Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien anordnar torsdag 1 juni ett hybridseminarium med titeln “Solceller på jordbruksmark – beständig intressekonflikt eller möjlig symbios?“. Anmälan görs på webbsidan för seminariet.
Program
10.00 Välkomsthälsning
Peter Normark, akademisekreterare och vd
10.05 Inledning moderatorer
Lisa Karlsson och Lennart Wikström
10.15 Vad säger lagen?
Malin Wik, rådman, Mark-och miljödomstolen, Nacka
10.40 Solsambruk – jordbruk och solceller tillsammans
Bengt Stridh, universitetslektor, Mälardalens universitet
11.00 Solbruk
Tove Zellman, miljöstrateg, Region Skåne
11.20 Lantbrukarnas riksförbund om solceller på åkermark
Dan Sandberg, verksamhetsutvecklare, LRF
11.40 Hur skapar vi en praxis som vi kan lita på?
Fredrik Fredriksson och Kristina Höök-Patriksson, Länsstyrelsen, Västra Götaland
12.00 LUNCH
13.00 Så hanterar vi målkonflikter
Anke Fischer, professor, Sveriges Lantbruksuniversitet
13.30 Samtal: Hur skulle vi vilja att det fungerar?
Lena Ingvarsson vice preses KSLA, Anke Fischer, professor, SLU, deltagare
14.50 Avrundning
Lisa Karlsson och Lennart Wikström
15.00 Avslutning
Om det funkra är det väl ok, men jag kan tänka mig att det blir en smula svårt att bruka jorden.
Men varför sätta solceller på jordbruksmark när det finns så otrolig många andra ställen att sätta på?
Vi kan ju börja med att fylla all tak, parkeringar, etc innan jordbruksmark tas i anspråk?
Vår forskning vid Mälardalens universitet går ut på att studera vilka grödor och vilken design på solcellsanläggningar som bäst lämpar sig för solsambruk (“agrivoltaics”).
• Om alla planer för elektrifiering av industri och transporter slår in kommer vi att snabbt behöva väldigt mycket mer el. Hur och var ska denna el produceras? Solceller på byggnader är ett steg på vägen, men potentialen är större för solcellsparker på mark.
• Solcellsparker går snabbt att bygga. Så frågan är snarare varför vi bara ska bygga på byggnader när vi visat att exempelvis solsambruk med vall och solceller på jordbruksmark fungerar bra. Bonden Ulf Andersson vid Kärrbo prästgård är väldigt nöjd.
• Att bygga anläggningar på mark är billigare än på tak. Installationskostnaden på ett villatak är i storleksordningen 2-3 gånger högre per installerad kW än för stora anläggningar på mark.
• Vi vill också öka vår livsmedelsproduktion för att bättra på vår självförsörjningsgrad på livsmedel som sjunkit till 50%. Hur ska det gå till med allt färre och äldre sysselsatta i jordbruket, som kämpar med lönsamheten? Om vi vill behålla och öka vår livsmedelsproduktion i Sverige behöver lönsamheten i jordbruket förbättras. Med dubbla intäkter från jordbruk och solelproduktion ökar lönsamheten väsentligt och det kan bidra till att vi får behålla våra lantbrukare i Sverige.
• Solsambruk bidrar till en bättre vattenhushållning på grund av skuggningen i marken. Sett ur ett världsperspektiv är det en viktig faktor, då 70% av världens vattenanvändning går till jordbruket. Även i Sverige kommer torrår att bli en större framtida utmaning. Minns 2018 då miljardstöd fick betalas ut till lantbruket.
Hej Bengt!
Kommer den simenariom spleas in så att man kan se det när som helst?
// Amjad Sheibani