Jag och ett 30-tal andra har fått nedanstående inbjudan från Energimyndigheten till en workshop på 1,5 timme den 13 oktober. Om du har synpunkter på Energimyndighetens frågor enligt nedan skriv gärna en kommentar till detta inlägg eller maila mig eller kontakta Energimyndigheten.
“Energimyndigheten har utifrån regeringens elektrifieringsstrategi (åtgärd 51) fått i regeringsuppdrag att Analysera utvecklingsvägar för befintlig och ny elproduktion. I uppdraget ska EM analysera utvecklingsvägar för befintlig och ny elproduktion, som tar hänsyn till både ekonomiska och icke-ekonomiska faktorer. Uppdraget bör inkludera potentialer, ledtider och andra förutsättningar för olika kraftslag att tillsammans bidra till en robust, konkurrenskraftig och hållbar elförsörjning samt hur befintliga och nya anläggningar kan samverka. En jämförelse ska göras mellan helt förnybara elsystem och olika elsystem som inkluderar kärnkraft (livstidsförlängd och/eller ny). Väsentliga hinder för marknadsdrivna investeringar ska belysas och förslag lämnas för att röja icke-ekonomiska hinder. Uppdraget ska redovisas senast den 15 juni 2023.
Inom ramen för vårt uppdrag ovan så arbetar vi just nu med att ta fram scenarier som ska utgöra underlag för den jämförelse mellan förnybara elsystem och system som inkluderar kärnkraft (livstidsförlängd och/eller ny) som ska göras. För att göra det är vi i behov av dialog med er kring antaganden för solkraftens förutsättningar i ett framtida elsystem. I den här delen är vi i behov av att få till ett möte i närtid om möjligt, därav den korta framförhållningen.
Scenarierna utgår från en hög elektrifieringsgrad där det finns ett stort behov av ny elproduktion för att tillgodose elbehovet. Därav kommer all elproduktion från alla kraftslag vara avgörande och här är vi intresserade av potentialen för solkraft i högelektrifieringsscenarier. Det vi önskar diskutera på det här mötet är därför bland annat:
- Vilka är de främsta hindren för utbyggnad av solkraft?
- Vilka är drivkrafterna?
- Vad är intressant att titta på i framtida elektrifieringsscenarier avseende solkraft?
- Hur mycket solkraft till 2045 skulle kunna vara ett “bästa fall scenario”?
- Vad kan man tänka sig om utbyggnadstakten i framtiden? Kommer den att avta? När? Varför?
- Hur mycket solkraft kan man tänka sig i ett svenskt elsystem utan säsongslagring?
- Hur ska man tänka kring fördelningen takmonterade anläggningar och markmonterade/solparker i scenarier? Var i landet?
- Decentraliserade vs. centraliserade system?
- Hur ska man tänka kring lagring och “smarta system”?
- I vilken utsträckning kommer ny solkraftsproduktion kombineras med flexibilitet, t.ex. batterilager?
- Vilka förutsättningar ska råda för att solkraften ska bidra med flexibilitet (och inom vilka områden ser ni störst affärsmöjligheter)”
Hej Bengt,
Som rådgivare jobbar jag mycket med att ansluta solparker och batterisystem till elnäten.
Det är svårt att få ansluta solproduktion då det finns begränsningar i kapacitet i region och stamnät.
Det är en stor utmaning.
Jag är helt informerat av dig Bengt och stöder din aktivitet och som tysk kan jag inte förstå tveksamheten i Sverige att bygga ut solcellselen. Även om det finns problem med lagring så har ju Sverige en unik möjlighet att med hjälp av vattenkraft kompenserar. Då bör man förståss minskar vattenkraften när sol dl är som högst. Då kan man skapar konstant elproduktion och minska exporten under tiden det produceras för mycket.
Motståndet att sätter upp solpaneler på ängar och åkrar bör vi kommer över. Man är ju beredd att sätta upp nya atomkraftverk här och var, vilket tycker jag är mera fruktansvärd än att har solceller på lantbruket.
Att kräver att stora nyvyggnationer måste har solceller på taket är önskvärt.Det borde regleras via lag.
Väteproduktion bör också utvecklas för lagring . Jag tror att batteriladdning är alldeles för dyr och klen.
Jag stöder dina initiativ för fullt och du borde kraftfullt agera att solcellinstallation i Sverige ökar ännu mer , är ju i jämförelse med Tyskland mycket mindre.
En sak har ni inte tagit up men bör: solcellinstallation längs motorvägar eller liknande. Det planeras i Tyskland. Varför inte?
Utveckling av solcellproduktion i Sverige med fossilfri el bör också stödjas och import av solceller från länder med fossil el bör minskar. kanske särskilt skatt till utländsk solpanelproduktion eller skattelättnad och därmed minskad produktionskostnad för svenskt solcellproduktion.
Jag är entusiast och försöker påverkar mina grannar att sätta upp solceller. Själv har jag 45 kvm 7.2 kW och använder 65% av egen producerat el( då jag har två elbilar och pooluppvärmning!)
Hoppas du lyckas!!
Roland i viggbyholm Stockholm
Hej Bengt,
Detta är inte en kommentar utan en förfrågan:
Jag håller på att planera för installation av solpaneler och tänkte höra om du har några bra kontakter gällande fästen i aluminium samt växelriktare?
Jag förstår att du arbetar på ett högre plan men allt som har med energi från solen är framtiden tror jag, även om Rom inte byggdes… Allt börjar ju med en idé.
Mvh
Roland
Prova att googla på “fästen solceller” eller “växelriktare” så hittar du leverantörer.
1. För fortsatt småskalig utbyggnad är det viktigt att behålla skattereduktionen (f n 60 öre/kWh). Om man säljer el på sommaren och köper in på vintern så ger reduktionen en kompensation för den skatt (energiskatt + moms på hela inköpet) som man betalar. Detta är nödvändigt för att nettoinköp noll ska ge ungefär netto skattebelastning. De två beloppen har stämt ganska bra med de elpriser som gällde för ett par år sen, men skulle nu behöva höjas med dagens elpriser.
2. Batterilagring kan vara realistiskt för att kompensera natt mot dag, kanske för ett par dygn. Men helt orealistiskt mellan sommar och vinter. Jag vet inte hur detta skulle kunna lösas, om det nu alls kan det.
3. Solceller ger inte mycket lindring för effektbehovet, eftersom den största effekten sannolikt behövs när elbehovet är som störst, d v s vinterdagar då solceller inte ger så värst mycket. Däremot kan man spara energi i vattenmagasinen. Vid en stor utbyggnad (liksom vid utbyggnad av vindkraften) och ett starkt ökat energibehov krävs dock en höjning av effekten i vattenkraften, liksom i kraftledningarna från dessa.
PS: Jag vill gärna veta vad som sagts.
Tillståndsprocesserna är i Skåne den främsta anledningen till att det går långsamt. Tydligare riktlinjer behöver ges från regeringen till Länsstyrelsen om hur tolka lagstiftningen och “tumregler” för olika krav borde tas fram. Exempel:
* Jordbruksmark av klass lägre än X som enbart legat i träda i minst Y år upp till en yta på Z hektar –> OK att anlägga solpark om marken sköts med bete/slåtter
* Jordbruksmark av max klass X där man odlar vall idag –> OK att anlägga solpark om man odlar vall även framgent
* Betesmark –> OK att anlägga solpark om marken fortsätter att betas eller hanteras med slåtter.
osv.
Med den här typen av förtydliganden så underlättas Länsstyrelsens arbete och vi slipper långdragna tillståndsprocesser.
Hej, För oss som mikroproducenter finns ett hinder i form av minst 50% köpt energi. Det borde tas bort.
Ellagen ändrades 1 juli 2022 och man behöver inte längre vara nettokonsument för att slippa betala en årlig avgift för inmatningsabonnemanget:
“4 kap. Anslutning till elnätet och överföring av el
…
38 § Trots 26-37 §§ ska en elanvändare som har ett abonnemang för en säkring om högst 63 ampere och producerar el som kan matas in med en effekt om högst 43,5 kilowatt inte betala någon avgift för inmatningen. Lag (2022:596).”
Saknar fråga om vätgasproduktion från solceller för fordon och processindustri. Borde vara intressant att belysa. En kombination av el och vätgasproduktion kan kanske vara fördelaktigt för flexibiliteten på liknade sätt som värmekraftverk mixar el och värmeproduktion. Skulle ju påverka svaret på hur mycket solcellskraft som kan installeras.
Det är en komplex fråga. Hur mycket solel som skulle kunna produceras i Sverige, vad som är Sveriges framtida elbehov och hur mycket solel som skulle kunna integreras i det svenska elnätet är tre olika frågor som jag ser det. Den första frågan är enkel att besvara, det finns ingen övre gräns hur mycket solel vi skulle kunna producera genom att utnyttja alla byggnader och vi har stora markytor som skulle kunna användas för solcellsparker i varierande storlekar.
Frågan om framtida elbehov är inte lika enkel. Sveriges elanvändning idag är densamma som för 30 år sedan och den har minskat under 2000-talet. 2016-2021 använde vi snitt 140,1 TWh el i Sverige och som mest 142,4 TWh år 2018. 2000-2007 använde vi i snitt 147,3 TWh och som mest 150,3 TWh år 2001 enligt SCB:s statistik. Vi har ingen elbrist idag, vi har aldrig haft så gott om el som idag, vi var den största exportören av el i Europa under första halvåret i år, vilket uppmärksammades i Reuters artikel ”Sweden tops France as Europe’s largest net power exporter”. Nettoexporten var 25,6 TWh under 2021. När jag skriver detta en lördag morgon 8 oktober är vår nettoexport 4,18 GW, vilket är 27% av vår elproduktion på 15,232 GW enligt Svenska Kraftnäts kontrollrummet.
Men… i Svenska Kraftnäts scenarior i rapporten ”Långsiktig marknadsanalys 2021 – Scenarier för elsystemets utveckling fram till 2050” kan elanvändningen i Sverige fördubblas inom de närmast 30 åren om elektrifiering av industri och transporter sker fullt ut. Elektrifiering av industrin är tänkt att ske genom en övergång från fossilt till vätgas, producerad med elektrolys. Det kommer att kräva väldigt mycket el. Då kommer vi att behöva all ny elproduktion vi förmår att installera.
Frågan om hur solel som kan integreras i svenska elnätet har inget enkelt svar. Det hänger exempelvis på vad de lokala näten kan ta emot från solceller på byggnader, hur mycket batterilager vi installerar som kan hantera överskott av solel som inte egenanvänds, användarflexibilitet vad gäller när elen används, i vilken grad den stora tänkta vätgasproduktionen blir verklighet, där elöverskott skulle kunna användas för vätgasproduktion, och vilka utbyggnader som görs i svenska elnätet för att kunna transportera el inom Sverige eller till utlandet.
Tack för ett utförligt svar! Ja jag inser att det är komplext och att det beror på förutsättningar såsom om det finns buffertar som batterilager och möjlighet till vätgasproduktion tex, för att ta hand om variationerna, samt elnätets begränsningar förstås.
En annan aspekt kan vara tillförlitlighet att kunna leverera effekt även vid störningar, sabotage och värre saker. Där kan ju många små producenter med solceller i kombination med batterilagring osv (som dessutom ligger närmare förbrukaren) vara mindre sårbart än stora kraftverk och att man därigenom kan tillhandahålla mer effekt under “svåra” förhållanden. Sådana aspekter känns ju aktuella nuförtiden.
Vi borde kunna integrera väldigt mycket mer solkraft i elsystemet genom att kombinera solel med lagring lokalt i närheten av samma ställe som den genereras. Har funderat på att komplettera min 10 kWp / 8,5 MWh/år anläggning med lagring (10-20 kWh). Knepigt att räkna hem idag men med förväntade fallande priser för lagring (batterier kanske 100-200 kr/kWh innan slutet av decenniet) plus generellt högre priser på el efter 2022-02-24 så kan man ju se ett scenario där väldigt många enfamiljshus är självförsörjande alla dygnets 24 timmar från mars – oktober, plus att de exporterar en del (eller med “intelligent” styrning levererar stödtjänster).
Återstår den kalla mörka vintern: Här skulle ju många mindre eller riktigt små biobränsleeldade kraftvärmeverk kunna komplettera (tänk pellets-eldad 8-10 kW värme, 2-3 kW el som körs nov+dec+jan+feb), så skulle även den vanlige husägaren kunna vara självförsörjande på el 8760 h/år och även exportera en del.
Sen kan jag inte tillräckligt om vätgas men kanske detta är den verkligt stora möjliggöraren för mer solkraft? Om hydrolysanläggningarna och de tillverkningsprocesser som använder vätgas kan anpassa sina drifttimmar till när solen skiner hyfsat (dagtid på vår+sommar+höst) och sedan ligga lite i träda under nov-feb så borde vi ju vara hemma?
50% solel på årsbasis? Omöjligt nu men kanske inte till 2045?
Hej Bengt!
Jag har en fråga som jag inte förstår det. Kan du hjälpa mig med det tack?
Frågan är :
Är fotoströmmen ett fält eller en diffusionsström?
Fotoströmmen i en solcell är en ström av elektroner som resultat av fotoelektrisk effekt.
Det som borde förändras omgående är att uppdatera nybyggnadsreglerna så att alla nya byggnader dimensioneras för att kunna förses med solceller på taket. Man måste dimensionera för den extra vikt som solceller med underbyggnad medför samt risken för snöfickor. Dessutom kan det bli svårt att skotta ett tak med solceller. Man måste alltså dimensionera taket så det tål mer vikt. Dimensionerar man bara för snölasten så kommer det inte att vara möjligt att lägga solceller på taket.
Man bör också placera eventuella takhuvar så de inte skuggar en framtida solcellsanläggning.
Det bör också finnas en anvisad plats för växelriktare och batterier samt en färdig väg för elkablar mellan tak och växelriktare.
Det bästa vore naturligtvis att införa solcellsplikt dvs att man måste förse nya byggnader med solceller. Det finns redan i flera av Tysklands delstater och kommer att införas i hela Tyskland. Solcellsplikten gäller dock bara statliga, kommunala och kommersiella byggnader inte bostadshus.
Hej Bengt,
Jag kommemterar på engelska då det blir enklare för mig och går snabbare 🙂
– regarding more rapid deployment in general in Sweden one should try to eliminate all remaining market barriers that may still exist in form of regulations or conflicting interests. In most cases, perceived problems or issues can be resolved with technical solutions, e.g. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/nej-till-solceller-pa-falsterbo-forsvaret-paverkas; I’m sure this has already been highlighted by others, and perhaps EM as the competent authority can engage with FM to propose technical solutions to mitigate the issues. Offshore windpower installations had a similar problem regarding radar interference, this was resolved “amicably” by proposing technical solutions.
– as most will agree, agrivoltaic is the application with enormous potential for southern parts of Sweden; regulatory and permitting processes need to be simplified however, simplified in the sense of shortened and sped up; relevant standardization would be the way to go here, perhaps benchmarking and adopting/adapting some of the work and progress already made in other EU countries such as Germany (DIN SPEC 91434), France (Standard Ademe) or Italy with its 3 agri PV categories. FRAUNHOFER ISE is as usual a useful reference here – https://agri-pv.org/en/research-and-industry/agri-pv-at-fraunhofer-ise/ as well as on related topics of PV integration into existing infrastructure to deploy PV at a much more accelerated rate.
Much of this will already be known to you of course, happy to discuss in further detail and wish you a productive seminar. / Andrew