (storleksordningen cm2). Först idag, 30 år senare, är det kommersiell vardag…
Spännande fundering… men DI:s bild har tyvärr inget med artikelns innehåll att göra.
Jag tror inte att man ska förvänta sig några snabba förändringar i verkningsgrad för kommersiella moduler serietillverkade i stor skala. Utvecklingen för sådana moduler tuffar på sakta men säkert. När vi installerade en solcellsanläggning på ABB Corporate Research i maj 2005 var det kiselbaserade moduler med 11,9% verkningsgrad. Idag är 15-16% normalt. 3-4% förbättring ger en ökning på 0,3-0,4% per år för genomsnittet, vilket jag tycker är raskt marscherat. De bästa kommersiella kiselbaserade modulerna har över 20% verkningsgrad, från SunPower, men de kostar också därefter. Ska man komma väsentligt över 20% behövs flerskiktssolceller.
Flerskiktssolceller med hög verkningsgrad används i rymdtillämpningar och i koncentrerade tekniker. Där kan man kosta på sig mycket dyrare solceller eftersom kostnaden är underordnad (rymd) eller för att man behöver mindre yta av solceller (koncentrerande tekniker), men i normala tillämpningar kan de idag inte konkurrera prismässigt.
Medier slår gärna upp olika forskarrön, men ofta glömmer man bort att det kan ta mycket lång tid innan det blir en kommersiell produkt, om man ens kommer så långt. Det går inte att jämföra verkningsgrader på små solceller i laboratoriemiljö med det man får när man bygger en kommersiell modul i serieproduktion. 1982-1983 nådde man 16% verkningsgrad för kiselbaserade solceller i labskala, se NREL:s diagram över utvecklingen för de bästa solcellerna i laboratorieskala (storleksordningen cm2). Först idag, 30 år senare, är det kommersiell vardag…
Nej.
Inget jag funderat på faktiskt. Mono- och polykiselbaserade solceller ger ungefär samma utbyte (kWh/kW) under ett år. Moduler med monokristallina solceller har lite högre verkningsgrad vilket göra att ytbehovet blir lite mindre. Är ytan en begränsning kan alltså monokristallina ge lite mera energi på den givna ytan. Det var en anledning till att vi valde moduler med så hög verkningsgrad vi kunde få tag i 2010, men det kostade också extra…
I webbartikeln “Types of solar panels” hävdas motsatsen, att polykristallina är bättre vid diffust ljus (då ljuset kommer från alla riktningar och då det är molnigt väder = lägre solinstrålning) och förklaringen verkar rimlig: ”Because the individual crystals are not necessarily all perfectly aligned together and there are losses at the joints between them, they are not quite as efficient. However, this mis-alignment can help in some circumstances, because the cells work better from light at all angles, in low light, etc. For this reason, I would argue that polycrystalline is slightly better suited to the UK’s duller conditions, but the difference is marginal.”
Spännande saker. Det finns flera liknande appar.
Skrev i februari 2011 inlägget “Vill du veta solinstrålningen hemma på ditt tak?“. Tipsade då om appen iSolBuddy som visar solinstrålningen på taket.
SMA:s Solarchecker är en annan app som ger ett uppskattat utbyte (kWh/kW).
Har du jämfört de värden som appen från Onyx Solar ger med exempelvis PV-GIS om du använder samma lutning och väderstreck som appen visar? Hur stor är skillnaden?
Om de ska vara konsekventa kan man tycka att de borde betala ut moms på allting.
När vi fick vår utbetalning för ifjol fick vi det som en klumpsumma utan någon specificering av vad som var elhandel, elcertifikat och ursprungsgarantier vill jag minnas. Utbetalning för 2014 kommer först efter nyår, så jag vet inte hur det ser ut med moms eller inte ännu.
