I ellagen står det idag att
11 § En elanvändare som har ett abonnemang för en säkring om högst 63 ampere ska inte betala någon avgift för att ansluta en produktionsanläggning som
1. producerar el vars inmatning kan ske med en effekt om högst 43,5 kilowatt, och
2. ansluts
a) där en anläggning för användning av el redan är ansluten, och
b) med en effekt som inte överstiger uttagsabonnemangets effekt. Lag (2022:596).
Det betyder att en mindre solelproducent exempelvis på småhus inte behöver betala någon avgift för det inmatningsabonnemang som behövs hos nätägaren för att kunna sälja överskottet av solel.
Energimarknadsinspektionen (Ei) skrev igår (20 mars) i “Ei:s bedömning: Ingen reducerad nätavgift för småskaliga produktionsanläggningar” att
Ägare av mindre produktionsanläggningar ska betala en nätavgift som speglar de faktiska kostnaderna för inmatning av el. En reducering av nätavgiften för småskaliga produktionsanläggningar innebär i praktiken att kostnaden skjuts över på andra nätkunder. Det är inte förenligt med EU:s elmarknadsförordning, som har företräde framför nationella bestämmelser.
…
–Ei:s bedömning är att bestämmelserna i ellagen inte får tillämpas i strid med elmarknadsförordningen. Nätägare ska därför inte längre reducera nätavgiften för småskaliga produktionsanläggningar, säger Carl Johan Wallnerström.
Ei har beslutat om inriktningen som innebär att bestämmelserna om reducerad nätavgift inte får tillämpas. Ei kommer att följa hur nätföretagen tillämpar de aktuella reglerna framöver.
Det betyder att alla solelproducenter kommer att behöva betala en årlig avgift för inmatningsabonnemanget i framtiden, om Ei:s bedömning ska följas.
Ett steg bakåt för solelproduktion i Sverige
Denna nyhet har uppmärksammats av media, exempelvis Slopad rabatt på el från solceller (Aftonbladet 20 mars), där Anna Werner, VD Svensk Solenerig, bedömer att den avgiften för inmatningsabonnemanget kan bli i “storleksordningen några hundralappar upp till någon eller några tusenlappar per år,” I artikeln skriver man vidare att
Hon efterlyser nu åtgärder från regeringen för att göra det mer lönsamt med solcellsproduktion. Även Anna Carlén på Ei pekar på att regeringen kan agera med mer stöd om man skulle vilja kompensera de mindre solcellsägarna för dyrare elnätsavgifter.
Det är en mindre glad överraskning för alla solcellsägare med dessa ändrade regler om årlig avgift för inmatningsabonnemanget. Hur stor den blir beror på vilket nätbolag man har. Det finns runt 150 nätbolag i Sverige och avgifterna kommer därför säkert att variera mycket beroende på vilket nätbolag man har.
I Elforsk-rapporten Nätanslutning av småskaliga solcellssystem för elförsäljning författad av Bengt Stridh 2005 påpekades att den höga kostnaden för inmatningsabonnemang gjorde att försäljning av överskottsel skulle bli en förlust eftersom intäkterna från försäljningen skulle bli lägre än priset för inmatningsabonnemanget för det solcellssystem på 3 kW som hade installerats vid ABB Corporate Research.
Fem år senare ledde denna insikt till att i april 2010 infördes en ändring i ellagen som gjorde att elanvändare som hade ett säkringsabonnemang om högst 63 ampere och som producerar el vars inmatning kan ske med en effekt om högst 43,5 kilowatt skulle inte betala någon avgift för inmatningen om man var en nettokonsument av el per kalenderår. Utan denna ändring i ellagen hade vi inte sett den stora ökning av solcellsanläggningar som tog fart när investeringsstödet infördes för alla i juli 2009. Lagändringen var därför en mycket viktig milstolpe för solel i Sverige.
En hög årlig avgift för inmatningsabonnemanget kan minska intresset att installera solceller och det är därför ett steg bakåt för att stödja solelprodukton i Sverige om avgiften för inmatningsabonnemanget återinförs för små solelproducenter.
Eon har hela tiden (8 år ) tagit fast avgift efter leveransmax ut, inte mitt behov in.Har delvis kringgått detta genom att begränsa omvandlaren till 18 kw i st för teoretiskt max 23 kw. Tappar max 200-300 kwh men slipper närmare 4000:- i avgift.
Janne
Det här är inte bra bra och kommer skapa en stor osäkerhet innan E.ON mfl hinner ta fram kostnader för inmatning. Finns en risk att dessa kostnader blir höga för att minska intresset för mikroproduktion vilket just nu tar (för) mycket resurser för nätägarna. Det går också emot förnybarhetsdirektiv där mindre elproducenter ska stöttas. Vad jag förstått byggs det få mikroanläggningar över 25A pga att elnätsägaren ofta vill ha betalt för förstärkning av överliggande nät då.
– Hur fungerar regel b) i praktiken när man installerar produktionssäkring för sin anläggning med högre ampere än för inmatningen?
Så är det att ha svaga regeringar som inte vågar stå upp mot EU som tydligen vill göra oss Svenskar livegna inför övriga EU
Det finns ju också möjligheten för regeringen att “överklaga” detta beslut men jag är pessimistisk inför att regeringen kommer att stå upp för Sveriges rätt att bestämma vad som skall gälla inom våra gränser
Hej, man hänvisar till EUs elmarknadsförordningen och att detta skulle vara i strid mot EU reglering. I så fall borde a) inga andra länder heller ha detta regelverk för att främja småskalig solel och begränsa nätbolagens möjlighet ta ut avgifter. (Jag tror även andra länder har begränsat nätbolagens möjlighet att påföra avgifter för mikroproduktion. Någon som kan bekräfta detta?), b) reglerna borde ha bestridits från Europeisk håll. (Nu verkar det vara intressen i Sverige som drivit frågan och argumentationen att EU inte tillåter detta. Sverige har haft denna konstruktion i 13 år nu, någon som vet om det har framförts officiella synpunkter på från Europeisk håll under dessa år?.
Mycket relevanta frågor. Vet inte hur det är i andra länder. Men jag har skickat en fråga till solcellsexperter inom IEA i Danmark, Finland, Frankrike och Tyskland om man betalar en årlig nätavgift för inmatning av överskott av solel. Ska bli intressant att se vad svaren blir.
Fick följande svar från solcellsexpert i Finland: “There is not such a fee in Finland, and I haven’t heard even any discussion towards it. Here is a link for Caruna, one of the biggest DSOs in Finland Caruna
From the website you can find that fees apply only for systems bigger that 100 kW.”
Solcellexpert i Frankrike svarade: “I have no personal experience with the matter, but I think in France there is not yet this type of fee for accessing the grid.”
Nu också svar från tysk solcellsexpert: “No, I never heard about such a fee in Germany. I hope there is still a chance that the regulation can be avoided.”
Ingen av de solcellsexperter från Finland, Frankrike och Tyskland jag frågat har hört talas om en kostnad motsvarande inmatningsabonnemang i dessa länder. Det är därmed lätt att få intrycket att Energimarknadsinspektionen gjort en övertolkning av EU-regelverket. Vi borde fråga Ei om de kollat hur man gör i andra länder i EU.
Läste på i utredningen Ei2021<.04,som är Energimarknadsinspektions underlag till beslutet. Där står det på sid 105 av 120. "Undantaget för mikroproduktion, det vill säga produktion hos en elanvändare som har ett säkringsabonnemang om högst 63 ampere som producerar el vars inmatning kan ske med en effekt om högst 43,5 kW, kvarstår." Så det är inte för mikroproducenter som ifrågasätts. Utredningen hänvisar till ACER tolkning av paragraf 18 av energimarknadsförordningen men är i övrigt tydlig med att analysen inte omfattar mikroproducenter. Detta var inte helt tydlig från din blog, att mikroproducenter inte omfattas.
Intressant. Det är möjligt att de tyckte så i april 2021 när den utredningen publicerades? Men tittar man under “Frågor och svar om slopad reduktion av nätavgifter för småskaliga produktionsanläggningar” tycker Ei inte så längre.
“Vilka produktionsanläggningar berörs av bedömningen att nätavgifter inte längre få reduceras?
Alla produktionsanläggningar som uppfyller kriterierna enligt 4 kap. 37 – 38 §§ ellagen har automatiskt fått en reducerad nätavgift av nätföretagen.
Det kan till exempel vara solcellsanläggningar på villatak eller små vindkraftverk, men även större anläggningar med många småskaliga anläggningar såsom vindkraftsparker kan beröras. Reduktion har gjorts för produktionsanläggningar som kan leverera en effekt om högst 1 500 kilowatt och elanvändare med ett abonnemang för en säkring om högst 63 ampere och producerar el som kan matas in med en effekt om högst 43,5 kilowatt.
När reducerade nätavgiften inte längre ska tillämpas kommer ägaren av dessa produktionsanläggningar att få en höjd nätavgift.”
Se även under
“Vad innebär den slopade reduktionen av nätavgifter för till exempel en villaägare med solceller?
Det innebär att exempelvis en villaägare ska betala de faktiska kostnaderna för att mata in el på elnätet så att elnätsföretaget får kostnadstäckning för sina utgifter. Kostnaderna får inte längre fördelas ut på andra nätanvändare. Merkostnaden för den som äger anläggningen kommer att variera beroende på nätföretag, precis som avgifterna i uttagsabonnemanget gör.”
Hur blir det med överföringsavgiften och elskatten?
Berörs inte direkt av Energimarknadsinspektionens beslut, som gäller om nätbolagen ska ta ut en årligt avgift eller inte för inmatningsabonnemanget som man behöver för att kunna sälja sitt överskott av solel.
Jag frågade Ellevio, min nätägare och fick följande svar:
“Redan nu kan vi på Ellevio säga att vår åsikt är att kunder som har ett lägre eller lika stort inmatningsabonnemang inte kommer behöva betala för detta. Alltså exempelvis om en kund har Enkel 16A så kan den ha produktion upp till 11kW utan att betala något alls för inmatningen, detta utifrån att vi inte i dagsläget kan se att det driver några större kostnader i nätet.”
Inte bra, och motverkar tydligt alla nationella (och globala) ambitioner att minska CO2-utsläppen.
På ett sätt är det logiskt att den som säljer även är med och betalar för nätet, det är ju samma ledningar. Jag har nog funderat på att det inte är så men dragit den slutsats som står i första meningen.
Å andra sidan kan man ju säga att den el vi producerar används av andra konsumenter som då betalar nätavgift. Liknelsen kanske är lite långsökt, men jag ser det som om en ägare av en matarbusslinje till en station skulle betala till SJ för att man förser tåget med resenärer.
Kostnaderna har ju elnätsbolagen redan nu. Så om de skulle få införa nya inmatningstariffer är det någon som tror att de kommer att sänka de vanliga tarifferna då?
Nej… De lobbar bara för att kunna tjäna ännu mer.
Det är lite svårt att se hur det ska vara en extra kostnad för elnätsbolaget om en abonnent producerar ett överskott som konsumeras av grannens fastighet. Det lär ju inte handla om överföringar på (nya) längre avstånd, och el-konsumenten betalar ju redan för överföringen.
Om detta införs och är ofördelaktigt, får vi väl bilda lokala samfälligheter och sälja elen till grannarna. Jämför gärna med paradigmskiftet mellan våra gamla monopoldrivna telefonsystem och Internet. Med förbindelser mellan fastigheter kan vi sälja energi i kWh som paket.
Det som tillkommer för en nätägare om man matar in ett överskott av solel till nätet är administration av ny inmatning (brevutskick etc.), eventuellt byte eller konfigurering av elmätare så att den mäter både utmatad (köpt) och inmatad el (såld solel) och att det blir en mätserie till att hantera där data för inmatningen ska samlas in för varje timme.
Sedan förmodar jag att man aggregerar mätdata av exempelvis solel och rapporterar vidare hur mycket solel som matats in till deras nät per timme. Antar att det mesta av detta är automatiserat. Vilket extra årligt arbete det innebär för en nätägare med hantering av denna extra mätserie vore intressant att veta.
Hej, har pratat med handläggaren som skött utredningen på Ei. Blev inte mkt klokare. Det är viktigt att vi stöter på I frågan. För det här är en mindre bomb. Det då allt är upp till nätägare. Det kommer inte regleras i någon intäkterna förutom den vanliga intäktsramen som finns.
Vi vet inte hur det kommer slå. Det är helt upp till nätägare i detta fallet.
Jag som har en liten nätägare med få kunder kommer sannolikt bli hårdare drabbad av det här direktivet. Nätägare jublar säkerligen då de kan ta ut en avgift som avskräcker, vilket gör att abonnenter inte bygger ut solceller. Det är upp till nätägare fick jag som svar.
Som det är idag så slår ju nätavgiften olika beroende på hur långt ifrån transformatorn du bor. Alltså är inte elnätsavgiften likvärdig som den är idag även om det kostar lika mkt beroende på var du bor.
Nu ska vi som har solceller stå för hela kostnaden. På landet kan ju det innebära stora kostnader då det oftast kräver uppgraderingar i nätet vid installation.
Vad är din fakta på de ”stora” kostnaderna på nätet?
Normalfallet bör väl bara vara elmätaren?!
Sedan har vi ju istället en nätnytta som vi ju får/fick betalt för. Förlusterna i nätet är ju närmare 10% som nära nog försvinner när vi matar in lokalt. 🤔
Man bör ju föreslå att de kan kvittas.
Varje inmatad kWh från solceller på villatak hamnar till den närmast behövande grannen på nätet. Det innebär att nätbelastningen från stora producenter längre bort minskar. Värdesätts inte den tjänsten för mikroproducenten?
Nätägaren är enligt lag tvungna att betala en ersättning för denna så kallade “nätnytta”. Ersättningen varierar mellan olika bolag. Vi har Vattenfall som nätägare och de betalar nu 20.40 öre/kWh för denna “nätnytta” i deras område “Söder”. Ersättningen har ökat under senare år. 2019 var den bara 4,7 öre/kWh. Ifjol 11,4 öre/kWh. Så det var en rejäl höjning i år. Vore intressant att veta vad dessa höjningar beror på efter 2019.
Det kan vara så enkelt att med ny regering har Ei fått ny ledning/direktiv och då är “att ta från de små” mycket vanligt.
Mycket vill ha mer!
I insändaren “Käftsmäll från Mälarenergi” i Västmanlands läns tidning idag tror skribenten att man kommer att förlora ersättning för “nätnyttan” i och med Energimarknadsinspektionen (Ei) utlåtande. Det är en missuppfattning. Enligt ellagen måste nätägaren ge en ersättning för det överskott av el man matar in till nätet. Däremot skulle det innebära att man skulle få betala en årlig avgift för inmatningsabonnemanget. Sista ordet är nog inte sagt i denna fråga eftersom de solcellsexperter från Finland, Frankrike och Tyskland jag frågat inte kändes vid att det fanns en sådan avgift i dessa länder, vilket motsäger Ei:s argumentering att det är tvunget på grund av EU:s förordningar.
Den överskottsel som solcellerna från villataken säljs till elbolagen gynnar nätbolagen, när nätet avlastas långdistansöverföring. Mikroproducentens el går alltid till den närmaste behövande grannen i nätet. Det innebär att de stora elproducenternas långdistansöverföring delvis täcks av mikroproduktion. Win – win, där elbolagen vinner mera. Är det inte mikroproducenten som borde ersättas, i stället för att debiteras?
Ger samma kommentar som tidigare. Nätägaren är enligt lag tvungna att betala en ersättning för denna så kallade “nätnytta”. Ersättningen varierar mellan olika bolag. Vi har Vattenfall som nätägare och de betalar nu 20.40 öre/kWh för denna “nätnytta” i deras område “Söder”. Ersättningen har ökat under senare år. 2019 var den bara 4,7 öre/kWh. Ifjol 11,4 öre/kWh. Så det var en rejäl höjning i år. Vore intressant att veta vad dessa höjningar beror på efter 2019.
Det det nu handlar om är avgiften för ett årligt inmatningsabonnemang. Det som tillkommer för en nätägare om man matar in ett överskott av solel till nätet är administration av ny inmatning (brevutskick etc.), eventuellt byte eller konfigurering av elmätare så att den mäter både utmatad (köpt) och inmatad el (såld solel) och att det blir en mätserie till att hantera där data för inmatningen ska samlas in för varje timme.
Sedan förmodar jag att man aggregerar mätdata av exempelvis solel och rapporterar vidare hur mycket solel som matats in till deras nät per timme. Antar att det mesta av detta är automatiserat. Vilket extra årligt arbete det innebär för en nätägare med hantering av denna extra mätserie vore intressant att veta.
Ja
Har installerat solceller på ca 10,4 kW
Om man nu får ca spottpriset 20 öre kW
in elöverskott till elbolaget .
Och dom säljer för ca 2 kr kW till grannarna .
Då är ju det helt sjukt , att vi ska betala för att
överskottet till nätet .
Lars
Verkar finnas en del missförstånd i denna fråga. Den överskottsel som matas in och säljs ger en intäkt i form av Nord Pool spotpris (vanligen, om man inte har något annat avtal med ett elhandelsbolag), skattereduktion på 60 öre/kWh (upp till 30 000 kWh/år och för max 100 A säkring) och en ersättning för ”nätnyttan” från nätägaren (20,4 öre/kWh för tillfället hos Vattenfall Söder, troligen lägre hos alla andra nätägare i Sverige). Den sålda elen är därmed vanligen värd mer än 1 kr/kWh numera och över 2 kr/kWh vid de högsta spotpriserna. Dessa intäkter kommer inte att förändras i och med Energimarknadsinspektionens bedömning.
Om Energimarknadsinspektionens bedömning går igenom skulle det innebära att alla solcellsägare skulle få betala en årlig avgift för inmatningsabonnemanget hos nätägaren i stället för de 0 kr det varit sedan april 2010, när en ändring gjordes i ellagen. På samma sätt som att vi idag betalar en fast årlig avgift för det utmaningsabonnemang vi har för köpt el hos nätägaren.
En förhoppning är att detta inte innebär en extra kostnad för den som ligger under 63 A och har samma inmatning och utmatningssäkring.
För de med produktionssäkring med högre amperetal är risken stor att det blir dyrare.
Jag känner också att det finns en osäkerhet om vad som gäller för kravet på att vara nettokonsument.
Hej Bengt,
Du verkar ha koll på detta. Jag har ett produktionsabonnemang på 50A och konsumptionsabonnemang på 35A. Innebär det här att jag kan ändra konsumptionsabonnemanget till 50A och betala för uppgraderingen plus att jag erhåller en årlig avgiftshöjning på ca 6000 kr(från 35A till 50A)? Och hur blir det med överföringsavgiften och elskatten när jag matar in på nätet?
Mvh
Torbjörn Hansen
Ja, det är en möjlighet att höja utmatningsabonnemanget för köpt el. Men det kommer som du nämner att ge ökade årliga kostnader för dig.
Ett alternativ är att sänka din “produktionssäkring” från 50A till 35A och att i växelriktaren begränsa hur mycket effekt du matar in till nätet. Om du har data för din inmatning av överskott till nätet från din anläggning för ett år skulle du kunna se hur ofta du har användning av mer än 35 A (ca 24 kW) och räkna ut hur mycket el du inte skulle kunna mata in till nätet med 35 A. Detta för att se vilket alternativ som blir billigast.
Du kan också prata med ditt nätbolag och höra vad innebär i eventuellt ändrade avgifter om du behåller det som det är idag. Jag skulle börja med det.
Hej
Hur räknas förhållandet egentligen mellan kW och A?
Effekten kan beräknas så här om man har ett trefassystem
P = 3*U*I
P = Effekt (Watt = W)
3 = antal faser
U = Spänning (Volt = V)
I = Ström (Ampere = A)
Om du exempelvis har 16 A säkring är den högsta effekt denna säkring klarar av vid nätspänning 230 V:
P = 3*230*16 = 11 040 W = 11,04 kW
Nätspänningen är inte konstant, utan den varierar en del över tid.
Hej, satte i halsen då jag läste detta.MEN om det nu skulle kunna hända, vilket verkar lite otroligt efter Bengts förfrågan med andra länder så måste det väl åter tas tillbaka detta med elcertifikat och UG att även vi små ska ha ersättning inte bara drakarna som skall ha mer.
Hej,
Vet inte om jag har kommit rätt här.
Jag har precis installerat solpaneler i slutet av maj och allt kändes bra fram tills idag när jag fick fakturan från Fortum och Eon för juni månad.
Jag har producerat 1,88 mWh och förbrukat 1,51 mWh. I min värld borde jag få en kredit på fakturan. Min faktura landade på:
1700kr från EON och 700kr från Fortum.
Vad har jag inte förstått eller vad har det gått fel – några tips?
Mvh,
David
Din producerade solel kvittas inte mot din köpta el per kWh. Din köpta och sålda solel har förmodligen olika värden.
Har du ett avtal med en köpare av din överskottsel. Vem är det i sådana fall och hur mycket betalt får du för din solel?
En annan fråga är hur mycket solel du använt själv och hur mycket överskott du matat in till nätet? På fakturan från nätägaren ser du mycket solel du har matat in till nätägarens nät.