Idag kom två domar rörande två solcellsparker i Skåne tänkta att byggas på jordbruksmark, där länsstyrelsen i Skåne överklagat domar i Mark- och miljödomstolen till Mark- och miljööverdomstolen som är den högsta instansen i sådana här ärenden. Båda domarna fastställer länsstyrelsens beslut att “förbjuda verksamheten”.
Ängelholms kommun
Mål: M 15064-21 – Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt
”MÖD har bedömt att en solcellsanläggning tar brukningsvärd jordbruksmark i anspråk, att anläggningen i och för sig kan anses tillgodose ett väsentligt samhällsintresse men att det inte är utrett att behovet inte kan tillgodoses genom att annan mark tas i anspråk. Eftersom anläggningen därmed inte är förenlig med 3 kap. 4 § miljöbalken har MÖD, med ändring av MMD:s dom, fastställt länsstyrelsens beslut att förbjuda verksamheten.”
Kristianstads kommun
Mål: M 1026-22 – Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt
”MÖD har bedömt att en solcellsanläggning tar brukningsvärd jordbruksmark i anspråk, att anläggningen i och för sig kan anses tillgodose ett väsentligt samhällsintresse men att det inte är utrett att behovet inte kan tillgodoses genom att annan mark tas i anspråk. Eftersom anläggningen därmed inte är förenlig med 3 kap. 4 § miljöbalken har MÖD, med ändring av MMD:s dom, fastställt länsstyrelsens beslut att förbjuda verksamheten.”
Helsingborgs kommun
Som väntat har dessutom länsstyrelsen i Skåne överklagat en dom från Miljö- och markdomstolen gällande en av European Energy planerad solcellspark i Svedberga. European Energy är dock fortsatt optimistiska enligt en pressrelease från idag: Goda förhoppningar om solpark i Svedberga – trots länsstyrelsens överklagan.
Mark- och miljödomstolen är första instans och efter länsstyrelsens överklagan går nu även i detta ärende till högsta instansen Mark- och miljööverdomstolen.
Miljöbalken
Denna domstolscirkus har sitt ursprung i skrivningen i Miljöbalken, där det står att
3 kap. Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden
Särskilda markanvändningsintressen
4 § Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse.
Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.
Skogsmark som har betydelse för skogsnäringen skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra ett rationellt skogsbruk.
Det är utmärkt att mark- och miljööverdomstolen anger att solcellsparkerna kan “tillgodose ett väsentligt samhällsintresse”, men de hakar upp sig på miljöbalkens “och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk”.
Här krävs en översyn av riktlinjerna om solcellsparker ska kunna ge ett väsentligt bidrag till Sveriges elförsörjning. Det krävs ytor på storleksordningen 10 000 ha (100 km2 = 0,022% av Sveriges yta, inklusive vatten inland) om solel ska bli några procent av Sveriges elanvändning. Var hittar vi dessa alternativa ytor? Se nedanstående diagram som visar markanvändningen i Sverige. Det måste också finnas en rimlig närhet till nätanslutningar, som är en av de stora frågorna för solcellsparker idag. Det behöver vara hyggligt plan mark, med minimal skuggning och som som inte kräver någon speciell markberedning för att hålla nere investeringskostnaden och ge lönsamma installationer.
Det finns också en möjlighet att med solbruk (“agrivoltaics”) kombinera solelproduktion och jordbruk på samma mark som kan lösa den markkonflikt som finns vid anläggande av solcellsparker på jordbruksmark. Besvärande är dessutom att samrådsärenden hanteras olika i olika länsstyrelser, där solcellsparker på jordbruksmark möter störst motstånd hos länsstyrelsen i Skåne.
PS. Gjorde en justering av ytorna, det blev fel i första versionen.
Markanvändningen i Sverige. Data från SCB publicerade 2019. Naturligt gräsbevuxen mark är mest fjällområden (ca 97%) + alvarliknande mark etc.
Jisses!
Undrar hur MÖD tänker hantera detta med “inte är utrett att behovet inte kan tillgodoses genom att annan mark tas i anspråk.” Man kan alltid bygga någon annanstans men frågan är VAR det till slut blir OK? Det går ju att mena hela tiden att det ska byggas “någon annanstans”. Och är det projektörens uppgift att leta fram annan plats? De har ju hittat den bästa och fått OK från markägaren. Undrar vad LRF i Skåne säger? Solcellsparker är ju rätt lönsamma.
Ja, intressant fråga vem som ska utreda om det finns alternativ mark. Dessutom ger det ett antal följdfrågor, som
– Hur och av vem sätts villkoren för att en alternativ mark ska vara OK? En alternativ mark lär ge högre installationskostnader och blir därmed kanske olönsam.
– Inom hur stort område? Är det hos samma markägare, i närheten, i samma kommun, i samma län eller i Sverige?
– Vem godkänner en sådan utredning? Kommmun, länsstyrelse, domstol…?
Efter att ha läst domarna och kollat upp någon referens till tidigare dom så tolkar jag att det kanske kan räcka att utreda alternativa placeringar inom samma kommun.
Behöver dock prövas. Med tanke på att närhet till elnät krävs – hur omfattande kan det tänkas bli?
Domstolens poäng i frågan är väl att miljöbalken säger att lokalisering ska ske utifrån hela samhällets perspektiv och att i dessa fall endast en enda fastighet har utretts.
Jag är övertygad att när ett företag som vill bygga en solcellspark hittat en lämplig plats och en villig markägare så är det inte den enda platsen de studerat. Tänkbara platser kan till exempel ha uteslutits på grund av för långt avstånd till nätanslutning eller att markägare inte varit intresserade. Men det framgår kanske inte i samrådet med länsstyrelsen hur många alternativa platser som uteslutits. Misstänker att en huvudsaklig sysselsättning hos företagen som vill bygga solcellsparker är att hitta lämpliga lokaliseringar för solcellsparker. Och man tittar inte bara på jordbruksmark, men det är väl inte så lätt att hitta likvärdiga markalternativ med tillräckligt stora markytor och som i övrigt är lämpliga för solcellsparker.
Det är enkelt att svara på. Vi har tagit på fastigheter som mer än väl räcker för att installera solenergi på. Det finns dessutom en ansenlig mängd riktigt stora tak att göra detta på. Så, innan dessa takytor är belagda med solceller finns det faktiskt inget skäl att ta jordbruksmark i anspråk. En helt rimlig bedömning av domstolen.
Det ena utesluter inte det andra. Om vi ska klara elektrifiering av transporter och industri kommer vi att behöva all ny elproduktion vi kan bygga så snabbt som möjligt. Vindkraft, solkraft och kraftvärme är det som står till buds för mera elproduktion inom åtminstone de tio närmaste åren.
Solcellsparker går snabbt att bygga till i runda slänga halva investeringskostnaden mot installationer av solcellsanläggningar på tak av byggnader, så även ur samhällsekonomisk synvinkel finns en vits med att bygga solcellsparker också. Solcellsparker på jordbruksmark ger dessutom jordbrukaren dubbla intäkter, vilket ökar den idag dåliga lönsamheten i jordbruk och kan bidra till att vi får behålla vårt jordbruk i Sverige.
Bättre med vindkraft då, 3-4 så hög kapacitetsfaktor och tar i princip ingen mark i anspråk från jordbruket.
Betydligt billigare per kWh dessutom…
Tycker inte att vi behöver ställa vind och sol mot varandra. Vi kommer att behöva så mycket ny elproduktion vi hinner bygga om vi ska klara den förväntande elektrifieringen av industri och transporter, batterifabriker, serverhallar etc.
För att något ska byggas är ett grundläggande kriterium att det är lönsamt. Allt som är lönsamt kommer någon att vilja bygga, om man får de tillstånd som behövs. 76% av alla vindkraftprojekt fick kommunalt veto 2021, så det finns ett betydligt större motstånd mot vindkraft än solkraft. Vi har passerat över 100 000 solcellsanläggningar i Sverige på byggnader, solceller är mera accepterat.
Produktionskostnaden per kWh för solcellsparker är lägre än för vindkraft till havs och nästan som vindkraft på land enligt Energiforsk rapport El från nya anläggningar från december 2021, så det står många i kö som vill bygga solcellsparker också i Sverige.
Länsstyrelsen i Skåne är ju tillsammans med länsstyrelsen i Örebro också en av de värre när det gäller utrivningar av småskalig vattenkraft
I Italien verkar agrivoltaics också fungera bra.
https://www.evwind.es/2022/12/03/theres-room-for-agrivoltaics/89059