Forumsvar skapade
-
Inlägg
-
Finns det inte en regel som säger att kommuner ska behandla bygglov inom 10 veckor från det att komplett ansökan inkommit? Om du ligger på fem månader nu är det ungefär dubbelt så lång tid…
Vilket elbolag betalar 2 kr/kWh för överskottsel? Det är ett högt pris!
Vilka är villkoren?
Är det inklusive moms? Momsen ska man inte räkna med eftersom det är statens pengar som man betalar tillbaka via Skatteverket, om man nu får moms utbetalt av elbolaget.Förslaget berör solcellsanläggningar som är större än 144 kW, så det berör inte småhusägare. Se inlägget Nytt förslag om energiskatt motverkar solel.
På en likadan fråga svarade jag så här den 8 augusti ifjol:
“Knepig fråga. Det finns tusentals olika moduler på marknaden och det finns därför inga tester som täcker mer än bråkdel av dessa moduler. Tidskriften Photon International har tester av moduler (några tiotal så där om jag får gissa ur minnet hur stor deras tabell var när jag såg den senast). Det kan dessutom vara knepigt att finna tester som sträcker sig över många år. Man bör även ha i minnet att tillverkningsprocesser och material (tjocklek på Si-cellerna exempelvis) inte är identiska idag och för låt säga tio år sedan, så frågan är vad långtidstesterna säger om dagens moduler. Rådet blir väl snarast att köpa moduler av en välkänd modultillverkare. Alla tillverkare ger minst 20 års effektgaranti så man bör inte vara alltför orolig vad gäller modulerna.
Dessutom är det väl snarast växelriktaren som är anläggningens viktigaste komponent. Även där brukar Photon International publicera tester av olika växelriktare.”
Kan tilläggas att i Photons moduldatabas finns 50 000 olika solcellsmoduler, historiska och nutida. Inte lätt att hålla reda på alla…
Man kan också fundera på vad man menar med bäst, gäller det verkningsgrad, livslängd (tillverkningskvalité), degradering, garanti, pris, snyggast, …?
De tre alternativ skulle ge 853, 857 respektive 787 kWh/kW, så de du fått uppgifter ifrån har uppenbarligen räknat olika. Om taket är oskuggat borde du få ungefär lika mycket i utbyte räknat i kWh/kW med alla tre systemen. SMA-systemen som har likadan växelriktare borde vara likvärdiga, oavsett skuggning eller inte. PVGIS ger 762 kWh/kW för Söderköping och tak med 6 graders lutning mot väster (med standardvärdet 14% i systemförluster).
Med så låg taklutning kan det bli en del produktionsförluster på grund av snö, som normala simuleringsprogram inte har med i beräkningarna. Om du har träd i närheten kan det i värsta fall även ansamlas en del löv på modulerna på hösten. Om taket är delvis skuggat tidvis kan moduler med “Power optimizers” ge lite högre produktion.
Tänk också på att du kommer att få ett stort överskott som matas in till nätet, så värdet av överskottselen blir viktig och det är inte helt lätt att veta hur värdet på överskottselen kommer att utvecklas på sikt. Vet du hur stor egenanvändning av solelen du har idag?
Sök nu!
Ha i minnet att i dagsläget är kön av sökande mycket längre än vad det finns budget för investeringsstödet. Söker man idag har man därför små möjligheter att få något stöd, om inte regeringen ökar på budgeten rejält. Men man har inget att förlora på att skicka in en ansökan, om inte annat visar man för politikerna att det finns ett stort intresse för solceller.
Solcellsanläggningen ska vara installerade senast 31 december 2016 enligt nuvarande förordning.
För exakta mätningar, exempelvis de som SMHI gör, används en pyranometer för global solinstrålning. Det finns olika varianter med olika noggrannhet, med prislapp från några tusen kronor till några tiotusental kronor. Kipp & Zonen är det mest välkända märket.
För solcellsanläggningar använder man ofta en referenssolcell. Vi har en referenssolcell av amorft kisel från SMA. De är inte speciellt tillförlitliga och kan ge rätt stora mätfel, då amorft kisel har andra temperaturegenskaper än kristallint kisel.
För forskningssystemen i solcellsparken utanför Västerås använder vi förutom en pyranometer, från Kipp & Zonen, temperaturkompenserade och kalibrerade referenssolceller av kristallint kisel från Ingenieurbüro Mencke & Tegtmeyer GmbH. En finess är att de finns med inbyggd temperatursensor för att även mäta solcelltemperatur.
De solceller jag tänkte på var kiselbaserade moduler som har ca 90% av världsmarknaden.
Skuggningens påverkan på solelproduktionen är en komplex fråga. Det finns mycket skrivit om det. Antar att en litteratursökning ingår i ditt arbete, prova att sök på PV, shading och by-pass diodes.
Titta också i böcker om solceller. Exempelvis Konrad Mertens “Photovoltaics – Fundamentals, Technology och Practice” (borde kunna lånas via någon bibliotek) eller i någon annan bok om solceller du har tillgång till.
Marknadspriset för el hittar man på Nord Pool spot.
För elcertifikat finns marknadspriserna hos Energimyndigheten – Cesar. Genomsnittet är 19,6 öre/kWh senaste året.
För ursprungsgarantier finns ingen öppen marknadsstatistik vad jag vet. Värdet kan vara mindre än 1 öre/kWh.
För att bli godkänd för tilldelning av elcertifikat gör man en ansökan hos Energimyndigheten.
Telge verkar räknar på sitt sätt när det gäller värdet av elcertifikat och ursprungsgarantier, åtminstone när det gäller vår ersättning 2014, där värdet av elhandel, elcertifikat och ursprungsgarantier sattes till samma pris.
Se även sidan Värde solel (texten inte färdig).
Kolla in PV Resources om BIPV, där finns en del lästips.
I samband med uppstart av IEA PVPS Task 15 om BIPV (Building Integrated PV) fick vi boken Gebäudeintegrierte Photovoltaik: Architektonische Integration der Photovoltaik in die Gebäudehülle; Rudolf Müller Publisher, Köln 2002, författad av Ingo Hagemann. På tyska… Många bilder på BIPV-exempel.
Om du Googlar på BIPV och books hittar du en del böcker.
Värde på egenanvänd el är lika med den rörliga andelen av priset för elhandel och elöverföring, exklusive de fasta avgifterna. Detta är tämligen lätt att greppa för de flesta.
Värde på det överskott man matar in till nätet och säljer består av flera komponenter som gör att detta värde blir svårare att greppa. Värdet beror på elförsäljning (exempelvis Nord Pool spotpris), skattereduktion, nätkreditering från nätägaren (lagstadgad), eventuella elcertifikat (under 15 år) och ursprungsgarantier (under 15 år). I och med skattereduktionen som infördes den 1 januari 2015 blir värdet på överskottselen idag ungefär lika med den rörliga andelen av köpt el.
En solcellsanläggning kommer att sitta på taket 30 år eller så. Hur ser värdet ut på överskottselen efter 5, 10, 20 eller 30 år? Det vet ingen. Det rimliga är att priset för överskottsel går mot marknadspris = Nord Pool spotpris och att skattereduktionen försvinner. Hur snabbt detta går återstår att se, det beror på politiska beslut som inte går att förutsäga så långt fram i tiden. En del i branschen tror (hoppas) dessutom att skattereduktionen blir bestående men jag tror inte det, men återigen är det politiska beslut som styr.
Jag tror att på sikt blir det viktigt med en hög egenanvändning av sin el. Bygger man en stor anläggning blir egenanvändningen låg och ekonomin svårbedömd under livslängden.
Det går för övrigt inte att genrellt säga att man inte ska bygga större än ca 4-5 kW. Det beror på hur ens användarprofil ser ut, där det är stora variationer beroende på uppvärmningssystem (har man fjärrvärme eller inte), husstorlek (hur mycket el använder man under ett år), antal personer i hushållet, var i landet man bor OCH ovanstående svårförutsägbara ekonomiska utveckling för solelens värde.
Det finns otroligt mycket tillgängligt på webben. Kolla dock datum på det du läser. Det som är några år gammalt kan tillhöra Antikrundan, speciellt om det rör ekonomi och prestanda.
IEA PVPS, Fraunhofer ISE (Tyskland), NREL (USA), Sandia National Laboratories (USA), europeiska branschorganisation EPIA är exempel på vederhäftiga källor.
Boken “Photovoltaics: fundamentals, technology and practice” av Konrad Mertens från 2014 köpte jag på senaste EU PVSEC. Den är bra så långt som jag kommit i den.
Debattartikeln var tyvärr ingen höjdare faktamässigt, speciellt inte eftersom Per Kågesson är fil dr i miljö- och energisystemanalys och därmed borde veta bättre. Per Kågesson trasslar exempelvis in sig i ett solvinkelresonemang som tyder på att han inte känner till att ungefär hälften av den globala solinstrålning i Sverige är diffus solinstrålning som inte har något riktningsberoende över huvud taget. Det var därför jag skrev inlägget ”Hur påverkar lutning och väderstreck produktionen av solel? II”.
Kågesson glömmer att våra vattenmagasin kan användas för årstidslagring. Tänkte återkomma till ämnet årstidslagring i ett annat inlägg, som jag hoppas kan ge en liten tankeställare.
Det förekommer väldigt mycket fördomar, överdrifter och rena felaktigheter i kommentarerna till Ny Tekniks artiklar om solceller. Tonen är dessutom ofta långt ifrån hövlig. Tycker därför inte att det är så givande att bemöta alla dessa anonyma personer. Gör några undantag ibland, men koncentrerar mig annars på denna blogg, där faktafel i kommentarer på Ny Teknik kan ge uppslag till nya inlägg…
Några korta och förenklade personliga synpunkter.
1. De flesta tänker med plånboken. Det har varit billigare att köpa el än att producera egen solel. För privatpersoner som ersätter köpt el med egenproducerad el börjar solceller bli konkurrensmässiga. För företag som vill sälja el på den öppna marknaden (Nord Pool spotmarknad) är solel inte konkurrensmässig utan stöd i Sverige och det är långt kvar innan vi når dit.
2. Alla nya energitekniker behöver stöd till en början för forskning och för marknadsintroduktion för att kunna utvecklas. Med tiden blir de konkurrensmässiga utan stöd eller om de inte lyckas med det försvinner de… Såg idag att IHS förutspår att 2% av den installerade solcellseffekten i världen kommer att göras helt utan subventioner under 2015, så solceller är långt ifrån självgående marknadsmässigt ännu. En energiomställning tar lång tid, årtionden… Man kan också ställa sig frågan om konkurrensen sker på lika villkor, det vill säga om alla tekniker står för sina verkliga kostnader i form av påverkan på miljö och människors hälsa, de så kallade externa kostnaderna.
Det finns en stor informationsbrist gällande solceller i Sverige.3. På årsbasis har södra halvan av Sverige ungefär samma solinstrålning som norra halvan av Tyskland. I Tyskland har man installerat över 100 gånger mer solcellseffekt per innevånare tack vare ett politiskt och ekonomiskt stöd som startade tidigt (nätanslutna solceller 436 W/innevånare i Tyskland och 3,4 W/innevånare i Sverige vid utgången av 2013). 5,3% av elproduktionen var solel i Tyskland år 2013.
4. Energifrågan har inte en lösning som passar alla. Om vi skulle satsa på storskalig solelproduktion i Sahara för användning i Europa krävs förutom tekniska och ekonomiska framsteg vad gäller energilagring att väldigt många länder med olika kulturer ska komma överens politiskt. Svårt…
5. Ja, absolut. För solfångare som gör varmvatten minskar effekten proportionellt med den skuggade ytan. För solceller som gör el är det inte så. En solcellsmodul består av många seriekopplade solceller. Skuggar man en solcell i en modul sjunker effekten kraftigt, med 1/3 om man har tre by-pass dioder trots att man skuggat en mycket mindre andel av modulen (man slår ut solelproduktionen från en tredjedel av modulen och strömmen går förbi denna del via en av by-pass dioderna).
Jag brukar räkna med en livslängd för en solcellsanläggning på 30 år vid ekonomiska kalkyler. Hur man gör när det gäller bokföring av näringsfastigheter har jag tyvärr ingen koll på.
