Idag kom statistiken från Energimyndigheten över nätanslutna solcellsanläggningar i Sverige. Under 2021 installerades 26 541 anläggningar med en total installerad effekt på 503,4 MW, vilket är nya rekord. Det är en ökning med 21% av antal installerade anläggningar under året och 29% av installerad effekt jämfört med 2020. Det visar att vi i genomsnitt installerade lite större anläggningar under 2021. Vi ser att anläggningar över 1 MW effekt ökade från 22 till 60 under 2021 och att de ökade från 9,1% av den installerade effekten under 2020 till 15,1% under 2021. Solcellsparker är med andra ord på frammarsch.
Totalt fanns vid årsskiftet 92 360 anläggningar med en installerad effekt på 1,59 GW. Den installerade effekten per invånare ökade med 45% från 105 W/invånare 2020 till 152 W/invånare 2021.
Hur stor andel av den svenska elproduktionen och elanvändningen som är solel går det inte att få fram exakta uppgifter om eftersom den egenanvända solelen inte mäts på nationell nivå och eftersom vi inte vet i detalj hur den installerade effekten ökade under året. Svenska Kraftnät mäter endast den el som matas in till nätet och statistik för installerad solcellseffekt redovisas av Energimyndigheten bara för 31 december varje år.
Anta att utbytet för de svenska solcellsanläggningarna i runda slängar var i genomsnitt 900 kWh/kW under 2021 och att den installerade effekten i genomsnitt var 1,34 GW under 2021, beräknad som medeltalet av installerade effekt vid utgången av 2020 respektive 2021. Det skulle då ge 1,21 TWh solel under 2021. Den svenska elproduktionen var 165,6 TWh under 2021 och elanvändningen var 140,3 TWh enligt Energiföretagens pressmeddelande ”Elåret 2021. Från rekordlågt till rekordhögt elpris” från 27 januari.
Vi får då att svensk solel under 2021 svarade för 0,73% av elproduktionen och 0,86% av den svenska elanvändningen. Vi får ta värden med en nypa salt då det finns osäkerheter i de gjorda antagandena, så vi får avrunda till 0,6-0,8% av elproduktionen och 0,8-1,0% av elanvändningen.
Bäst när det gäller solel i Europa är Tyskland med 58,98 GW installerat som svarade för 9,9% av deras elproduktionen under 2021 enligt tyska energy-charts.info. Det gör 703 W/invånare enligt min beräkning, vilket är en ökning från 648 W/invånare under 2020 enligt IEA PVPS rapport ”Trends in photovoltaic applications 2021”. Att tänka på är att solstrålningen på årsbasis är ungefär lika i södra halvan av Sverige som i norra halvan av Tyskland, så det finns en stor potential för ökning av solenergi i Sverige.
Införande av skattereduktion för grön teknik i januari 2021 bidrog till att det inte längre blev någon kö som det gjorde i det tidigare investeringsstödet, vars storlek begränsades av en årlig statlig budget. I nuläget har det som händer i omvärlden gett en rusning efter egen elproduktion både hos privatpersoner och i önskemål från politiker i Europa. Vi kan därför förvänta oss nya rekord för solceller under 2022.
Tabellen är framtagen med hjälp av data från Energimyndighetens statistikdatabas “Nätanslutna solcellsanläggningar“. I diagrammet framgår att den installerade effekten för <20 kW och 20-1000 kW följs åt relativt väl under åren 2016-2021, där <20 kW ökat något mer än 20-1000 kW under 2020-2021.
| År | Antal anläggningar | Installerad effekt (MW) | Antal nya anläggningar | Ny effekt (MW) | Effekt per invånare (W) | Effektökning per invånare |
| 2016 | 10 006 | 140 | 14 | |||
| 2017 | 15 298 | 231 | 5 292 | 91,0 | 23 | 63% |
| 2018 | 25 486 | 411 | 10 188 | 180,1 | 40 | 76% |
| 2019 | 43 944 | 698 | 18 458 | 287,0 | 68 | 68% |
| 2020 | 65 819 | 1 090 | 21 875 | 391,6 | 105 | 55% |
| 2021 | 92 360 | 1 593 | 26 541 | 503,4 | 152 | 45% |
Totalt installerad effekt för nätanslutna solcellsanläggningar i Sverige per effektklass och totalt, enligt data från statistikdatabsen Nätanslutna solcellsanläggningar, Energimyndigheten.
Jag saknar uppgifter om pris för el framställning av de olika tekniker. Haft tror vind och sol ägg er billigast medan kärnkraft dyrast. Investeringar i teknik där elframställning är billigast borde ju leda till stabilisering och minskning av priset. Att vi i Sverige har solkraftvpå 1.5 TW medan Tyskland gör 45 TW med solkraft borde vara mera känd. . Och så har vi stora ytor inte bara tak som kan användas för det. Tysklands 45 TW solkraft äf lika som hela svenska kärnkraft gör. Obegriplig att Sverige som i så många områden ligger framme teknisk inte satsa än mer på solkraft. Men kanske m sa n vss sa knar upp specifellgg ta med tanke på Ryssland hävla gas export som måste bara bort. Jag vet Sverige hat väldig lite av det men Europa har och kommer att sluta med det.
Jag tänker att: Energimyndigheten får in installerad effekt på solpanelerna.
Men det är inte installerad effekt som man kan få ut. Det beror på att man inte har en optimal vinkel mot söder eller vinkeln mot solen (platta tak). Antal soltimmar kan också påverka. så en 16kW anläggning kanske egentligen bara är på 10kW.
Det låter bra när det skrivs att vi har 1,59GW när vi egentligen har 1GW.
Den installerade effekten är definitionsmässigt 1,59 GW. Den osäkerhet som kan finns är om det är total moduleffekt eller växelriktaren effekt som rapporterats till/av nätägaren till Energimyndigheten.
Hur stor elproduktion är, som du funderar på, är en annan sak. Inget kraftslag producerar enligt den installerade effekten hela tiden. Eftersom Svenska Kraftnät bara mäter det överskott som matas in till nätet och inte den egenanvända solelen finns det inget exakt mätvärde för den totala solelproduktionen i Sverige. Under 2021 matades under den högsta timmen 0,681 GW solel in till nätet. Det är okänt vilken egenanvändning var under denna timme. Om den exempelvis var 30% blir det 1 GW i samlad effekt från Sveriges solcellsanläggningar under denna timme.
Med hjälp av den installerade effekten kan man göra en uppskattning av hur stor solelproduktionen är. För enskilda anläggningar är den årliga solelproduktionen i Sverige erfarenhetsmässigt ca 800-1 100 kWh/kW, beroende på var man är i landet, för bra eller hyggligt placerade anläggningar.
Jag vet inte vart jag ska få in detta, då får flytta den om detta är helt fel. Men jag har en tanke om solcellsbatterier; den är så här: batteriet laddas inte med egen tillverkad solel, utan endast på natten, och används i huvudsak mellan typ 06-10 samt på kvällen om det räcker. Då får man betalt för sin el hela dagen, för ett högre värde än vad det kostar att ladda batteriet. Borde det inte löna sig då?
Tidsperiod 12 apr 2022
00:00 51,59
01:00 45,47
02:00 47,07
03:00 54,98
04:00 92,75
05:00 191,08
06:00 236,57
07:00 277,01
08:00 268,3
09:00 225,73
10:00 188,1
11:00 177,6
12:00 140,29
13:00 113,39
14:00 103,07
15:00 121,76
16:00 144,18
17:00 184,89
18:00 190,28
19:00 192,76
20:00 191,66
21:00 187,96
22:00 178,5
23:00 113,32
Den värdeökning som behövs på el lagrad i batterier kan beskrivas med en formel av denna typ, om vi bortser från att batteriet tappar i kapacitet över tid:
Nyckelfärdigt pris batterisystem/(Antal battericykler under livslängden*Urladdningsdjup batteri*Verkningsgrad batteri)
Anta att priset i runda slängar för ett nyckelfärdigt batterisystem är 10 000 kr/kWh utan skattereduktion och 5 150 kr/kWh med skattereduktion. Anta livslängd 5000 cykler, urladdningsdjup 80% och verkningsgrad 90%. Man kan ladda ur batteriet till 100% med då sjunker också livslängden.
Utan skattereduktion måste då värdet på den el som lagras i batteriet öka med 2,78 kr/kWh utan skattereduktion och 1,43 kr/kWh med skattereduktion. Det krävs alltså en mycket stor prisskillnad dagligen under mer än tio år mellan köpt el och värde på använd el för att det ska löna sig.
Prisskillnaderna i spotpris har under de senaste månaderna varit olika i de fyra elområden som finns i Sverige. Störst prisvariationer har det varit i södra halvan av Sverige i elområde SE3 och SE4, medan prisvariationerna varit lägre i norra halvan av Sverige i elområde SE1 och SE2.
En sak som skulle kunna förbättra kalkylen är att när man köper ett batterisystem ingår en växelriktare som även kan användas av en solcellsanläggning och att priset på solcellsanläggningen då blir lägre eftersom skattereduktionen för batterisystemet är högre än för solcellsanläggningen.
Ytterligare en sak som kan påverka kalkylen är om man har effekttariff och därmed skulle kunna använda ett batteri för att minska storleken på effekttopparna. Det är inte så många nätägare som har effekttariff ännu, men antalet är i ökande.
Att tänka på är att skattereduktionen för batterier gäller för ”Installation av system för lagring av egenproducerad elenergi enligt Skatteverket. Skattereduktion ges med 50 procent av kostnaden för arbete och material.” Ett krav som i och för sig kan ifrågasättas.
För privata solcellsägare får man dessutom tänka på att för såld el får man en skattereduktion på 60 öre/kWh. Det gör att skillnaden i värde för egenanvänd och såld el blir relativt liten, vilket gör att så länge skattereduktionen finns kvar finns ingen ekonomisk drivkraft att investera i ett batterisystem om man har energitariffer. Om man har effekttariffer får man titta på varje enskilt fall i vilken grad batterisystemet skulle kunna minska effekttopppar och vilket värde det skulle ha.
Snyggt, tack för bra svar👍