”Direktiv samarbetsprojekt Klimat och energi” i nya regeringens Tidöavtalet, som släpptes idag, omfattar 6,5 sidor av det 62 sidor långa dokumentet. Drygt fem sidor handlar om energi medan klimat bara får en dryg sida.
När det gäller elproduktion vill man storsatsa på kärnkraft, ge skattelättnader för kraftvärme, pausa omprövning av miljötillstånden för vattenkraft, stoppa stöd till elnätanslutningar för havsbaserad (felstavat “vindbaserad” i avtalet) vindkraft och för solenergi vill man se över kraven för bygglov för ”integrerade solceller”. Man vill dessutom förstärka stöden för energieffektivisering till privatpersoner, pausa utbyggnaden av exporterande elkablar, ge högkostnadsskydd till ”drabbade hushåll och företag” på grunda av höga elpriser och vill på sikt ha ett elprisområde i Sverige,
Under klimat ska politiken ”stämmas av mot forskningen och baseras på fakta”. Här återkommer att stötta ny kärnkraft och man vill ha ett program för internationella klimatinvesteringar, bygga ut laddinfrastrukturen, förenkla och förkorta miljötillståndsprövningen och utforma styrmedel för koldioxidinfångning.
Förnybar energi styvmoderligt behandlad
Någon sa på radion att det var en mörk dag idag och åtminstone gäller det för Tidöavtalets ambitioner för klimat och energi. Tidöavtalet är ett mycket andefattigt dokument när det gäller förnybar energi. Det räcker med att titta på rubrikerna för att inse det. Här nämns ”ny kärnkraft”, ”bättre förutsättningar” för kraftvärme och vattenkraft, men för vind och sol får man nöja sig med rubrikerna ”vindkraft” och ”solenergi”. Med andra kan vi inte förvänta oss en politik som ger bättre förutsättningar för vind och sol. Myntade under Almedalsveckan i år att det är som att tro på jultomten att tro på ny kärnkraft inom en nära framtid. Ny kärnkraft i drift i Sverige lär vi inte se inom det närmaste årtiondet. Forskningen som sammanställts av FN:s vetenskapliga klimatpanel IPCC säger att vi måste minska världens koldioxidutsläpp drastiskt till 2030. Med den tidshorisonten är kärnkraft inte lösningen så nya regeringen verkar inte leva som man lär när man säger att politiken ska ”stämmas av mot forskningen och baseras på fakta”.
I inledningen sägs två gånger att nya regeringen har som mål att ”återupprätta elsystemet”. Lever vi i samma land? Sverige har aldrig har haft så gott om el som idag. Ifjol var nettoexporten av el från Sverige 25,6 TWh, vilket var 15% av den svenska elproduktionen på 166 TWh. I år har utländsk media uppmärksammat att Sverige under första halvåret med 16 TWh var den största elexportören i Europa. Ser i skrivande stund 22:15 att Sveriges nettoexport av el är 4,99 GW, vilket är dryg 29% av den totala elproduktionen på 16,92 GW enligt Svenska kraftnäts kontrollrummet. En prognos från Svensk vindenergi är att vindkraften i år förväntas producera rekordhöga ca 35 TWh och den kan passera 50 TWh under 2024. Solkraft går mot nytt rekordår under 2022, om än från en mycket blygsammare nivå än vindkraft, men potentialen för solkraft är stor även i Sverige.
Energi
Rubrikerna i Tidöavtalet är
- Förutsättningar för investeringar i ny kärnkraft
- Utred återstart av planerbar elproduktion i södra Sverige
- Nytt energipolitiskt mål
- Nya regler för elmarknaden
- Styrning av myndigheter, statliga verk samt ny forskningsinriktning
- Lagändringar för ny kärnkraft
- Bättre förutsättningar för kraftvärmen
- Bättre förutsättningar för vattenkraften
- Vindkraft
- Solenergi
- Energieffektivisering
- Högkostnadsskydd, stöd till energibesparing och sänkta elpriser
- Energimyndigheten
När det gäller solenergi är skrivningen endast tre meningar enligt nedan. Magrare, mer ambitionslös och mera okunnig skrivning om denna expansiva bransch önskemål är det svårt att tänka sig. Fick idag ett mail från två 14-åriga högstadietjejer som var mer innovativt när det gäller användning av solenergi än den nya regeringens Tidöavtal.
”Teknikutvecklingen för solceller är just nu mycket snabb. Kravet på bygglov för integrerade solceller ses över. Inom ramen för energiforskningen avsätts medel för att utveckla metoder att återvinna uttjänta solceller.”
Med integrerade solceller menas väl byggnadsintegrerade solceller. Det installeras redan många solcellsanläggningar på byggnader, i år har antalet solcellsanläggningar på byggnader passerat 100 000 i Sverige. Att se över kraven på bygglovet för byggnadsintegrerade solceller kan visserligen vara bra, men det är långt ifrån det önskemål som står högst upp på listan från solcellsbranschen. Det är inte heller det största hindret för en större marknad för byggnadsintegrerade solceller och skulle därmed inte ge något större lyft för solelproduktionen i Sverige. Förslaget om forskning på återvinning kommenteras under rubriken forskning.
Läs mer i Tidöavtalet.
Klimat
Rubrikerna i Tidöavtalet är
- Översyn av stöd och styrmedel för ökad effektivitet
- Laddinfrastrukturen byggs ut
- Miljötillståndsprocesserna förenklas och förkortas
- Förslaget om CCS (koldioxidinfångning) genomförs
Läs mer i Tidöavtalet.
Forskning
Som solcellsforskare vid Mälardalens universitet noterar jag Tidöavtalets skrivningar om forskning när det gäller energi och klimat:
- ”Där så är relevant bör nära samverkan med svenskt näringsliv, den offentliga sektorn samt civilsamhälle och forskning eftersträvas”.
- ”Energiforskningen ska inriktas på att möjliggöra en effektiv klimatomställningen och att stärka svensk konkurrenskraft. En ny energiforskningsproposition läggs fram som innebär att energiforskningen läggs om i grunden, för alla fossilfria energislag där kärnkraften har en självklar plats.”
- ”Inom ramen för energiforskningen avsätts medel för att utveckla metoder att återvinna uttjänta solceller.”
- ”Klimat… Politiken måste stämmas av mot forskningen samt baseras på fakta.”
Man kan undra vad man tänker sig när det gäller att lägga om energiforskningen ”i grunden”. Vi kan nog utgå att man vill öka stödet till forskning inom kärnkraft. Vad det innebär för forskning inom förnybara energi framgår inte. Att man för solenergi vill stödja att utveckla metoder för att återvinna solceller har sitt värde, men det ger ingen ny elproduktion och det är märkligt att detta är det enda detaljområde man pekat ut inom energi och klimat.
Om man ska tolka solceller bokstavligt är det dessutom inte lätt i praktiken att återvinna just solcellerna och kanske inte ens intressant att efter 25-30 år eller så utvinna uttjänta solceller med betydligt lägre verkningsgrad än nya. Däremot är det bra att återvinna övriga material i en solcellsmodul som aluminiumram, glas, polymera material etc. Var 2020 handledare för Stephanie Andersson som gjorde examensarbetet ”Återvinning av solcellsmoduler i Sverige – En undersökning av de energitekniska, ekonomiska och politiska förutsättningarna” vid dåvarande Mälardalens högskola, som i år blivit universitet. I rapporten skriver Stephanie att ”Inom den Europeiska unionen regleras förbrukade moduler inom WEEE-direktivet som kräver att 85% av solcellsavfallet samlas in varav minst 80% av det insamlade avfallet ska förberedas för återanvändning eller materialåtervinning.”
Tack Bengt för att du så snabbt läste och satte dig in i detta, och delade med dig. *tar-sig-för-pannan
Eftersom uranbrytning enligt riksdagsbeslut 2018 är förbjuden i Sverige är vi helt beroende av import av kärnbränsle till våra kärnkraftverk. För den som är nyfiken på ursprunget till uran till kärnkraft finns den upplysande artikeln “Om försörjningen av uran och kärnbränsle på världsmarknaden” från Energiföretagen. Det är inte bara naturgas, olja och kol som Europa importerar från Ryssland, utan även ungefär 20% av uranet kommer från Ryssland.
” ESA har ett system för hur mycket anrikat uran som maximalt får köpas ifrån vissa länder, till exempel Ryssland. ESA uppger (i årsrapporten från 2021) att ungefär en femtedel vardera levereras från Ryssland, Kanada, Namibia, Kazakstan och gruppen av övriga länder (främst Australien).
…
Statistik från Statistiska centralbyrån visar ursprunget för uran och kärnbränsle som importeras till Sverige. Statistiken ger vid handen att import av färdigt kärnbränsle (SITC-kod 71877) från Ryssland är i det närmaste obefintlig sedan 2015.
…
Däremot kom runt hälften av det importerade anrikade uranet under 2021 (i form av råvara för bränsletillverkning, SITC-kod 52513) från Ryssland. Detta material levereras dock inte till de svenska kärnkraftverken utan används vid tillverkning av kärnbränsleelement vid Westinghouse kärnbränslefabrik i Västerås. Dessa kärnbränsleelement säljs sedan på världsmarknaden. ”
ESA = Euratom Supply Agency
Plötsligt ska en ännu inte tillträdd regering vara experter inom samtliga verksamhetsfält som gäller för ett land. Att formuleringarna runt ditt käraste verksamhetsområde inte balanserar mot dina expertkunskaper har jag en viss förståelse för. Och det borde du också ha.
Sansa kritiken och låt människorna som har tagit på sig regeringsuppdraget hinna andas innan störtfloden av åsikter.
Jag har följt dig med intresse under många år och tycker att det är en intressant läsning och utveckling du visar. Backa tanken till den tid du var elingenjör och relatera det till den pågående regeringens kunskaper så ser ni ganska lika ut.
Kommer att följa bloggen med samma intresse fortsättningsvis.
Vänligen
”Plötsligt ska en ännu inte tillträdd regering vara experter inom samtliga verksamhetsfält som gäller för ett land.”
Jag uppfattar det som att det är regeringen som är den som är ivrig. Den har lagt en detaljerad önskelista på bordet. Löst underbyggd som det verkar. Men listan ligger där. Vi måste förhålla oss till vad som står på den, inte till en eventuell expertreviderad lista som kommer en annan dag. Vattenfall ska utreda ny kärnkraft Då kommer önskelistan till tomten att få prislappar.
En indikation på en långsiktig prislapp finns att regeringen vill ge 80% i lån i form av 400 miljarder statliga kreditgarantier för investeringar i kärnkraft, enligt det förslag moderaterna presenterade i somras.
Väsentligt på kort sikt är hur mycket man kommer att anslå i Energimyndighetens budget för energiforskning och till vad, med tanke på man anger ”att energiforskningen läggs om i grunden”. Det kommer vi att få se när budgeten fastställs senare i år.
Få av riksdagens ledamöter är ingenjörer. Har varit 12-13 men ökat till minst 19 av 349 i den nya riksdagen. En ingenjör i till exempel elkraft eller energiteknik har långt större kunskaper inom sina ämnen än en normal ledamot i riksdagen. Det normala är därför att en intresserad politiker inhämtar kunskaper från olika håll och där kan man undra varför man inte tagit till sig kunskaper från exempelvis branschorganisation Svensk solenergi, som i mars i år antog ett ”Solenergipolitiskt program”, där det finns många flera och kraftfullare förslag för att stödja mera solel i Sverige än vad som anges i Tidöavtalet. Om vi ska klara globala miljömålen och elektrifieringen av industri och transporter behöver vi bygga all ny elproduktion vi kan nu och inte om tio år eller senare.
Får vi ett system som “straffar” producenter med sol, vind och våg-kraft? Ett malus/bunus-sytem? till förmån för t.ex kärnkraft?
Hur tolkar man följande stycke från Tidö:
“Nya regler för elmarknaden
En ny utredning om elmarknadens utformning tillsätts med uppdrag att ta fram förslag som syftar till att samtliga kraftslag ha likvärdiga spelregler samt en ordning där stödtjänster som krävs för ett välfungerande elsystem prissätts och där de kraftslag som bidrar med sådana stödtjänster också ersätts för detta, i första hand genom ersättning från de producenter som inte kan bistå med samma stödtjänster.”
Från Tidöavtalet kan man misstänka att ”likvärdiga spelregler” i huvudsak innebär att kärnkraft ska ha samma spelregler som övriga kraftslag. En sak som framgår i Tidöavtalet är att man till stoppa stöd till utbyggnad av elnätanslutningar för havsbaserad vindkraft. Om det innebär att även andra ”spelregler” kommer att förändras återstår att se.
När det gäller stödtjänster för frekvensreglering i elnätet är det i stort sett bara vattenkraft som stått för dessa tjänster tidigare. Men marknaden för dessa tjänster är i växande och nu finns även möjlighet för andra kraftslag som exempelvis vind och sol att delta på denna marknad, där det finns en potential till ökade intäkter genom att erbjuda olika frekvenshållningstjänster gentemot Svenska Kraftnät.
Tack Bengt för dessa rader. Du har så rätt och det är synd att den nya regeringen är s inkompetent även om de hänvisar till forskningen. De ljuger och när aktuellt frågar Ebba Busch tre ggr när atomkraft levererar svarar hon tre ggr .. så snart som möjlig. Att det blir >10 år blundar de för och ärligt talat : om 10 år är de borta. Dina synpunkter ses väldig litet i media, lögnen bara fortsätter. Själv har jag J Pehrsson som nära släkt men just nu känns svårt att gå på honom. Hans 4.5% ger honom så lite power. Allt känns obehaglig och dina synpunkter är så solklara.
Jag tror att höger och SD håller bara i 4 år och att de verkligen framgångsrika steg utkristallisera sig.
Att vi som producera så mycket el enda skall betalar högt pris för elen är en nackdel pga solidariteten med Europa.
Har du synpunkt på det? Jag vet det är V som skriker mest över det men håller du inte med där???
Väl utbyggd elöverföring mellan länder ger ett säkrare elförsörjningssystem än om vi skulle var mol alena. Man får tänka på att det bara är under senaste tio åren som Sverige varit en stor nettoexportör av el på årsbasis. Elexport har blivit en mångmiljardindustri för Sverige. Men så sent som 2009-2010 var vi nettoimportör av el på årsbasis och då var vi glada åt att andra länder kunde exportera el till oss.
Många som inte har historien klar för sig inser nog att vi varit mycket mer beroende av import av el förr, då vi hade mera kärnkraft 😉, än idag. I nuläget är det bara ett litet antal timmar under året som vi behöver importera el för Sveriges eget behov. En annan sak är att i vår elimport ingår även el som går på transit genom Sverige från ett land till ett annat land utan att vara ämnad för Sveriges elanvändning. Därför kan det i statistiken se ut som att vi importerar mera el än vad vi i själva verket behöver för svensk elanvändning.
En effekt av väl utbyggt elnät till andra länder blir att våra elpriser påverkas av elpriserna i andra länder, som har skett i ovanligt hög grad i år och fått elpriserna i elområdena SE3 och SE4 att tillfälligt löpa amok. Det är förstås olyckligt för privatpersoner och företag som får höga elräkningar.
Å andra sidan blir det också en väckarklocka att vi inte kan ta för givet att det är en naturlag att vi alltid ska ha billig el. Intresset för energieffektivisering ökar hos både privatpersoner och företag. Investeringar i egen elproduktion med hjälp av solceller och att skaffa värmepump har ökat explosionsartat. Höga drivmedelspriser gynnar övergången till elbilar. Tillståndsprocesserna för ny vindkraft, där 76% av projekten fick veto av kommunerna ifjol, och stora solcellsparker behöver ses över så att vi snabbare får igång mer elproduktion.
I slutändan kan det bli att vi går stärkta ur detta, blir mera medvetna om elens stora betydelse för vårt samhälle och kanske inser att vi faktiskt är lyckligt lottade som har tillgång till el 24/7. Ser att Naturskyddsföreningen skriver att “I dag är 2,8 miljarder människor beroende av ved, biomassa och träkol för att kunna laga mat. Omkring 800 miljoner människor lever helt utan tillgång till elektricitet. De lever i vad som kallas energifattigdom.”
Det är så himla sorgligt att de inte kan klämma ur sig en bättre klimat- och miljöpolitik, det blir sannerligen fyra förlorade år.