Under 2008-2015 var det en sjunkande trend för värdet av egenanvänd solel. Från och med december 2015 med ett värde på 91 öre/kWh var det en kraftigt ökade trend till 158 öre/kWh under januari 2019. Därefter har det varit en sjunkande trend till 114 öre/kWh under januari 2020 i detta exempel.
Egenanvänd solel ersätter köpt el, vilket gör att värdet blir lika med den rörliga delen av priset för köpt el, exklusive fasta avgifter. Värdet har beräknats som ett medelvärde per månad från och med januari 2008 till och med januari 2020 med hjälp av följande underlag:
- Elhandel. Nord Pool spot månadsmedelpris i område SE3 plus 2 öre/kWh påslag, vilket gäller idag för vår elhandlare Utellus (tidigare O2 och OX2). Om man har rörligt elpris utan timmätning är det medelvärdet av spotpriset under månaden man betalar. Har man timmätning med prissättning av elpriset per timme borde man istället använda spotpriset under de tider man producerar solel.
- Elöverföring. Vattenfall Söder enkeltariff (= samma pris alla timmar under ett år), enligt våra elräkningar.
- Energiskatt. Enligt våra elräkningar.
- Elcertifikatavgift. Utellus, enligt våra elräkningar, där elcertifikatavgiften redovisas (inte säkert att det görs hos alla elhandelsbolag). Denna avgift varierar beroende på priset för inköp av elcertifikat hos elhandelsbolagen och kvotplikten, vilken styr behovet av inköp av elcertifikat.
- Moms. 25%. Moms på el infördes 1990.
- Elcertifikat. Värdet av eventuella elcertifikat har inte tagits med eftersom en bedömning är att det är väldigt liten andel av privatpersoner som tar ut elcertifikat för egenanvänd solel. Det beror på att man får betala för köp och installation av en elcertifikatmätare och ett årligt abonnemang för elcertifikatmätningen, vilket gör att det med dagens låga priser på elcertifikat inte är lönsamt för en småhusägare. Däremot kan man få elcertifikat för det överskott man matar in till nätet utan någon extra kostnad, men det påverkar inte värdet av egenanvänd solel.
- Ingen hänsyn har tagits till inflation. Enligt SCB:s statistik “Inflation i Sverige 1831-2019” har inflationen varit i genomsnitt 1,2% per år under 2008-2019.
Historisk och framtida trend
I samband med projektet ”Investeringskalkyl för solceller”, med Mälardalens högskola som projektledare, föreslogs av några att man skulle räkna upp värdet av solelen med en viss fast procentsats per år när man beräknade värdet av framtida elproduktion. Jag har varit och är fortfarande tveksam till det då det inte varit så under det senaste dryga decenniet. Utvecklingen har varit allt annat än linjär, ingen av posterna i solelens värde enligt ovan har haft en linjär utveckling, se nedanstående diagram. Det har inte heller varit en stadigt ökande utveckling för värdet av egenanvänd solel, utan värdet har gått både upp och ner.
När man gör en linjär trendlinje i det framtagna diagrammet för värdet av egenanvänd solel blir trenden att det absoluta värdet för egenanvänd solel ökat med ca 5 öre/kWh under de senaste tolv åren. Skulle man ta hänsyn till inflationen på i genomsnitt 1,2% per år under denna tid skulle det ge ett minskat värde för egenanvänd solel idag jämfört med 2008. En linjär trendlinje är missvisande, det blir en bättre överensstämmelse med en polynomanpassad trendlinje, se nedanstående diagram. Det är dock inget som säger att framtida trender kommer att följa någon av dessa historiska trender.
Det är med andra ord rejält svårt att förutspå prisutvecklingen för egenanvänd el med någon precision under en solcellsanläggningens ekonomiska livslängd, 30 år antaget i investeringskalkylen.
Faktorer som kan ge högre värde för egenanvänd solel
Höjd energiskatt, avveckling av kärnkraftsreaktorer (Ringhals 2 stängdes 30 december 2019 och Vattenfall planerar att stänga Ringhals 1 vid kommande årsskifte) och möjlig ökad elanvändning på grund av ökad befolkning, elbilar, serverhallar, batterifabriker, stålindustrins användning av vätgas etc. är exempel på faktorer som nämns som skulle kunna ge ett högre elhandelspris och därmed ett ökat värde för egenanvänd solel.
Mot detta talar att Sveriges elanvändning 2019 var densamma som för 30 år sedan, trots att vi blivit 1,5 miljoner fler invånare, att elanvändningen har minskat sedan början av 2000-talet och att Sveriges elproduktion trots nedläggning av två kärnkraftsreaktorer förväntas öka på grund av en kraftig utbyggnad av vindkraften. Under 2019 hade Sverige ett rekordstort nettoöverskott i elproduktionen på preliminärt 25,8 TWh enligt Energiföretagen.
Faktorer som kan ge lägre värde för egenanvänd solel
Införande av effekttariffer hos elnätbolagen även för småhusägare och minskade elcertifikatavgifter i takt med att elcertifikatsystemet fasas ut är exempel på faktorer som kan ge ett minskat värde för egenanvänd solel.
Det finns några nätbolag som infört nättariffer baserade på effekt för köpt el. Exempelvis tar Sala-Heby Energi medelvärdet av de tre högsta effektvärdena för köpt el vardagar 07:00-19:00 under månaden. För småhus använder man vanligen de högsta effekterna morgon och kväll. De högsta effekterna för köpt el kommer därmed med stor sannolikhet att bli under timmar då man inte har någon solelproduktion (mulna dagar, morgon eller kväll), vilket gör att solelproduktionen inte kommer att påverka hur mycket man betalar till nätägaren. Därmed tappar man hela värdet för elöverföringen per kWh när det gäller egenanvänd solel om nätägaren inför en ren effekttariff. Med Vattenfall Söder som nätägare innebär det 34 öre/kWh, inklusive moms, vilket är en stor andel av värdet av egenanvänd el. Införandet av effekttariffer skulle därmed kunna innebär ett hårt slag mot landets solcellsägare.
Undantag kan förstås finnas i enskilda fall eller om effekttarifferna kommer att beräknas på andra sätt än hos Sala Heby-Energi, Malungs elnät (medelvärde av fem högsta timvärden per månad under tiden 07:00-19:00) och Sollentuna Energi (medelvärde av tre högsta värdena per månad vardagar 07:00-19:00), som är de jag tittat på.
Elhandelspriset förutspås variera mer i framtiden då vi kommer att få en större andel variabel energiproduktion i form av vind och sol i vår elmix. Vid en kraftigt ökad produktion av solel skulle det kunna sänka spotpriserna dagtid under soliga dagar. Det är något man kan se i Tyskland, som 2019 hade 9,1% solel i sin nätanslutna elproduktion enligt energistatistik från Fraunhofer ISE, att jämföra med Sveriges 0,4% under 2019, så vi har långt kvar innan vi ser sådana effekter i Sverige.
Att tänka på
Detta exempel på värde av egenanvänd solel gäller endast för ett par av elhandel och elöverföring samt för de som betalar full energiskatt och moms. Det finns 152 nätbolag (enligt Svenska Kraftnäts natomraden.se) och 149 elhandelsbolag (enligt elskling.se) med rörliga avtal och bundna avtal samt enkeltariffer och tidstariffer. I en del nordliga kommuner betalas lägre energiskatt (32,13 öre/kWh istället för 44,13 öre/kWh, inklusive moms). Det finns därmed enormt många varianter på prissättning. Ditt värde av egenanvänd solel kan därför skilja sig från detta exempel, men trenderna borde vara desamma.
Se även inlägget Utveckling värde av såld solel 2011- januari 2020.
Genomsnittligt månadsvärde för egenanvänd solel från och med januari 2008 till och med januari 2020.
Genomsnittligt månadsvärde för egenanvänd solel från och med januari 2008 till och med januari 2020 (blå kurva) och linjär trendlinje (rödlinje).
Genomsnittligt månadsvärde för egenanvänd solel från och med januari 2008 till och med januari 2020 (blå kurva) och polynomanpassad trendlinje (rödlinje).
Utveckling av energiskatt på el i Sverige 1975-2020, inklusive moms.
Utveckling av priset inklusive moms för elöverföring hos Vattenfall söder enkeltariff 2005-2020.
Utveckling av elcertifikatavgift inklusive moms hos Utellus (fd O2 och OX2) 2008-2020.
Hej!
Intressant läsning, ser dock mer fram emot ditt kommande inlägg om utvecklingen av värdet för såld el.
För egen del med en vanlig villa och 22 paneler på taket är värdet av såld el det som påverkar kalkylen mest. Jag har haft solpanelerna i sex år och jag säljer omkring 70% av producerad el.
Kjell
Den första tanken med en egen solcellsanläggning är nog att man minska mängden köpt el och därmed få en lägre elräkning. Utvecklingen mot större solcellsanläggningar på småhus har ger effekten att egenanvändningen minskar och att den mesta av den producerade solelen blir ett överskott som säljs. Detta kan komma som en överraskning för solcellsägaren om den som säljer anläggningen “glömt” att tala om detta eller om säljaren gör en bristfällig uppskattning, har sett en del exempel på det sistnämnda.
För att få koll på lönsamheten behöver man uppskatta värdet av både egenanvänd och såld el samt ha koll på hur stor egenanvändningen är, vilket är en avancerad övning om man vill göra den i detalj.
Interessant läsning. Ok det varierar lite åt + och – medcersättning för solel men solel är ur klimatsynpunkt bra även om man kanske får lite mindre någon gång för sina kWh. Att Sverige har överskott är också bra ur miljösynpunkt , exporterat fossilfri el hjälper världen och då indirekt Sverige. Vi bör öka både sol och vindel , minskar fossil och nuklearel. Dessa små öre mindre eller mera , so what. Din mjölk , ditt bröd , dit you name it går också upp och ner så gör solelersättning.
Vi borde anstränga oss att fixa klimatproblemen, regeringen borda handla mycket mera. Det kommer framtida väljare kräver var så säkert. Hemskt när regeringen hämmar och inte gynna denna utmaning.
Jag tycker att mycket mera solel skall finnas i Sverige även om du visar att ersättningen kansk(!, inte säkert) blir mindre!
Bra info men skulle du inte kunna ändra ordningen I diagrammet så inte del rörliga elpriset är I botten. Om tex överföringen eller energiskatten är I botten så ser man enklare om de har ändrats. Omöjligt som det ser ut nu.
Spotpriset är det som varierat i särklass mest av posterna i elpriset. Tyckte därför att det var lämpligast att ha det i botten av diagrammet. Om du i detalj vill se hur de andra posterna i elpriset ändrats över tid får du titta i de andra diagrammen som förutom spotprisets utveckling även visar utvecklingen av energiskatt, elöverföring och elcertifikatavgift.
Här måste jag hålla med.
Du har med ett diagram som beskriver energiskatten ifrån 1975. Men då kan inte momsen vara med. Det blir väl också skatt.
Vidare så undrar jag om du har fakta på hur stor andel i % energiskatterna är iförhållande till hela energikostnaden. Skulle vara intressant och se I samma diagram. Det var nog väldigt lågt i början för att sedan stiga till minst 25% (moms)..
I diagrammet för energiskatt tog jag med momsen eftersom det är vad en privatperson betalar. Om vi inte hade haft energiskatten hade vi inte heller haft den momsen. Däremot är energiskatten och momsen separata poster i det första diagrammet. Jag har inte hela historiken sedan 1975 för alla poster i priset för köpt el. Jag började från 2008 eftersom det är från det året jag har data för alla poster i elprist från vårt eget hus. Energiskatt och den sammanlagda momsen för alla poster i elpriset har sedan 2008 svarat för mellan 35% och 57% av elpriset hos oss. I januari 2020 var det 51%.
Syftet var att visa värdet av egenanvänd solel, ur den synvinkeln spelar det ingen roll hur stor andel som är olika typer av skatter.
Det är intressant att läsa din uppföljning som går fler år bakåt i tiden. Jag är nybörjare med solenergi och installation juli 2019 (förväntad årsproduktion 5000 kWh med 40 – 50 % egenanvändning). Vad förväntar jag mig då för värde av egenanvänd solel och hur kan jag påverka utveckling? Jag valde vid driftstart ett elhandelavtal som ger mig fast pris under fem år och jag säljer mitt solelöverskott till samma leverantör också femårsavtal. Jämfört med dagens låga spotpris får jag ett högt elpris men kompenserar genom att få relativt bra betalt för sålt överskott. Mina senaste fakturor visar att mitt inköpspris är ca 1,54 SEK/kWh och mitt säljpris ca 1,17 SEK/kWh (blir högre när nuvarande låga spotpris höjs). Jag förväntar mig att inköpspriset inte väsentligt förändras under avtalsperioden varför jag har bra incitament till att energieffektivisera och åtgärda för att påverka andel egenanvänd solel. För mig är det en fördel att i min planering inte behöva spekulera i utveckling av spotpriser.
Elöverföringstjänster är en monopolmarknad och jag har Ellevio som leverantör och betalar ca 15 öre mer per kWh än vad du betalar din leverantör. Min kalkyl visar dock att jag under en treårsperiod bör växla mellan Ellevios abonnemang Bas (låg månadsavgift, högre avgifter per kWh) och Enkel (hög månadsavgift, lägre avgifter per kWh), Det är bättre ekonomi att ha Bas en period Sommar-Vinter-Sommar och byta till Enkel Vinter-Sommar-Vinter. Det bästa vore förståss att ha Bas alla lågförbrukningsmånader men Ellevio tillåter enbart att avtalsform byts en gång per år.
Jag har alltså valt att göra elhandelsaffären i ett långt fastprisavtal som omfattar både att köpa el och sälja solel. Dessutom är avtalen beroende av varandra. Är det bra ekonomi eller inte? Svar om fem år….
Hej!
Med din prisbild så lönar det sig ju bäst att minimera din egenanvändning för att sälja så mycket som möjligt, förutsatt att du inte har räknat med bidraget från staten på 60 öre kWh när du anger 1,17 SEK/kWh för såld el.
Vänligen
Kjell
Tror att du kanske missuppfattat något. I detta inlägg handlar det bara om värdet av egenanvänd solel som ersätter köpt el och det är värdet av köpt el jag redovisat. Jag återkommer med inlägg om värdet av såld el och skillnaden i värde av egenanvänd och såld el. I de exempel jag kommer att ge är det mer värdefullt att använda elen själv än att sälja elen. Men det kan finnas undantag om man får mer betalt än spotpriset för den sålda elen och dessutom får skattereduktion på 60 öre/kWh för den överskottsel man matar in till nätet. Man får dock tänka på att speciellt skattereduktionen ger en onaturlig prisbild och att skattereduktionen är ett statligt stöd som inte kommer att vara för evigt.
Hej o tack för mycket intressant information.
För framtiden gäller det verkligen att egenkonsumera så mycket som möjligt.
Vi är ca 700.000 statligt anställda (+65) som kan planera våra bilresor ganska väl.
Många av oss kunde dra nytta av att återladda till huset från bilen nattetid.
Jag har all hårdvara som behövs för detta, men utrustningleverantören påstår att enligt ett EU driktiv är det inte tillåtet att återladda med typ2 kontakter.
Någon som har mera kunskap om detta?