Skrev ”Om några år 10% solel i svensk elmix under bästa timmen” i januari 2020. Visar sig att det bör ske under 2022. Från att svensk solel för låt säga fem år sedan var tämligen osynlig börjar den nu göra avtryck i landets elstatistik, vilket visar att svensk solel är på stark frammarsch.
Under 2021 matades 0,640 TWh solel in till nätet enligt Svenska Kraftnäts elstatistik, se fördelning per månad jämfört med åren 2016-2019 i nedanstående diagram. Det är en ökning med 40% jämfört med föregående år. Den bästa timmen kl. 11-12 den 30 maj svarade solel för 5,42% av den el som matades in till nätet och timmen kl. 12-13 den 25 juli svarade inmatad solel till nätet för 5,90% av den totala elanvändningen i Sverige.
En knepighet är dock att en avsevärd andel av den solel som produceras i Sverige är egenanvänd av solcellsägarna. Den egenanvända solelen matas inte in till nätet och därmed saknas den i Svenska Kraftnäts statistik. Det finns inget exakt värde på hur mycket solel som är egenanvänd i Sverige. I projektet ”Utvärdering av egenanvändning av solel i Sverige” samlade vi (Mälardalens högskola, HESAB, Tekniska Verken Linköping Nät och Vattenfall med ekonomiskt stöd från Energimyndigheten) in data från 930 anläggningar, däribland från denna bloggs läsare. Av dessa var 419 användbara när det gäller beräkning av egenanvändning på helårsbasis för 2018. Egenanvändningen var 35,9% i genomsnitt under 2018. För 359 anläggningar under 20 kW var den 35,5% och för 60 anläggningar i intervallet 20-1000 kW var den 40,7%.
Under 2021 närmade sig antalet solcellsanläggningar gissningsvis 100 000 i Sverige och det är därför ett frågetecken hur representativa resultaten för egenanvändning från 2018 är. Under senare år har tillkommit en del solcellsparker där all el matas in till nätet och storleken på småhusanläggningar har ökat med minskad egenanvändning som följd. Men låt oss anta att egenanvändningen är i genomsnitt 30-40%. Det skulle då innebära att under timmen med högst andel solel skulle den motsvara 7,7-9,0% av Sveriges elproduktion respektive 8,4-9,8% av Sveriges totala elanvändning under 2021.
I ett diagram här nedan visas utvecklingen av andel solel som matas in till nätet för åren 2017-2021. Med samma utveckling som under 2021, motsvarande en ökning med ca 40%, kommer andelen solel inmatad till nätet att under 2022 svara för 7,1% av Sveriges elproduktionen respektive 7,6% av den svenska elanvändningen den timme det är högst andel solel. Antaget en egenanvändning på 30-40% bör därmed 10% passeras under 2022 både vad gäller Sveriges elproduktion och total elanvändning under timmen med högst andel solel. En tjusig milstolpe i sådana fall.
I ett varaktighetsdiagram här nedan visas hur många timmar solel inmatad till nätet är över en viss andel av Sveriges elproduktion. Under 100 timmar svarade inmatad solel för minst 3,6% av Sveriges elproduktion och under 1000 timmar var det minst 1,59% inmatad solel i Sveriges elproduktion 2021.
Vi är visserligen en bra bit efter Tyskland där solel svarade för 9,9% av 2021 års elproduktion enligt nedanstående diagram, men solel är på stark frammarsch i Sverige och knappar in något på Tyskland vad gäller installerad solcellseffekt per invånare.
Förbättrad statistik önskas
I pressmeddelandet ”Elåret 2021. Från rekordlågt till rekordhögt elpris” anger Energiföretagen att “Solkraften uppskattas år 2021 till 1,5 TWh…”. Med tanke på att 0,64 TWh matades in till nätet under 2021 enligt Svenska Kraftnäts elstatistik skulle det krävas en egenanvändning på 57% för att den totala solelproduktionen skulle vara 1,5 TWh. Det är en orimligt hög egenanvändning enligt ovan nämnda studie och det känns besvärande att inte ens branschorganisationen Energiföretagen vet hur mycket solel som produceras i Sverige.
Antaget en egenanvändning på 30%-40% var den svenska solelproduktionen 1,0±0,1 TWh under 2021. 1 TWh motsvarar 0,6% av den svenska elproduktionen under 2021 som var 165,6 TWh och 0,7% av Sveriges elanvändning som var 140,3 TWh, med hänsyn tagen till 25,3 TWh nettoexport, enligt Energiföretagens pressmeddelande.
Man ser ibland nämnas att vi har 1% solel i svenska elmixen, men det verkar som att vi inte nått dit än.
- Det är önskvärt att en metod tas fram för att bättre uppskatta total egenanvänd solel i Sverige för att veta med bättre noggrannhet hur mycket solel som produceras i Sverige.
- Ett alternativ skulle vara ta fram statistik för specifika energiutbytet för solcellsanläggningar i form av kWh/kW per år och att med hjälp av installerad effekt uppskatta svensk solelproduktion.
Men där blir osäkerheten idag än större då statistik för installerad effekt bara tas fram en gång per år, vilket gör att det inte framgår hur den installerade effekten förändras under året. I Storbritannien finns öppen statistik för installerad effekt per månad, något för Sverige att ta efter.
Dessutom finns osäkerheter i hur stort det specifika energiutbytet är i genomsnitt eftersom ingen nationell insamling görs av sådana data, då de för det mesta ligger bakom elmätaren. En vägledning ger examensarbetet “Photovoltaic system yield evaluation in Sweden: A performance review of PV systems in Sweden 2017-2018” av Eric Schelin, där jag var handledare, men det skulle behövas en uppdaterad studie av det specifika energiutbytet för svenska solcellsanläggningar.
Klicka på nedanstående diagram för att se dem i större skala.
Solel inmatad till elnätet i Sverige per månad under åren 2016-2021. Data från Svenska Kraftnäts elstatistik och Mimer.
Andel solel inmatad till nätet i Sverige under årets högsta timme under åren 2017-2021. Bearbetade data från Svenska Kraftnäts elstatistik.
Antal timmar överstigande viss andel solel av Sveriges totala elproduktion under åren 2017-2021. Beaarbetade data från Svenska Kraftnäts elstatistik.
Andel solel av Tysklands elproduktion per år. Källa: Energy-Charts från Fraunhofer Institute for Solar Energy Systems ISE.
Om egenanvändning.
Har en anläggning på 10,5 kW i Eskilstuna sedan hösten 2017. Har nu alltså producerat solel 4 hela kalenderår men aldrig varit nära 30-40 % egenanvändning. Särskilt låg 2021 pga hög förbrukning (kall vinter) och mindre produktion på taket. Då var egenanvändningen bara 11,7% av totala förbrukningen (all el till huset) på 10098 kWh.
Motsvarande för tidigare år:
2018- 17,2%,10268 kWh
2019- 20,5%,9782 kWh
2020- 22,2%,9011 kWh
Att egenanvändningen 2018 var så hög trots hög förbrukning berodde ju på den soliga sommaren då vi producerat det mesta vi gjort (9971 kWh) under de fyra år vi haft våra solpaneler.
Figur 13 i rapporten “Utvärdering av egenanvändning av solel i Sverige” visar att när kvoten mellan solelproduktion och elanvändning ökar så minskar egenanvändningen av solel. I figuren framgår också att det finns en stor spridning i andel egenanvändning mellan olika solcellsägare.
Jag vill komplettera med några funderingar om hur växande solelproduktion kan påverka elpriserna. Svenska Kraftnäts elstatistik för 2021 visar förutom produktion av solel också att produktionen av vattenkraft varierar mellan 2400 MWh/h och 13000 MWh/h under året. Min tolkning är att variationerna helt beror på styrd reglering (möjligen kan något bortfall ha att göra med att vattnet i något magasin är helt slut, men knappast troligt). Energiföretagens rapporter i veckan visar att fyllnadsgraden i vattenmagasinen är 55 % av max 33,6 TWh. Fyllnadsgraden är nu lika med medel under perioden 1960 – 2021. Tidigare under säsongen har det framförts att “ett stort underskott i den hydrologiska balansen har också minskat den nordiska motståndskraften mot de europeiska priserna” (citat från Dagens Logistik). När det skrivs om vattenmagasinens förändringar är det nästan alltid skrivningar om vårflodens och höstregnens betydelse för tillrinning. Det jag saknar är en analys av hur tillskott av solel i energimixen gör att vattenkraftsproduktionen kan minskas under soliga timmar för att i stället öka under kalla vintermånader. Antag att solelproduktionen ökar med 1 TWh per år. Med i övrigt oförändrade förhållanden bör fyllnadsgraden i vattenmagasinen öka med ca 3 % (minus avdunstning). Den hydrologiska balansen påverkas positivt och elpriserna pressas nedåt (men är sannolikt relativt sett höga under vinterhalvåret). Jag som mikroproducent solel vill gärna ha mer analys av dessa samband för att få bra argument för vidareutveckling av system och affär.
Jag har en fråga.
Vi har solceller och säljer överskottet till elleverantören för spot-pris, för att transportera elen till leverantören tar nätägaren (Vattenfall) en avgift som är mer än dubbelt så hög som det vi får. Är vi utsatta för ett förlustaffär ju mer el vi producerar som överskott?
Egenanvänd el som ersätter köpt el är vanligen mera värd än det överskott som man säljer. Men spotpris, ”energiersättning” från Vattenfall och skattereduktion på 60 öre/kWh gör att den sålda elen får nästan samma värde som den egenanvända solelen, så den affären är OK. Vattenfall Elnät har från 1 januari höjt det de kallar för ”energiersättning” från 10 öre/kWh till 14,25 öre/kWh. Relativt sett en rejäl höjning och kanske den högsta ersättningen av alla nätägare i Sverige? Tittade på E.ON som bara ger 2,92 öre/kWh i område Söder och Stockholm. Man kan undra vad denna stora skillnad beror på.
Interessant läsning även kommentarer.bengt du har väl sannolik data på installerad kw solceller i Sverige och då kan du väl beräkna kWh solelsproduktions med de kända faktorer: 1 kw ger 900 Watts/år ogefär i Sverige. Som du säkert bäst vet och som kommentaren och min egen erfarehet också visar (har installerat 7kw och producerar 6000_6500kwh/år de senaste 5 åren) så vet du ogefär den totala solelproduktionen. Visst finns det felkällor men ogefär bör det stämma . Installerat kw solelpaneler är en verklig interessant info , för Sverige ligger så efter och skulle kunna minst tiofaldiga det. Som du själv ofta pekar på så har Tyskland installerat så mycket mera kw solceller. Och så skriker svenskarna efter mera atomkraft. Onödig för Sverige. Solceller kan ersätter det. Nu kommer du med argumentet: solelsproduktions finns bara mitt på dagen, vinden kanske mera . Visst men vi har ju vatten som batteri, dvs kan användas som utjämnade el när solen och vinden inte funkar.
Elpriser kan då minska mitt på dagen när solel är som mest och då kommer industrin etc gärna vara mera aktiv och vara mindre aktiv när elpriset är hög: nämligen när sol och vind ger mindre dvs på natten Idag är det ju tvärtom: elen dyrast mitt på dagen billigast på natten. Skall industrin vara aktiv mitt på natten för elen då billigast? Man vill och skall egentligen inte jobba på natten.
Förresten att egenanvänding hos de flesta är bara 30% kan man väl påverka till viss grad eller hur : tvättar , laddar bilen, värmer poolen, klipper gräset elektrisk mitt på dagen och inte på natten.Elbilladdare kommer nu med erbjudande att ladda bilen när elen är som billigast.
Jag vet att vi inte har tillräckliga laddare för elbilladdning mitt på dagen. Men det kommer var så säkert när de flesta har elbilar.
Hej Bengt och alla medsolfantaster!
Jag står i begrepp att förnya mitt el avtal och undrar om någon med som jag ca 12000 kw produktion på taket och en hög förbrukning, har ett bra tips på elbolag att använda sig av?
Jag fick just förra årets Ellevio rapport att ca 4000kw har matats in på elnätet från min anläggning och jag har tagit ut ca 44000 kw, nu är vi 4 hushåll på fastigheten men det känns med tanke på elpriserna, som jag för första gången på länge missade att binda till vettigt pris i sept som jag annars brukar göra.
Tacksam för svar.
Med vänlig hälsning,
Jakob Samuel.
Du bör i artikeln skriva kWp där detta avses.
När jag skriver kW menas alltid märkeffekten, det som står på en moduls märketikett. Tror inte att det kan missförstås, så jag skriver aldrig något annat än kW. I engelsk litteratur använder man ofta kWp för kW peak vid STC (Standard Test Conditions). I datablad förkommer även Pmax som benämning. I standarden IEC/TS 61836 ”Technical specification Solar photovoltaic energy systems – Terms, definitions and symbols” anges PSTC, som också är en benämning jag använder i kursen Solceller och solfångare vid Mälardalens universitet. I standarden skriver man även att ”Rated power at STC is colloquially, but incorrectly referred to as peak power”, ungefär att i vardagsspråk är PSTC märkeffekten vid STC, men refereras felaktigt som “toppeffekt”.
Vid hög solinstrålning och låg temperatur kan effekten bli högre än märkeffekten. Man ska därför inte se märkeffekten som den högsta effekt som en solcellsmodul kan leverera. Åtminstone i teorin kan den effekt en modul levererar bli högre än märkeffekten, så det är en inbyggd knepighet med beteckningen kWp. Undviker därför vanligen benämningen kWp.