Idag släppte Energimyndigheten den officiella statistiken för nätanslutna solcellsanläggningar 2022. Det installerades 55 333 anläggningar med en effekt på 797 MW under året. Jämfört med tidigare rekordåret 2021 är det en ökning med 108% i antal anläggningar och 60% i installerad effekt. Totalt fanns det 147 692 anläggningar med en installerad effekt av 2,38 GW vid årsskiftet, vilket gör 227 W per invånare.
51 091 anläggningar av de installerade under 2022 hade en effekt på mindre än 20 kW och svarade för 70% av den installerade effekten. Det är ett trendbrott jämfört med 2020-2021 då dessa mindre anläggningar svarade för 50% respektive 49% av årets installerade effekt.
4 236 anläggningar med installerad effekt 214 MW hade en effekt på 20 – 1 000 kW och svarade för 27% av installerad effekt 2022. Det är en ökning från 2 985 anläggningar med installerad effekt 184 MW år 2021.
Lite överraskande att det bara vara 6 anläggningar, 3% av installerad effekt, som var större än 1 MW. Det är en minskning jämfört med året innan då 37 anläggningar större än 1 MW med en total effekt på 68 MW svarade för 14% av årets installerade effekt.
2 TWh producerat under 2022
I tidigare inlägg “Rekord för solel under 2022” framgick att den inmatade solelen till nätet ökade med 72% under 2022 jämfört med föregående år. Enligt Energimyndighetens nyhet “Minskad elanvändning under 2022” från 27 februari uppskattas den totala produktionen av solel i Sverige, inklusive den egenanvända solelen, ha ökat från 1,127 TWh under 2021 till 1,968 TWh under 2022, en ökning med 75%.
1,2% solkraft i Sveriges elproduktion 2022
Solkraft svarade med 1,968 TWh för 1,2% av Sveriges elproduktion på 170 TWh under 2022.
Man får tänka på att den totala solelproduktionen, inklusive den egenanvända solelen, är ett av Energimyndigheten beräknat värde som har en viss osäkerhet och som inte har en noggrannhet på fyra siffror. Osäkerheten i andel av Sveriges elproduktion ligger nog i häraden ±0,1% är min tro.
Varför blev det inte 1 GW under 2022?
Tidigare har det cirkulerat uppgifter om att över 1 GW installerades i Sverige under 2022, men den släppta statistiken visar att det fattades 0,2 GW till 1 GW. En rätt stor skillnad.
En bidragande orsak är att troligen växelriktarens AC-effekt rapporteras istället för DC-effekt för solcellsmodulerna vid färdiganmälan. Växelriktarens effekt brukar ha en lägre effekt än solcellsmodulerna effekt och därför spelar det roll om man rapporterar modulernas DC-effekt, som man troligen gjorde “förr”, eller växelriktarens AC-effekt, som man troligen gör numera eller åtminstone som nätägarna önskar att man ska rapportera vid föranmälan och färdiganmälan eftersom det är ett viktigare värde för nätägaren. Men det gör det också svårare att veta hur mycket moduleffekt som egentligen är installerad. Energimyndigheten anger i mail att “Vi samlar in, i praktiken, AC (växelriktarens effekt) från nätägaren.”
Det skulle också kunna förklara skillnaderna mellan ökningen inmatad el till nätet (72%) och ökning i uppskattad elproduktion (75%), som i första hand bestäms av den installerade moduleffekten antaget att växelriktaren endast i obetydlig omfattning begränsar den producerade solcellseffekten, under 2022 jämfört med ökningen i installerad effekt (60%).
PS. Har uppdaterat inlägget några gånger under morgonen-förmiddagen.
| Storlek (kW) | Antal totalt | Effekt totalt (MW) | Antal 2022 | Effekt 2022 (MW) | Andel av effekt 2022 | |
| < 20 | 131 298 | 1 347,35 | 51 091 | 557,96 | 70% | |
| 20 – 1 000 | 16 329 | 892,93 | 4 236 | 217,68 | 27% | |
| > 1 000 | 65 | 144,05 | 6 | 21,68 | 3% | |
| Totalt | 147 692 | 2 384,33 | 55 333 | 797,32 |
Totalt antal solcellsanläggningar per storleksklass under 2016-2022. Data från Energimyndigheten.
Antal solcellsanläggningar per storleksklass och år under 2017-2022. Data från Energimyndigheten.
Totalt installerad effekt per storleksklass under 2016-2022. Data från Energimyndigheten.
Installerad effekt per år under 2017-2022. Data från Energimyndigheten.
Hej Bengt!
Är det solpaneleffekt eller växelriktareffekt statistiken bygger på?
Med vänlig hälsning
Magnus Ohlsson
/solarwork
Där finns kanske en viss osäkerhet. Det beror på vad man angett vid föranmälan och färdiganmälan. Tror att rekommendationen numera är att ange växelriktareffekt, medan att det förr nog var vanligare att man rapporterade effekten för solcellsmodulerna.
Det här är ju en lysande utveckling trots all försök från elproducentbranschens lobbyister att motarbeta den här utvecklingen. Men Sverige ligger ännu så länge långt efter Tyskland efter antal solcellsanläggningar, få se när vi kommer ikapp.
På min gen gata med 87 hus är det bara 5 som fatta det där med solcells-el, när ska resten fatta?
Mats, vi ska inte sprida overifierade teorier i denna blogg. Vad har du för belägg för “…all försök från elproducentbranschens lobbyister att motarbeta den här utvecklingen”.
nätet är växelström och omvandlingen stjäl schablonmässigt 20 procent.
Nej, växelriktarnas verkningsgrad är cirka 96-98% idag, så man förlorar bara några procent i växelriktaren.
Däremot brukar växelriktarens effekt ha en lägre effekt än solcellsmodulerna effekt och därför spelar det roll om man rapporterar modulernas DC-effekt, som man troligen gjorde “förr”, eller växelriktarens AC-effekt, som man troligen gör numera eller åtminstone som nätägarna önskar att man ska rapportera vid föranmälan och färdiganmälan eftersom det är ett viktigare värde för nätägaren. Men det gör det också svårare att veta hur mycket moduleffekt som egentligen är installerad.
Angående din sista undran, visst kan man ana att dagens solcellsanläggningars förmåga att skapa mer energi över dygnet och året per installerad kWp har viss inverkan på differensen mellan ökningen inmatad el till nätet och ökning i uppskattad elproduktion under 2022 jämfört med ökningen i installerad effekt?
Högre tillgänglighet på dagens anläggningar med andra ord.
Verkningsgraden för växelriktarna har blivit bättre genom åren och det ökar utbytet per installerad moduleffekt när förlusterna i växelriktaren minskar. Men solcellsmodulernas verkningsgrad påverkar inte utbytet per installerad moduleffekt, däremot får man mera solel per yta med ökad modulverkningsgrad. Annars är det variation i solstrålningen mellan olika år som mest påverkar det årliga utbytet. Modulernas degradering i effekt är så liten att det tar många år innan det märks.
Jag tänkte inte på verkningsgraden utan mer på förmågan att starta produktionen tidigare och hålla den igång längre när det är låg och/eller varierande solinstrålning. Alltså att dagens anläggningar har högre tillgänglighet med generellt fler kWh skapade per installerad kWp och år. Men det är nog marginell skillnad på tillgängligheten hos driftsatta anläggningar mellan efterföljande år.
Oavsett är det ett intressant fenomen.
En ytterligare osäkerhet ligger i det faktum att det inte är ovanligt att en anläggning, både panelernas DC-effekt och växelriktarens AC-effekt, är större än vad som kan matas ut genom anslutningspunkten till nätet. Då för- och färdiganmäls max möjlig utmatad effekt, dvs max effekt som huvudsäkringarna tål.
Då blir andelen egenförbrukad solel större samt att faktiskt installerad och använd effekt är högre än rapporterat.
Finns det någon uppskattning för vilken faktor som skulle kunna användas för överdimensioneringen, DC/AC, på nationell nivå i Sverige?
Olika installatörer dimensionerar ju på olika sätt och större anläggningar överdimensioneras mer än mindre anläggningar.
Som jag förstått det används olika siffror i olika länder nere på kontinenten för att scablonberäkna DC-effekt på nationell nivå. Ofta mellan 1,1 och 1,2. Eftersom Sverige ligger längre mot norr är det logiska att vi borde överdimensionera mer, men jag har inte hittat någon analys av det. Om man använder faktorn 1,25 (som inte är orealistisk enligt mig) så är vi uppe i 1GW DC installerat under 2022.
Det vore intressant se statistik för DC/AC-förhållandet för installationer i Sverige, men jag känner inte till någon sådan. Solcellsinstallatörer som byggt många anläggningar skulle kunna ha hygglig sådan statistik. Om nätbolagen bara samlar in växelriktareffekten så saknas moduleffekten. Ur nätägarens synvinkeln logiskt att man mest är intresserad av högsta effekt som skulle kunna matas in till nätet. Men om man vill uppskatta elproduktionen behöver man veta moduleffekten också.
Man kan även tänka sig att i de fall man installerar på tak med olika lutningar, exempelvis mot väster och öster på samma byggnad, att då kan man öka på DC/AC-förhållandet ytterligare.
Vi överdimensionerar konsekvent mot 1,5. Det beror på att hybrid-riktarna varit på 10kW men taken har plats för t ex 15kW. Tack vare batterierna så blir det bra ändå. I upphandlingar kan krav ställas på t ex Max 1,2 ratio men det är oftast inte viktade värden och därmed, anser jag, suboptimerat då anläggningen bara är på huvudsäkrings-max en kort stund mitt på dagen.