2022 blev ett fantastiskt år för solel i Sverige. Enligt Svenska Kraftnäts elstatistik matades 1,10 TWh solel in till nätet, vilken är ett nytt särklassigt rekord. Det är en ökning med 72%(!) jämfört med 2021 då 0,64 TWh solel matades in till nätet.
Statistiken för installerad effekt och antal anläggningar kommer senare i vår, där kommer det med säkerhet också att bli nya rekord. Den installerade effekten vid utgången av 2021 var 1,587 GW och antal anläggningar 92 359 enligt statistik för nätanslutna solcellsanläggningar hos Energimyndigheten.
Det går inte att extrapolera ökningen av inmatad el till installerad effekt och antal anläggningar eftersom vi inte vet hur stor andel av solelen som var egenanvänd i fjol. Man kan misstänka att antalet stora anläggningar där all el eller en stor andel av elen matas in till nätet fortsatte att öka under 2022, vilket bör ge en totalt sett minskad egenanvändning i Sverige.
Kittlande tankar är om milstolpen 1 GW passerades och om 40 00-50 000 anläggningar installerades under fjolåret.
Andel inmatad solel av elanvändningen i Sverige under bästa timmen kl. 12-13 den 24 juni var 9,39% enligt min uträkning från Svenska kraftnäts elstatistik per timme. Om man även räknar med den egenanvända solelen betyder det att solel svarade för mer än 10% av Sveriges elanvändning under den bästa timmen 2022, om vi antar att all solel används i Sverige. Se tidigare inlägg “1 GW och 11% solel passerat under årets bästa timme“.
Solel svarade som mest för 6,76% av Sveriges elproduktion under 2022. Som mest matades 1,06 GW solel in till nätet den 24 juni kl. 12-13. Under 163 timmar var elproduktionen från solkraft större än från vindkraft.
Solkraft är på stark frammarsch i Sverige. Med de höga elpriser vi fått vill väldigt många husägare installera solceller på sitt tak, så ruschen lär fortsätta under 2023. Det har medfört väntetider på åtskilliga månader, då det kan vara leveranstider på komponenter och brist på montörer. Dessutom tillkommer ett starkt ökat intresse för solcellsparker. År 2023 kan bli ytterligare ett rekordår för solel i Sverige.
Det var runt 2 000 timmar solel svarade för minst 1% av Sveriges elproduktion under 2022. När får vi se solkraft i produktionsstatistiken från Svenska Kraftnäts Kontrollrummet 😉?
PS 2023-01-10. När det gäller egenanvändning av solel gjorde Energimyndigheten en uppskattning med hjälp av de 22 330 anläggningar som fanns i elcertifikatsystemet 2021. Man kom då fram till att egenanvändningen varierade mellan 36% och 39% för olika månader.
Låt säga att egenanvändningen var 35±5% under 2022. Då var den totala produktionen av solel under 2022 inklusive den egenanvända 1,7±0,1 TWh, motsvarande 1% av Sveriges elproduktion som enligt Energiföretagen preliminärt var 170,1 TWh under 2022.
PS 2023-03-18. Energimyndigheten har i nyheten Minskad elanvändning under 2022 publicerat att solelproduktionen var 1,956 TWh under 2022. Med tanke på att 1,103 TWh matades in till nätet enligt Svenska Kraftnäts statistik skulle det betyda att egenanvändningen var 1-1,103/1,956 = 44% under 2022. Det är överraskande högt med tanke på Energimyndigheten uppskattade att egenanvändningen varierande mellan 36% och 39% för olika månader 2021. Man får nog ta denna produktionssiffra för solel med en nypa salt och den har definitivt inte fyra siffrors noggrannhet.
Jag funderar på om det kan vara många som har gått ifrån elcertifikatsystemet och således får sin solelproduktion med i residualmixen? Det börjad ju kosta pengar att hålla igång Cesar…
Det är om man inte tar ut ursprungsgarantier som solel inmatad till nätet hamnar i residualmixen. Det har inget med elcertifikatsystemet att göra. Vet inte hur stor andel av solcellsägare som tar ut ursprungsgarantier, sannolikt en liten minoritet när det gäller mindre anläggningar.
hej Bengt,
I mitt examensarbete utforskar jag solcellsanläggningar och deras påverkan på elnätet. Jag fokuserar på att identifiera de främsta utmaningarna som solcellsanläggningar kan skapa för elnäten. Jag söker också efter korrekta mätningar och bevis som kan visa hur solcellsanläggningar kan ha en negativ inverkan på elnäten.
Ett av de viktigaste områdena jag granskar är spänningsfluktuationer och de störningar som kan uppstå i samband med sådana variationer. Jag undersöker även aspekter som obalans, övertoner och mellantoner för att förstå deras roll i att påverka elnäten. Genom att fördjupa mig i dessa frågor hoppas jag kunna till en bättre förståelse av hur solcellsanläggningar kan bidra till mer smidigt och lättillgängligt i elnäten.
I den utvärdering jag var ledare för av några forskningsssystem i den så kallade MW-parken gjorde Mälarenergi en studie av elkvalité. Du kan ladda ner rapporten “Analys av elkvaliteten i Sveriges första MW-solcellspark” på projektets hemsida på Mälardalens universitet.