Mälardalens universitet (MDU) har börjat ett samarbete med Västmanlands Läns Tidning (VLT) som innebär att olika forskare ska skriva krönikor för VLT.
Mitt första bidrag publicerades 2 februari. Min titel var “Vi har ingen elenergibrist i Sverige”. Den justerade VLT till “Är det elbrist i Västerås eller inte? Experten förklarar“. Jag är universitetslektor vid MDU, i hastigheten råkade VLT gradera upp min titel.
Försökte inom det utrymme som gavs att förklara skillnaderna mellan elenergibrist, eleffektbrist, kapacitetsbrist i elnätet och orsak till höga elpriser. När vår energiminister Ebba Busch i riksdagens partiledardebatt i januari yppade att vi är i ”den värsta energikrisen i mannaminne” höjde jag på ögonbrynen och undrade: Är vi? Vad menade hon egentligen? Och hur uppfattar allmänheten ett sådant uttalande kan man undra?
Krönika i VLT
Har fått tillstånd av VLT att lägga ut krönikans text här.
KRÖNIKA Experterna förklarar
Bengt Stridh
Är det elbrist i Västerås eller inte? Experten förklarar
Blir elräkningen ännu högre i februari? Är det elbrist i Sverige? Och varför är det viktigt att förstå skillnaden på elenergi och eleffekt? Bengt Stridh som är universitetslektor i energiteknik på MDU förklarar allt du behöver veta för att förstå eldebatten.
Det här är en krönika. Analys och värderingar är skribentens egna.
Elpriserna har rusat i väg med rekordhöga elräkningar som följd. Vår energiminister säger att vi är i ”den värsta energikrisen i mannaminne”. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har varnat för elbrist. Svenska Kraftnät har sagt att risken för effektbrist och bortkoppling av el har ökat.
Alla har tankar och åsikter om detta. I olika media, uttalanden och samtal blandas korrekta fakta, felaktigheter, överdrifter, myter och åsikter. Flera helt olika frågor buntas ihop till ”energikris”. Det blir därmed svårt att bedöma vad som egentligen menas. Vi behöver lära oss att skilja på och förstå vad som menas med elenergibrist, eleffektbrist, kapacitetsbrist i elnätet och orsak till höga elpriser.
Elenergibrist
Svensk el hade ett lysande rekordår under 2022. Vi producerade mer el än någonsin tidigare med rekord för vindkraft och solkraft. Samtidigt minskade vår elanvändning vilket gav rekordstor export av el, var femte producerad kilowattimme gick till nettoexport. Under 2022 hade vi nettoimport av el under rekordlåga 190 av årets 8 760 timmar. Vi har ingen elenergibrist i Sverige.
Eleffektbrist
Om en eleffektbrist skulle uppstå i elnätet skulle det däremot kunna ge en risk för bortkoppling av el hos vissa användare. Eleffektbrist innebär att den önskade elanvändningen är större än vad som är möjligt att producera eller importera just då. För att en sådan brist ska uppstå måste flera saker inträffa samtidigt, som låg elproduktion, ingen eller otillräcklig möjlighet till import av el och att vi användare inte skulle anpassa vår elanvändning. Kommer det att hända i vinter? Nej. För under 2022 minskade vår elanvändning under hösten och vintern, vilket visar att vi kan spara el, och vi har en varm vinter som ger lägre elanvändning. Vi kan också anpassa vår elanvändning tidsmässigt. Om det skulle uppstå en akut brist på el i Sverige under vissa timmar kan vi alla hjälpas åt att flytta vår elanvändning från just dessa enstaka timmar till några andra. Risken för bortkoppling av el är därmed obefintlig under denna vinter.
Kapacitetsbrist i elnätet
Kapacitetsbrist i elnätet innebär att det helt enkelt inte finns tillräckligt många eller tillräckligt stora ledningar för att transportera elektriciteten till den som vill tända lampan. Mängden elenergi finns men inte kapaciteten i elnätet att leverera den eleffekt vi skulle önska. För vissa industrier som vill etablera sig eller utöka sin verksamhet kan det vara likadant. Mängden elenergi finns men elnätet klarar inte av att leverera tillräckligt hög eleffekt (kapacitet). Elnätet behöver därför byggas ut på flera håll i landet och det kommer att ta åtskilliga år. I dessa fall räcker det inte att tillföra ytterligare elproduktion, det är elnätets kapacitet som är den begränsande faktorn.
Höga elpriser
När det gäller de höga elpriserna skulle ytterligare elproduktion, oavsett vilket kraftslag den kommer från, kunna bidra till att i viss mån sänka elpriserna. Men vi kan inte komma ifrån att utvecklingen i Europa har haft och kommer att ha en mycket stor inverkan på våra elpriser. I merparten av Europa används fossilgas och kol för elproduktion och de minskade leveranser av dessa från Ryssland har drivit upp elpriserna kraftigt på kontinenten. Denna prisökning har spillt över på Sverige, då våra elnät och därmed elmarknader är sammankopplade. Lagren av fossilgas uppges dock vara välfyllda nu, så elpriserna bör sjunka något framöver.
Det man i första hand kan göra själv för att påverka sin elräkning är att se över sin elanvändning. Vi har varit väldigt duktiga på att spara el under september-november. Den bästa kilowattimmen är den sparade. En fråga är dock om vi kommer att vara lika duktiga på att spara el om vi inte behöver betala hela elnotan själva tack vare regeringens beslutade elstöd?
Äntligen!
Istället för debattartiklar och uttalanden från okunniga politiker och journalister!
Tack för att det fortfarande finns kloka männislor i debatten.
Hej Bengt!
Det må så vara att vi i genomsnitt har ett elöverskott i landet Sverige. Vi här i elområde 4, Skåne för att vara mer precis, känner inte att elpriset är någon upplyftande historia. Faktum är att det är hel åt h-e. De har inte stängt strömmen för oss ännu. Folk får dock gå ifrån hus och hem (det ligger massor av hus ute till försäljning), företag går i konkurs och andra vill inte etablera sig. Det är en STOR skandal och fruktansvärt tondövt att häva ur sig att vi inte har en kris, om än inte på elleveranserna.
Det jag skrev var att vi inte har någon kris vad gäller tillgången på elenergi. Vi kommer inte att se någon bortkoppling av el i vinter. Under 2022 hade Sverige nettoimport av el 190 av årets 8760 timmar, vilket var rekordlågt. Vi har aldrig haft så mycket elproduktion, aldrig haft så stor nettoexport av el (där en stor andel går från elområde SE4) och aldrig haft nettoimport under så få timmar som under 2022.
Svenska Kraftnäts kontrollrummet är en bra källa att se hur export och import av el går i Sverige och våra grannländer. När jag skriver detta exporterar Sverige gigantiska 4 481 MW.
Det är viktigt att förstå mekanismerna som styr priserna om man ska diskutera orsakerna till de höga priserna.
De höga priserna är ju, oavsett om man gillar det eller inte, resultatet av en “fungerande” och relativt “fri” marknad. Marknaden är Europeisk och det finns aktörer i Europa som är beredda att betala de höga priserna och därmed åker även vi konsumenter i Sverige på att betala dem, trots att produktionen rent fysiskt finns här och vi har ett geografiskt överskott.
En effekt av höga priser är att det leder till minskad konsumtion, vilket vi kan se de senaste månaderna, och det visar att marknaden “fungerar” som teori. Elmarkenden avreglerades ju för att just få en friare prisättning och efterfråge och utbuds styrd marknad. Då såg man det nog med förhoppning att det skulle leda till lägre priser, men verkligheten har förändrats sedan dess och efterfrågan är nu större än utbudet, totalt sett på marknaden. Att elen är en speciell vara som inte lätt kan lagerhållas osv komplicerar såklart. Så som insatta skrivit i andra sammanhang är det ingen energi eller elkris, däremot kan det beskrivas som en prissättningskris skapad av en “fungerande” marknad.
Utmaningen nu är att det kan bli svårt att återreglera marknaden. Betänkt också att väldigt många elproducenter och andra delar i logistikkedjan är inte svenskägda och de producerar inte primärt för den svenska geografiska marknaden utan för den europeiska, och de kommer sannolikt strida för att ytterligare öka exportkapaciteten vilket skulle koppla våra geografiska priser ännu hårdare till de europeiska priserna.
Vore kul att få läsa artikeln men VLT har spärrat in den bakom en betalvägg
Ja, tyärr, förstår inte riktigt varför artikeln är bakom en betalvägg. MDU:s kommunikatörer ska ta upp det med VLT och be dem öppna upp de krönikor vi skriver.
Har fått OK från VLT att lägga ut krönikans text på bloggen, nu är det gjort.
Hej Bengt, Har under åren läst många av dina artiklar med stort intresse. I aktuellt fall handlar det om en text som du är upphovsman till. Såvida du inte givit tidningen exklusiv nyttjanderätt kan du helt enkelt publicera artikeln på sedvanligt sätt på din hemsida.
Jag håller med Monica, det vore mycket intressant att få läsa detta.
Har fått OK från VLT att lägga ut krönikans text på bloggen, nu är det gjort.
Vad man än vill/kan/bör kalla det så är det en riktig kris med kännbar påverkan på de flesta i samhället.
Problemet är ett EU-problem och vi är säkert inte de inom EU som har mest skuld i det.
Det är också tråkigt att det läggs så mycket negativ energi på att kritisera elstödets försening istället för att diskutera en långsiktig planering så att vi inte fastnar i detta läge.
Och kritiken mot elstödets försening landar ju i praktiken på stackars sönderstressade tjänstemän på några olika myndigheter. Lite som att skälla på brandkåren för att man upplever att de kommer för sent istället för att tala allvar med den brandsskyddsansvarige för fastigheten.
Vi behöver alla bra energislag i någon mix, hur sedan mixen skall fördelas är nästa fråga.
Och för mig så är ett bra energislag ett som inte avger koldioxid under drift. Jag har aldrig förstått hur det kan vara bra för klimatet att elda med ved, torv, olja, gas, pellets etc.
Vad man än vill/kan/bör kalla det så är det en riktig kris med kännbar påverkan på de flesta i samhället.
Problemet är ett EU-problem och vi är säkert inte de inom EU som har mest skuld i det.
Det är också tråkigt att det läggs så mycket negativ energi på att kritisera elstödets försening istället för att diskutera en långsiktig planering så att vi inte fastnar i detta läge.
Och kritiken mot elstödets försening landar ju i praktiken på stackars sönderstressade tjänstemän på några olika myndigheter. Lite som att skälla på brandkåren för att man upplever att de kommer för sent istället för att tala allvar med den brandsskyddsansvarige för fastigheten.
Vi behöver alla bra energislag i någon mix, hur sedan mixen skall fördelas är nästa fråga.
Och för mig så är ett bra energislag ett som inte avger koldioxid under drift. Jag har aldrig förstått hur det kan vara bra för klimatet att elda med ved, torv, olja, gas, pellets etc.
Tack Bengt för att Du talar klarspråk i Dina debattinlägg och artiklar, att VLT är in och klantar till med omskrivningar som dom inte har riktigt begrepp om bevisar bara hur ovetande man är om el, elenergi och energi av andra slag
Sedan att Ebba Busch gör sådana uttalanden är inte förvånande, hon vet väl inte skillnaden på plus och minus, och visar dessutom brist på handlingsförmåga när det kommer till de olika “stöden” varför inte göra som i Finland slopa energiskatten samt sänka momsen till tror jag 6 %
Var kan jag läsa artikeln om elbrist utan att vara prenumerant på VLT?
Har fått OK från VLT att lägga ut krönikans text på bloggen, nu är det gjort.
Hej Bengt!
Läser din blogg regelbundet sen 2017 då jag satte upp mina första 40 solpaneler.
Skickar med ett stort TACK för du inspirerade mig till det.
Skulle också vilja läsa hela artikeln från VLT.
Tack för det! Har frågat VLT:s Matilda Molander som har hand om krönikorna från Mälardalens universitet om de skulle kunna öppna dem och hon skulle höra med sin chef om det. Vi håller tummarna. Om man har inloggning på något annan Bonnier News tidning så fungerar den hos VLT också.
Har fått OK från VLT att lägga ut krönikans text på bloggen, nu är det gjort.