Proposition Nettoproducent slipper nätavgift för inmatning

Publicerat av

Från tidigare lagrådsremiss har regeringen vidare med en proposition från den 17 mars om “Genomförande av elmarknadsdirektivet när det gäller nätverksamhet“. Regeringen skriver att “Elanvändare ska i vissa fall kunna ansluta mikroproduktionsanläggningar till elnätet utan att betala någon avgift till nätföretaget.” och “En mikroproducent ska kunna undantas från nätavgiften för inmatning utan att vara nettoanvändare av el”. En hake med dessa formuleringar är att mikroproduktion saknar en entydig definition.

I propositionen klargörs vad man menar:

11 § En elanvändare som har ett abonnemang för en säkring om högst
63 ampere ska inte betala någon avgift för att ansluta en produktionsanläggning som
1. producerar el vars inmatning kan ske med en effekt om högst
43,5 kilowatt, och
2. ansluts
a) där en anläggning för användning av el redan är ansluten, och
b) med en effekt som inte överstiger uttagsabonnemangets effekt.

38 § Trots 26–37 §§ ska en elanvändare som har ett abonnemang för en säkring
om högst 63 ampere och producerar el som kan matas in med en effekt om högst
43,5 kilowatt inte betala någon avgift för inmatningen.

Det betyder att småhusägare kan fylla sina tak med solceller utan att behöva tänka på risken att bli nettoproducent och att därmed behöva betala en årlig avgift till nätägaren för inmatningsabonnemanget, om lagförslaget går igenom. Äntligen får vi säga. Frågan har varit under diskussion i flera år och bra att man nu kommer till skott. Med tanke på framtida ökad elanvändning i Sverige kommer vi att behöva ny elproduktion och vi bör underlätta för alla husägare att genom egna solcellsinstallationer bidra till detta.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022. Det framgår inte när omröstning sker i riksdagen om propositionen, men det bör bara vara en formsak.

PS 2022-04-06. Gjorde tillägg av lagförslaget angående avgift för inmatningsabonnemang, som innebär att man inte behöver vara nettoanvändare av el för att slippa denna avgift.

13 svar på ”Proposition Nettoproducent slipper nätavgift för inmatning”

  1. Men den fasta avgiften, är fortfarande problemet.
    “b) med en effekt som inte överstiger uttagsabonnemangets effekt.”
    Klart dämpande. Jag har under fem år aldrig överskridit 12 kw i uttag. Har 25 amp säkring (17.3 kw). Skaffade utan tanke på säkringar en anläggning på 23 kw. Skulle då tvingas säkra upp till 35 amp. Nästan 4000:- dyrare. Då sattes det in en reducering av toppeffekten till 18 kw. Tappade toppar kan jag nu konstatera, kostar mig max 300 kwh per år !! (Kolla sinuskrvan på leverans under dagen ) Så nu är jag mycket nöjd med en “för stor” 18 kw satsning, som gett 21000 kwh i snitt över 6 år, i st för c:a 17000kwh från en “godkänd 17.3 kw installation.

    • Inga problem att mata ut 27-28 ampere på 25 amperes säkring.
      Har 27kw inverter själv på 25 amperes säkring som pikar max när det är kallt ute men egenförbrukningen tar ner utmatningstopparna så säkringar a håller. På sommaren när det är varmt ute blir topparna inte mer än 18-19kw.

  2. 11b är ju problematisk för alla som har produktionssäkring.

  3. I dagsläget är det tillåtet att installera separerade säkringar för produktion och konsumtion för att ge möjlighet att ha en större säkring för produktion än konsumtion. Med denna skrivning tolkar jag det som att den möjligheten nu tas bort?

    • Man tar väl inte bort möjlighet i sig att ha olika säkring för solel inmatad till nätet och köpt el, men i sådana fall har väl nätbolaget rätt att ta ut en årlig avgift för inmatningsabonnemanget om dess effekt överstiger uttagsabonnemangets effekt. Vet inte hur vanligt det är för solcellsinstallationer, men det verkar onödigt att införa en ny begränsning, om det nu är så. Vore intressant att veta varför man vill införa denna nya begränsning. Gjorde en snabb sökning i lagrådsremissens 431 sidor. Verkar finnas en hänvisning till artikel 21 i “förnybartdirektivet” (från EU). Kräver alltså ytterligare grävande för att hitta och tolka vad som står där…

      • Hur vanligt det är med produktionssäkring vet jag inte, men vi sätter det nästan alltid. Ofta kan kunder ha 16 eller 20A “Huvudsäkring” men kanske förbrukning på 15-35.000kWh/år.
        I varje fall i SE4 så blir det vanligen flera tusenlappar i skillnad per år i kostnad, för varje säkringssteg över 16A.
        Så mycket vanligt med stor ekonomisk kundnytta i tex 25A service & produktionssäkring (eller 35-50A om kablarna klarar det, eller det råkar vara billigt att dra nytt på platsen).

        Den nya lagen riskerar vad det verkar att få direkt motsatt effekt mot vad som sägs vara avsikten, dvs man riskerar att kraftigt begränsa/fördyra för många att ens nå upp till sitt eget årsbehov (vilket idag är avgiftsbefriat), och överproduktion är ju bara att glömma när relativt höga fasta månadskostnader tillkommer.

        För vem kommer vilja betala tex 25.000kr/år för 63A “Huvudsäkring” när man bara förbrukar så man klarar sig på 16A? Merparten av vinsten äts ju upp av det dyra påtvingade abonnemanget man inte behöver för sin egen konsumtion. Och att de fasta monopol-kostnaderna kommer fortsätta uppåt är ju tämligen säkert.

  4. Hej!
    Sitter och projekterar och fyller i en ansökan till anläggning till mitt eget hus för att komma fram till bästa anläggningen till mig, bor i Skåne.
    Förbrukar 20 000 kwh, 20A säkringar, siktar på 18kw paneler.
    Vill överdimensionera växelriktaren till en 20kw med smartmätare som begänsar,
    Anledning: högre driftsäkerhet och framtidssäkring, det kostar nästan inget att ta ett steg större.

    Problem att dom nya reglerna, verkar vara att jag inte kan köpa en större omformare och ställa ner den, dessutom vill mitt nätbolag ha reda på kortslutningsströmmen.
    gäller punkt 2b märkeffekt? maxeffekt? kortslutningsströmmen? eller paneleffekt(18kw)?

    Eller räknas befintliga huvudsäkringar som effektbegränsning även för såld el?

    i värsta fall blir jag tvungen att köpa 12kw omformare 🙁

    Finns det fortfarande utrymme för egna tolkningar från energibolagen?
    Urban Andersson

  5. Riksdagen fattade beslut om ändringen av ellagen idag den 18 maj så nu behöver man inte vara rädd för att råka producera för mycket. Punkten 11b kan vara lite problematisk för de som har en särskild produktionssäkring som är större än den vanliga huvudsäkringen. Rickard Nordin (C) hade motionerat om att den punkten skulle tas bort men den motionen avslogs.

    • Synd att Rickards motion inte gick igenom. Undrans varför, fanns någon motivering?

  7. Har sett att förslaget antagits. Men innebär det även att man får ett stöd på 60 öre/kWh även som nettoproducent?
    Osäker på om jag förstår hur det hänger ihop.

    • Förändringen gäller bara kostnaden för inmatningsabonnemanget som regleras i ellagen. Skattereduktionen för el som matas in till nätet reglereras av inkomstskattelagen och där är det inga förändringar:
      “Underlag för skattereduktion
      30 § Underlag för skattereduktion består av de kilowattimmar förnybar el som har matats in i anslutningspunkten under kalenderåret, dock högst så många kilowattimmar el som tagits ut i anslutningspunkten under det året.
      Om flera personer har anmält till nätkoncessionshavaren att de framställer och matar in förnybar el i en och samma anslutningspunkt, ska underlaget fördelas lika.
      Underlaget får inte överstiga 30 000 kilowattimmar, vare sig per person eller per anslutningspunkt. Lag (2014:1468).”

Kommentarer är stängda.