Forumsvar skapade
-
Inlägg
-
Det är tämligen komplicerat att göra en sådan beräkning. Är det av någon speciell orsak du undrar?
Om din fundering är varför du inte får 10 kW från växelriktaren kan detta gamla inlägg kanske vara till hjälp: “Varför ger solcellsmoduler inte märkeffekten“.
Som direkt svar på din fråga kan anläggningen inte leverera mer än växelriktarens maximala effekt.
Om man använder solelen i samma byggnad som där solcellerna sitter är man befriad från energiskatt på den egenanvända elen om solcellsanläggningens effekt är högst 255 kW.
Om man överför solelen från en byggnad till en annan byggnad via det så kallade koncessionspliktiga nätet (utanför anslutningspunkten för byggnaden som har solceller) blir man tvungen att betala energiskatt på elen som förts över till och används i den andra byggnaden enligt dagens regelverk, så som jag tolkar läget.
PS. De nya reglerna för energiskatt enligt ovan gäller från 1 juli 2017.
Kan tilläggas att det kan vara möjligt att upptäcka modulfel även utan optimerare genom att titta på värden för strängspänningen, som mäts av växelriktaren. I detta fall med TrinaSolar 275 W moduler skulle strängspänningen bli 12*31,1 V = 373 V vid STC (Standard Test Conditions). Om det blir fel på en hel modul sjunker strängspänningen med 31 V till 342 V vid STC.
Om det blir fel på en bypassdiod som blir kortsluten sjunker spänningen 10,4 V vid STC, om modulen har tre bypassdioder. Det kan vara knepigare att urskilja eftersom det då blir mera noga att man jämför effekten vid samma celltemperatur.
En strängspänning lägre än den normala talar bara om det är ett fel någonstans i strängen, man kan inte direkt se vilken modul som det är fel på och man måste då göra mätningar på varje modul. Den modulloggning som optimerare ger gör det enklare att se modulfel (i den samlade bild som visar effekten för varje enskild modul) och gör det mycket enklare att finna en felande modul.
Det är sant att tillverkare kan ge effekttolerans 0%/+3%. Toleranserna varierar dock mellan olika modulleverantörer. Kollade på två tillverkare och de hade andra toleranser. Sun Powers E-serie har tolerans 0%/+5%. Yingli YLM 60 Cell har 0/+5W för 270-290 W moduler vilket blir 0/+1,7-1,9%.
Toleranserna gäller för hela produktionen. När man väljer ut ett mindre antal moduler för en småhusanläggning, några kW, är det stor sannolikhet att spridningen i toleransen är mindre än maxvärdena. Men man vet inte vad man får så hur mycket optimerare påverkar produktionen på grund av skillnader i tolerans vet man inte i förväg. Det var därför jag menade att det blir spekulation att ange ett visst värde för optimerarnas inverkar på produktionen. Om man köper Yingli-moduler är det en risk att systemets effekt blir mindre med optimerare när modulerna är nya om man har oskuggat läge, eftersom man förlorar 1,2% i optimerarna.
I den refererade Elforsk-rapporten mättes varje modul för sig, med värden för Isc, Voc och Pmp redovisade i rapporten, så det är ingen spekulation vilken degradering enskilda moduler hade i denna studie.
Om en modul tappar 35% kan det förutom cellfel även bero på att en bypassdiod har gått sönder och blivit kortsluten. Om en modul har tre bypassdioder och en kortsluts tappar man 1/3 av modulens effekt. Det hände för ett par moduler i forskningssystemen i MW-parken utanför Västerås. Sådana fel kan man enkelt se om man har loggning på varje modul.
Däremot ska man inte hoppas på att kunna följa åldersdegraderingen genom loggning på varje modul. Åldringen förefaller vara liten i Sverige och man måste därför ha noggrann mätning av solstrålning och modultemperatur på plats (vilket de flesta saknar) för att kunna skilja degradering från variationer i solstrålning och modultemperatur.
Boverket fick den 16 mars i uppdrag av regeringen att bland annat “utreda förutsättningarna för ett generellt undantag från kravet på bygglov för montering av solcellspaneler och solfångare”.
Boverket ska redovisa uppdraget senast 31 oktober 2017.
Vi ser fram mot en nödvändig förenkling av bygglovskraven för solceller och solfångare, där kraven idag varierar i olika kommuner och där en solcellsägare därmed kan få en till synes onödig kostnad för bygglov om man bor i “fel” kommun.
Ekerö kommun har slopat kravet på bygglov för solceller och solfångare sedan slutet av mars i år.
Såg nyligen att “I Linköpings kommun är bygglov för solpaneler avgiftsfritt“.
Vi hoppas att flera kommuner hakar på!
De produktionsvinster Ivarsson nämner är spekulation och kan inte användas som generella värden enligt min åsikt.
– SolarEdge optimerare har 98,8% verkningsgrad, det gör att man förlorar 1,2% i optimerarna. Om man har skuggfritt läge kan man därför inte räkna med någon signifikant produktionsvinst när modulerna är nya.
– Vi har numera SolarEdge optimerare och jag har lagt märke till att växelriktaren startar lite senare (och troligen stänger av lite tidigare) än när vi tidigare var utan optimerare och en SMA-växelriktare. Det har rimligen att göra med att man behöver komma upp till 750 V strängspänning för att SolarEdge växelriktare ska starta och beror därmed på stränglängden, mindre effekt med ökande stränglängd enligt min teori. Hur mycket lägre produktion det ger på årsbasis för vår solcellsanläggning har jag inte gjort någon uppskattning av.
– Degraderingen med tiden är ett knepigt kapitel när det gäller Sverige eftersom det finns så få undersökningar gjorda. I en långtidsstudie av moduler på Bullerö (som under de sex första åren var i drift i Årsta) som redovisats i Elforsk-rapport 06:71 kom man fram till att effekten var i medel 3,8% lägre än den ursprungliga efter att ha varit i drift i 25 år under 1981-2006. En modul avvek 35% i effekt och därmed betydligt mer än de övriga modulerna. Avvikelsen på 2% lägre effekt efter 25 år i drift för 19 av de 20 modulerna låg inom mätnoggrannheten, som angavs till ±5%. Att man skulle vinna “några procent” under livslängden på grund av olika degraderingshastighet hos modulerna får därför betraktas som spekulation.I projektet “Utvärdering av solelproduktion från Sveriges första MW solcellspark” jämfördes elproduktionen av mindre solcellssystem som satt sida vid sida, där det ena hade optimerare och det andra inte. Skrev så här i slutrapporten: “Resultaten visar att effektoptimerare inte kan motiveras med ett ökat energiutbyte om installationen är relativ skuggfri. De uppmätta skillnaderna var alla inom mätnoggrannheten på ±2%. Effektoptimerare har andra fördelar som ska vägas mot en högre investeringskostnad. Speciellt värdefullt för driften är att man får en uppföljning per en eller två moduler.
För solcellssystem på byggnader ger system med effektoptimerare möjlighet till en flexibel layout där man kan blanda lutningar, väderstreck, modulstorlekar och strängar med olika längder på ett friare sätt än med strängväxelriktare.”Den största fördelen med effektoptimerare är loggningen på modulnivå som jag ser det, då vem som helst lätt kan se om det blivit fel på någon modul. En produktionsökning med optimerare på 1% över livslängden vid ett utbyte på 1 000 kWh/kW,år ger under 30 år en ökad elproduktion på 300 kWh/kW. För ett 6,6 kW system som i detta fall skulle det ge 1 980 kWh under 30 år, till ett värde av ca 2 000 kr per procent i produktionsökning. Produktionsvinsten under 30 år, som inte går att förutsäga i förväg, och värdet av loggning på modulnivå ska ställas mot den högre investeringskostnaden för en solcellsanläggning med optimerare.
Om alla modulerna monteras i en sträng kommer du att få dålig effekt större delen av dagen eftersom strömmen, som är proportionell mot solstrålningen, kommer att begränsas av modulerna med lägst solstrålning. Det finns trefasväxelriktare med två MPPT:er (Maximum Power Point Tracker), se exempelvis SMA Sunny Boy 5000. Det är den enklaste och billigaste lösningen.
Ett annat alternativ är att sätta effektoptimerare (power optimizers) på modulerna. Där kan man kombinera modulerna hur man vill, i detta fall skulle det bli en sträng. Om taket är oskuggat ger det dock inte någon elproduktionsvinst. En fördel är däremot att man får loggning på varje modul eller varje par av moduler (om en optimerare till två moduler) vilket gör att man lätt ser att alla moduler fungerar. Det uppskattas av många.
Ett tredje alternativ är två enfasväxelriktare, med en växelriktare per sträng av seriekopplade moduler. Finns dock ingen anledning att välja detta alternativ.
För den överskottsel som man matar in till nätet ska nätägaren och elhandelsbolaget betala ut ersättning med moms om man är momsregistrerad. Är man inte momsregistrerad ska elbolagen inte betala ut moms. Det har ingenting att göra med den fasta avgiften.
En detalj i samhanget är att det sätt utbetalningen av ersättning för solelen sker kallas självfakturering. Det är du som fakturerar elbolaget, men det är elbolaget som gör faktureringen åt dig. I exempelvis dokumentet ”Göteborg Energi DinEl AB:s Särskilda villkor för köp av Mikroproducerad el från privatpersoner” står det så här:
”15. Fakturering av ersättning – självfakturering mellan Säljaren och Köpare. Köparen utför fakturering av ersättningen till Säljaren. Om Säljaren inte inkommer med skriftlig invändning mot utställd faktura inom 10 dagar så anses fakturan accepterad.”Har ett svagt minne av att jag hört talas om solcellsmoduler som blåst av ett tak i Skåne. Men har inga detaljer.
I artikeln Solceller på våra tak anges att en av 444 anläggningar i undersökningen drabbats av stormskador. Där står “Tegeltak: Beslagen görs fast under takpannorna antingen genom att de skruvas fast i råspont och/eller fästs i bärläkt, helst i takstol.”
Lite googlande visar att det solcellsmoduler blåst av taket på andra håll i världen: “Solar panels blown off roof“.
Här är ett bildexempel från Japan efter extrema vindar:
http://www.gettyimages.com/event/blustery-winds-hit-isesaki-560071439?#in-this-aerial-image-some-200-solar-panels-are-blown-off-by-strong-picture-id477219634Våra solcellsmoduler är monterade i råsponten på vårt tak med 27 graders lutning, där de 14 första modulerna har varit i drift 6,5 år. Känns som att om de skulle blåsa bort skulle det bli mera skador på huset än bara modulerna, så jag sover lugnt.
I din länk till stycke 7.4.3 står “Om jag förstått det rätt behöver Du heller inte redovisa den MOMS som nätägaren lagt till “nätnyttan”.”
Det stämmer inte som jag ser det. Har du fått en ersättning utbetald med moms för din el tillhör denna moms inte dig utan staten och den ska tas med i momsdeklarationen. En annan sak är att det blir en struntsumma. Vårt inmatade överskott till nätet under 2016 var 2 234 kWh. Momsen var 1,25 öre/kWh och därmed 27,9 kr under 2016.
Skatteverket har en sida “Deklarera och betala moms” med information om hur det går till.
Se även inlägget “Avregistrera din momsplikt före nyår“.
Intressant principiell fråga.
Vill du ha just takpannor eller liknande som har solceller eller är du kanske ute efter byggnadsintegrerade solceller (BIPV) på taket så att det blir ett snyggt tak?
BIPV. Med byggnadsintegrerade solceller kan det vara möjligt att ersätta takmaterialet med solcellsmoduler. En fråga blir tätheten över livslängden.
Montage. Falsat plåttak är ett enklare tak att montera vanliga solcellsmoduler på än ett tak med tegel eftersom man kan göra infästningen i plåtfalsarna och man slipper borra hål i taket. Man får också tänka på priset för ett nyckelfärdigt tak med plåt respektive betongtegel. Har inte riktigt koll på vad som är billigast. Materialkostnaden verkar vara likvärdig. Arbetskostnaden kan väl variera beroende på mängden genomföringar i taket etc.
Pris. Takpannor med solceller blir dyrare än en takintegrerad lösning med vanliga standardmoduler. I en tråd i tidigare inlägg var det någon som angav ett pris, men hittar inte på det just nu. Man får fråga runt hos olika installatörer och jämföra priser.
Verkningsgrad. En fråga är också vilken typ av solcellsteknologi man använder för takpannor med solceller. Om man har tunnfilmssolceller blir verkningsgraden lägre jämfört med kiselbaserade solceller. I slutändan kanske man värderar ett snyggt tak högre än en något högre verkningsgrad på solcellerna. Om man täcker en hel taksida med solcellstak lär man ändå få ett stort överskott på el som man inte kan använda själv, speciellt sommartid, som får matas in till nätet och säljas.
Sedan 1 juli ska man betala energiskatt på egenanvänd solel om man per juridisk person har minst 255 kW solceller installerat. Denna energiskatt påverkar inte småhusägare men hämmar utbyggnaden på andra håll, som av kommuner, landsting, större bostadsföretag, Coop (en juridisk person i Sverige, till skillnad från ICA!), Axfood etc.
Se inlägget Utredning om energiskatt på egenanvänd el pågår.
Huum… Så ditt elbolag (elhandelsbolaget eller nätbolaget?) sa att det skulle kosta “några tusen” med momsregistrering.
Det var det märkligaste påståendet jag hört på länge när det gäller solceller… Vad skulle kosta? Och för vem? Själva momsregistreringen gjordes hos Skatteverket och kostar ingenting för solcellsägaren. Det handlade inte om att starta ett företag utan det var bara en momsregistrering som behövde göras.
