Ta bort hämmande kravet nettokonsument för solcellsägare

Publicerat av

Solceller hade inte blivit någon succé hos småhusägare om det inte vore för vissa politiska stödåtgärder. En av de viktigaste är att man som småhusägare inte behöver betala något inmatningsabonnemang för den överskottsel som matas in till nätet.

Jag författade 2005 rapporten ”Nätanslutning av småskaliga solcellssystem för elförsäljning. Elforsk report 05:30 (2005)”. Där påpekades att kostnaden för det inmatningsabonnemang (då 4 400 kr/år inklusive moms hos Mälarenergi) som behövs för att sälja överskottsel var så hög att det inte lönade sig att producera något för försäljning för en småhusägare, som idag svarar för den i särklass största andelen bland solcellsägarna. Det dröjde dock till april 2010 innan en ändring gjordes i Ellagen. Ändringen gjorde att mindre elproducenter inte behöver betala något inmatningsabonnemang om man har ett säkringsabonnemang som är högst 63A, inmatning till nätet har högst 43,5 kW effekt och om man är nettokonsument under ett kalenderår, det vill säga att man köper mer el än man säljer. Utan denna förändring hade vi sett mycket mindre solcellssystem på småhus idag, utan något större överskott för försäljning.

Säljer man mer el än man köper blir man en nettoproducent. Om man blir nettoproducent under ett år har nätbolaget rätt att ta ut en årlig avgift för inmatningsabonnemanget. Men det är inget krav att nätbolagen måste ta ut en avgift och det är inte alla nätbolag som gör det. Kolla därför med ditt nätbolag hur de gör och vad det i sådana fall kostar. Kostnaden för det årliga abonnemanget är vanligen så hög att det inte lönar sig för en småhusägare att bli nettoproducent om nätbolaget vill ha betalt för inmatningsabonnemanget.

Kravet om nettokonsument hindrar utvecklingen för solceller

Trenden är att småhusägare bygger större anläggningar än för några år sedan då solcellsanläggningar har blivit billigare och medvetenhet om solceller ökat. Man kan exempelvis vilja fylla sitt hustak för att få en snygg installation. Om man har en låg elanvändning är det troligt att man blir nettoproducent och man riskerar att få betala en årlig avgift för inmatningsabonnemanget. Valet kan då bli att man installerar en mindre anläggning och på så vis hindras utvecklingen för solceller.

Frågor om nettokonsument eller nettoproducent är en av de vanligaste som dyker upp på bloggen. Blev senast igår uppringd av en västeråsare som installerat solceller och som blivit nettoproducent. Vare sig det bolag han köpt solcellerna ifrån eller dess underleverantör hade upplyst honom om att Mälarenergi tar betalt för inmatningsabonnemanget när man blir nettoproducent. Hos Mälarenergi kostar abonnemanget 2025 kr/år. Men vissa nätbolag tar inte ut någon avgift. Enligt tidigare kommentarer från bloggläsare tog exempelvis E.ON bort avgiften den 1 januari 2019. Ellevio är ett annat nätbolag som inte tar ut någon avgift för inmatning.

Önskvärda ändringar

För att slippa kravet på en årlig avgift för inmatningsabonnemanget bör följande ändringar göras i Ellagen:

  • Ta bort kravet på nettokonsument.
  • Ändra säkringsgränsen från 63A till 100A.

Det presenterades en promemoria om ny Elmarknadslag i september 2017, där man föreslog att ta bort kravet på nettokonsument för att slippa betala inmatningsabonnemang. Promemorian har varit ute på remiss och enligt diskussionen i kommentarerna har riksdagen gett bifall till regeringens proposition 2017/18:237 den 16 juni 2018, men den nya lagen har inte trätt i kraft ännu (reviderade detta stycke efter diskussionen i kommentarerna). Man kan undra varför det tar sådan tid, med tanke på att det snart gått 2,5 år sedan promemorian släpptes och mer än ett år sedan riksdagsbeslutet togs. Det är dags att det blir verkstad nu…

I den nya förslaget finns fortfarande gränsen 63 A för säkringsabonnemanget kvar. När det gäller skattereduktionen för överskottsel som matas in till nätet är gränsen däremot 100 A säkringsabonnemang i Inkomstskattelagen (67 kap., §27). Det vore önskvärt att ha samma gräns, 100 A, i både den nya Elmarknadslagen och i Inkomstskattelagen. Om vi vill stödja att flera installerar solceller och bidrar till det svenska målet om 100% förnyelsebar elproduktion 2040, enigt Energiöverenskommelsen 2016, bör lagarna utformas för att stödja istället för att stjälpa.

  • Ett temporärt alternativ i väntan på att den nya Elmarknadslagens förslag genomförs vore att alla nätbolag frivilligt låter bli att ta ut avgiften för inmatningsabonnemanget för se små elproducenterna, på det sätt som exempelvis E.ON och Ellevio har beslutat att göra.

Ellagen idag

I ellagens kapitel 4, 10§ står idag

”En elanvändare som har ett säkringsabonnemang om högst 63 ampere och som producerar el vars inmatning kan ske med en effekt om högst 43,5 kilowatt ska inte betala någon avgift för inmatningen. Detta gäller dock bara om elanvändaren under ett kalenderår har tagit ut mer el från elsystemet än han har matat in på systemet.”

Förslag i promemoria 2017-09-22

I regeringens promemoria från 22 september 2017 står under “Småskalig elproduktion” i kapitel 6:

” 22 §   En elanvändare som har ett säkringsabonnemang om högst 63 ampere och som producerar el vars inmatning kan ske med en effekt om högst 43,5 kilowatt ska inte betala någon avgift för inmatningen.”

Skillnaden mot dagens ellag är att man föreslår att stryka meningen om krav på att man är nettokonsument.

Under ”Skälen för förslaget” står på sidan 179-180 i promemorian:

”Att befria elanvändare med mikroproduktion från skyldigheten
att betala nätavgift för sin inmatning är ett sätt att göra det möjligt
för dessa elanvändare att på ett lönsamt sätt sälja sin överskottsel
(prop. 2009/10:51 s. 12 f.).   …

Kravet att elanvändaren ska vara nettoanvändare
Det är angeläget att allra minsta mikroproducenterna, dvs. de som
kan ha rätt att undantas från nätavgiften enligt 4 kap. 10 § tredje
stycket ellagen, får starka incitament att investera och producera i
förnybar el. Kravet att mikroproducenten ska vara nettoanvändare
kan avhålla nya producenter från att investera i mikroproduktionsanläggningar,
eftersom även mindre avgifter har betydelse för om
en sådan investering ska ske eller inte. Kravet kan även medföra att
befintliga mikroproducenter minskar sin produktion för att inte
vara tvungna att betala nätavgiften för inmatning.
Kravet att mikroproducenten måste vara nettoanvändare under
ett kalenderår innebär även en administrativ börda för nätföretagen,
som varje år kontrollerar om mikroproducenten har varit
nettoanvändare eller inte och fakturar elnätsavgiften i efterhand om
producenten inte har varit en nettoanvändare. Med hänsyn till att
det kan antas tillkomma elanvändare som producerar sin egen el
kan också de administrativa kostnaderna för företagen antas öka.
Med hänsyn till att kravet kan motverka etableringen av mikroproduktion
av el i Sverige, och med beaktande av den administrativa
bördan för nätföretagen, bör kravet att en elproducent ska vara
nettoanvändare av el för att kunna undantas från nätavgiften för inmatning
utgå.”

41 svar på ”Ta bort hämmande kravet nettokonsument för solcellsägare”

  1. En sanning med modifikation. Har jag idag 25 amp säkring för mitt hushåll, men behöver 35 amp för min produktion, så tar Eon ut den högre avgiften (+4000:-) för sin leverans, trots att det handlar om köp av el.”utan avgift”. Stöd, Skatteverkets regler som säger att mikroleveransen ska ske via samma mätare som inköpet av el. – 45 eller 100 amp är en utopi för de flesta. Jag löste det med en broms på omvandlaren till 18 kw i st f mitt max på 23 kw. Förlust c:a 400:- vinst 4000:-
    Jan-E

    • Se inlägget Måste man höja säkringsabonnemanget vid solcellsinstallation? och speciellt diskussionen i det inlägget. Du har satt en effektgräns för hur mycket växelriktaren kan mata in till nätet, vilket är en lösning för slippa höja mätarsäkringen, som ger en högre årlig abonnemangskostnad och därmed försämrar ekonomin väsentligt.
      I diskussionen till inlägget finns en annan smart, men mera okänd lösning. Man kan utan höjd årlig abonnemangskostnad installera en servissäkring för inmatningen till nätet som har ett högre värde än mätarsäkringen för köpt el, som bestämmer vilken abonnemangskostnad man betalar. Möjligheten med servissäkring för inmatning till nätet finns beskriven i standarden SS 430 01 10 för mätarskåp. Som en kommentar löd “Detta har många elnät missuppfattat och tvingar sina småskaliga elproducenter att säkra upp.”.

      PS. Förslaget att höja säkringsgränsen från 63 A till 100 A för att slippa inmatningsabonnemang riktar sig mot större fastigheter än småhus och för att de olika lagarna ska ha samma gräns. En viss ologik att som idag ha olika gränser för inmatningsabonnemang respektive skattereduktion. Det bör vara enkla och enhetliga regelverk.

      • Det man kan tillägga i denna diskussion är att det kan tillkomma en anslutningsavgift om man inte redan har betalt för en anslutningskapacitet motsvarande servissäkringen tidigare. Avgiften är en engångsavgift och man slipper ett högre löpande abonnemang. Bla annat E.on tillämpar detta sätt och jag gissar att den summan som skrivs ovan avser ökning av anslutningskapacitet från 25 A till 35 A.

        • Har också tala med Eon, men den engångsavgift som Du talar om är att om man inte tidigare haft större säkring så är det en först en engångsavgift för ändringen. Men jag hade tidigare, efter förre ägaren 35 amp, så det slipper jag. Men den högre årsavgiften för 35 amp slipper jag inte. Dessutom kostar elektrikern en tusenlapp för att byta bottendelen som ger plats för 35 amp. Jag kan inte räkna hem att ha 35 amp, och 23 kw ut mot nu 25 amp och begränsn. 18 kw. Toppeffekten inträffar så sällan och under så kort tid att förlusten är några hundralappar, jämfört med tusenlappar för höjningen. Se på sinuskurvan över produktion över dagen.

      • Hur stämmer detta med Skatteverkets definition av Mikroproducent, att strömmen ska gå via samma säkringscentral ?
        Jan-E

        • Inga problem. Det är samma elmätare man använder även om man har en servissäkring.

          Om du har 25 A som mätarsäkring för din köpta el, betalar du abonnemangskostnad för 25 A, och du kan ha en servissäkring på 35A utan att abonnemangskostnaden blir högre.
          Säkringarna sitter på varsin sida av elmätaren. Se E.ONs tekniska anvisningar, bild på sidan 22. Motsvarande finns även hos exempelvis Mälarenergi Elnät Tekniska anvisningar, bild på sidan 24.

          Som skrevs av person från Öresundskraft i kommentar till inlägget Måste man höja säkringsabonnemanget vid solcellsinstallation?: “Mätarsäkring har man för förbrukningen, inte för produktionen. I vårt nät är det vanligt att exempelvis ett lantbruk har 25 A för förbrukningen men en solcellsanläggning på 63A. Men han betalar givetvis bara för 25A. Detta har många elnät missuppfattat och tvingar sina småskaliga elproducenter att säkra upp.”

  3. Hej
    Ställde frågan i höstas om vad som hände med promemorian till infrastruktursdepartementet och fick svaret nedan, svaret förvånar mig lite då de påstår att riksdagen antagit förslagen men inga förändringar eller liknande har hänt så det känns som om det trillat mellan stolarna eller liknande. Har ställt en följdfråga till dem kopplat till det.

    ”Hej Thomas
    Tack för brevet till Infrastrukturdepartementet. Jag arbetar på Infrastrukturdepartementets kommunikationssekretariat och hjälper våra statsråd att hantera en del av alla de brev de får. Jag beklagar att svaret har dröjt.

    Riksdagen har antagit förslagen i propositionen Elmarknadsfrågor, prop. 2017/18:237.

    https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2018/04/prop.-201718237/

    • Verkar minst sagt snurrigt det här. På sidan man hänvisar till finns ingen info under “Proposition” i högra kolummnen. Samma sak om man tittar på Regeringens sida “Elmarknadslag“. Däremot finns en sida Elmarknadsfrågor, där det står “Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.Stockholm den 12 april 2018” och i övriga högra hörnet att “Ärendet är avslutat”. Under “Förslagspunkter” står att “Kammarens beslut: Bifall”.
      Men, man kan konstatera att i Ellagen står fortfarande “Detta gäller dock bara om elanvändaren under ett kalenderår har tagit ut mer el från elsystemet än han har matat in på systemet.” i 4 Kap. §10. Och det står inget om inget om att Ellagen har ersatts med den nya Elmarknadslagen, som var tänkt att ske 1 januari 2019 enligt Thomas länk, det vill säga för ett år sedan.
      Är det någon som förstår vad som hänt?

  4. Bra initiativ att åter ta upp detta Bengt.
    Jag skrev till departementet om det för 3 år sedan, men inte fick ens ett svar.

    Ellagen är ett under av krånglighet och måste vara en av de sämsta, nu gällande lagarna.
    Den tillkom 1997 och har fram till nu, om jag räknat rätt, 56 ändringar!
    Bara det visar att den borde omarbetas helt.
    För kännedom styrs Sverige av lagar som stiftas och ändras av Riksdagen,
    av Förordningar som skrivs och ändras av Regeringen,
    och av Föreskrifter som skrivs av myndigheter inom ramar som lagen och förordningar ger
    Att en lag ändrats 56 gånger på 23 år är bevis på att detaljer som står i lagen borde stå i motsvarande förordning och föreskrifter.
    Speciellt inom områden som man ganska säkert vet kommer att förändras och utvecklas är det viktigt att lagen bara ger en ram, men inte detaljer.

    Ellagen 4 kap 10 § är tydligt exempel på en sak som inte borde stått i lagen. Regeln om avgift vid nettoförsäljning är verkligen vansinnig med tanke på att den är tydligt kontraproduktiv och bakgrunden (förmodligen) är att dra en gräns mellan stora och små producenter. Denna gräns (om den behöver finnas) dras ändå genom kraven på säkring och effekt. Gränsen finns, såvitt jag förstår, av fiskala (skatte-) skäl. Därför bör en sådan gräns tas in i skattelagstiftningen, inte i ellagen.
    Om man är konspiratoriskt lagd så misstänker jag att det helt enkelt är elbolagslobbyn som egentligen inte vill ha mikroproducenter. Dom vill producera och sälja el, inte köpa in el som andra producerat. Men tyvärr är storelsbolagen, speciellt nätägarna, så starka, har så nära kontakter (!) med statsledningen och kan betala så många advokater så politikerna har inget att sätta emot.
    Att det dragits i långbänk är bara ytterligare ett tecken på detta. För varje månad som går är det en vints för nätägarna.

    Innan jag beställde min anläggning läste jag detta och frågade EON om det verkligen är så att dom tar ut en om jag skulle sälja några hundra kWh mer än jag köpte. Jo det stämde, och dom rekommenderade att man inte ska bygga större anläggning är att man ligger under förbrukningen. Avgiften skulle bli 12 * 190 kr = 2280 kr. Dessutom retroaktivt efter årets slut innan man vet hur utfallet blir. Från 2019 har EON, som Bengt skriver, tagit bort den avgiften. Tack för det rådet EON, om ni inte hade lurat mej hade jag satt upp 6 paneler till.

    • Nu verkar det som att riksdagen röstat bifall på propositionen om den nya Elmarknadslagen som var tänkt att ersätta Ellagen den 1 januari 2019. Så frågan är varför har det inte hänt?

  5. Hej Bengt! Att ta bort de hämmande kraven på att vara nettokonsument är viktigt. Vilka inom politiken har du haft kontakt med? Jag ska försöka få till en debattartikel till S-tidningar.

    Med vänlig hälsning
    Per-Inge Brodén
    PerPanel

    • Har inte haft så många politiska kontakter på sistone, annat än via de som läser denna blogg och twitterinlägg. Har träffat energiminister Anders Ygeman en gång. Har tipsat en lokal politiker i Västerås om solcellsfrågor som borde drivas. Rickard Nordin (C) twittrar flitigt och är insatt i solcellsfrågorna. Centerpartiet förespråkar gröna avdrag. En finess med det förslaget är att det riktar sig både mot solceller för el och solfångare för värme. Solfångare är helt bortglömt annars i energidiskussionerna i Sverige. Hos MP var Lise Nordin drivande tidigare när det gäller solceller. Nu kanske Per Bolund? Se exempelvis “Miljöpartiet föreslår solceller på alla nya hus“

  6. Vet någon vilken EU-dom som som Tommy skriver om nedan?
    Tommy Magnusson skrev 3 jan kl. 10:15 i Solceller & Solenergi Forum & Tips ☀️ på Facebook: Kostar 69kr/månad hos Ellevio, dock har de ej tagit ut detta av mig trots att jag överproducerat rejält.. hos EON mfl är det gratis att ha ett så kallat inmatningsabbonemang då de tog bort alla dessa avgifter för ett år sedan då dessa stred mot en EU dom att man ej får beläggas med oskäliga avgifter så länge man kan producera och leverera el på sin befintliga servisledning utan förstärkning av inkommande elledningar

    • Så vitt jag vet fanns det ingen Eu som eller liknande som låg bakom att E.ON mfl tog bort avgiften. Tror det handlar om att det är ganska få det rör sig om så PR värdet kan vara högt samt att det kanske var en anpassning för kommande elmarknadslagen som skulle börja gälla 2019-01-01 vilket aldrig hände

    • Som jag skrev i inlägget tar Ellevio inte betalt för inmatningsabonnemanget : “Ingen avgift tas ut för inmatning av Mikroproduktion till elnätet.” enligt Ellevio:s prislista. Ellevio definierar mikroproduktion som: “Lågspänning max 63 A/max 43,5 kW installerad effekt”. Måste vare en felstavning att man skrivit “installerad effekt”. I Ellagen anges inmatat effekt till nätet och det är något helt annat än installerad effekt. 63A * 230 V * 3 faser = 43,5 kW. Det pratas för övrigt mycket om “mikroproduktion”, men lägg märke till att det inte finns någon enhetlig definition av detta ord så jag brukar inte använda det.
      Vore intressant att se denna EU-dom. Och hur ska i sådana fall “oskäliga avgifter” tolkas? Är det oskäligt av nätägaren att ta ut en avgift för ett inmatningsabonnemang? Skulle inte tro det, eftersom det innebär en kostnad för nätbolaget att hantera mätdata och att eventuellt behöva byta elmätare så att den kan mäta både köpt och såld el. En annan sak är vad som är en skälig storlek på avgiften för inmatningsabonnemanget. Att mindre elproducenter inte behöver betala för inmatningsabonnemanget innebär att denna kostnad för nätbolaget läggs på kollektivet i stället för på den enskilde solcellsägaren. Om det finns en prejudicerande EU-dom borde alla nätbolag göra likadant, vilket de inte gör idag. Lutar nog åt Thomas tolkning.

      • Det som däremot finns nu när jag tänker efter är ett prövningsärende från 2014/2015 om jag inte minns fel gällande en anslutningsavgift för anslutning av mikroproduktion hos EI.

        Kontentan av det prövningsärendet är att nätägaren inte har rätt att ta ut någon anslutningsavgift från den som ansluter mikroproduktion förutsatt att motsvarande anslutningskapacitet redan finns och ingen utökning av den krävs samt att det är Max 43,kW/63A och huvudsakligen konsument på årsbasis.

        Har läst ärendet offentligt någonstans men kan ej hitta det, nedan artikel berör dock saken.
        https://mobil.folkbladet.se/nyheter/norrkoping/kostsam-dom-valkomnas-av-eon-7941244.aspx

  7. Jag tycker diskussionen spårar ur lite om vi talar om producenter med mer än 63 A och 43,5 kW

    Bengt utmärkta blogg heter ju trots allt Bengts Nya Villablogg. Jag bor i en villa men de värdena ligger skyhögt över den division där jag spelar. Hur många villor säkrar mer än 35 A?

    En helt annan sak skulle jag vilja ta upp…
    Innan jag installerade mina paneler kollade jag med elhandlaren som meddelade att avräkning sker månadsvis. Dom menade att fakturering sker på bas av hela månadens köp och sälj, medan jag (i min enfald) trodde man avsåg månadsnettot.

    Men det är ju som bekant momnetan mätning med timavräkning. (För övrigt heter det att elen mäts per timme, men det stämmer inte för det tickar fram en kWh när mätaren uppnått en hel kWh. Om man köper eller säljer 0,999 kWh en timme så registreras inte det förrän timmen efter när mätaren slår om till hel kWh. Har väl inte så stor betydelse kanske, men rätt ska vara rätt.)

    Men jag anser att en nettoberäkning/debitering borde ske, i vart fall dygnsvis. Så länge solelen är så liten att den inte räcker till Sveriges förbrukning ens på natten så sparar storproducenterna in på kärnkraften vattenkraften, värmeverkskraften eller vad det nu må vara, även om men räknar över ett dygn. D.v.s. dom får gasa på lite på natten men sparar desto mer på soliga dagen. Egentligen skulle det kunna vara en månadsnetto. Årsnetto kanske man inte kan kräva eftersom fakturering sker per månad.

    Det skulle verkligen ge en skjuts är solelsinstallationerna. Har det varit uppe till diskussion?

    Elbolagen skulle naturligtvis skrika i högan sky, men ska vi ha ett fossilfritt samhälle så….

    • Bloggens namn är en relikt kan man säga. När jag startade bloggen 2010 var det hos Vi i Villa, som ville ha några bloggare hos sig, och det var då i stort bara installationer av solceller på småhus som gjordes. Det började också med att jag skrev om installationen av solceller på vårt hus. Men saker och ting ändras med tiden. Nu kommer installationer som är på tvåsiffrigt antal MW i Sverige. Regelverk har alltid intresserat mig eftersom de har mycket stor betydelse för utvecklingen av solcellsmarknaden. Vi bör tänka på hela solcellsmarknaden i Sverige och inte bara den för småhus. En växande solcellsmarknad i Sverige gynnar även installationer på småhus. Alla ämnen som rör solceller är välkomna på denna blogg oavsett de rör sig om småhus eller något annat.

      Nettodebitering diskuterades i åtskilliga år innan skattereduktionen för överskottsel infördes 2015. Det finns 112 inlägg på bloggen där nettodebitering nämnts under åren 2010-2014 och en diskussion om nettodebitering fanns även innan dess. Regeringen hävdade att nettodebitering stred mot EU:s regelverk, trots att det fanns länder som då hade nettodebitering. Regeringens lösning blev då att införa en skattereduktion för överskottsel. Skattereduktionen är tänkt att ge ungefär samma ekonomiska effekt som nettodebitering. Har ett vagt minne av att en ändring i EU:s regelverk eller något utlåtande från EU senare visade att nettodebitering skulle vara möjlig idag. Men att argumentera för nettodebitering när vi har skattereduktionen är inte gångbart i nuläget som jag ser det. Skattereduktionen är inte det optimala, men tillräckligt bra, frånsett att vi inte vet hur länge den kommer att finnas kvar. Kan tycka att det i nuläget är bättre att lägga energin på att försöka rätta till andra saker som skulle gynna den svenska solcellsmarknaden.

      PS. Ditt resonemang om hur elmätaren “tickar fram” stämmer inte. Det beror på vilken noggrannhet elmätaren har. Till en början hade vi en elmätare som gav timvärden med en decimal. Den byttes och vi fick en elmätare som bara gav timvärden som heltal. Jag klagade på det hos vår nätägare Vattenfall eftersom heltalsvärden gav för låg noggrannhet när värdena ska användas i forskning (jag är anställd på Mälardalens högskola) och de bytte till en elmätare som nu ger timvärden med två decimaler. Exempelvis kan jag på Mina sidor hos Vattenfall se att den 3 januari kl. 13-14 matade vi in ett överskott på 0,27 kWh till nätet.

  8. EU direktivet 2018/2001 är nog det som avses när det talas om EU dom. Artikel 21 är särskilt intressant.
    Att texten om nettokonsument finns kvar i ellagen är lite märkligt. Propositionen där texten om nettokonsument är borttagen är antagen av riksdagen. Flera ändringar i ellagen har gjorts efter det och ändå finns textraden kvar. Det verkar nästan som att man missat att ändra den paragrafen.

    • Intressant. I EU-direktivet 2018/2001, Artikel 21 kan man bland annat läsa
      “Medlemsstaterna ska säkerställa att egenanvändare av förnybar energi, enskilt eller genom aggregatorer, har rätt att …
      utan att, avseende den el de förbrukar från eller matar in i elnätet, omfattas av diskriminerande eller oproportionella förfaranden samt avgifter och nätavgifter som inte är kostnadsrelaterade, ..”

      Det tolkar jag som att nätbolagen får ta ut kostnadsrelaterade avgifter. Tolkningen att E.ON skulle ta tagit bort avgiften för inmatningsabonnemanget på grund av denna EU-dom verkar därför tvivelaktig. Genom skrivningen i den svenska ellagen är dock solcellsproducenter som uppfyller villkoren högst 63 A säkringsabonnemang, högst 43,5 kW inmatad effekt och nettokonsument under ett kalenderår undantagna från denna avgift.

      Ellagen skulle väl ersättas av Elmarknadslagen, som jag tolkar regeringens skrivning:
      “I promemorian finns ett förslag till en ny elmarknadslag, som ersätter den nuvarande ellagen (1997:857).” enligt Elmarknadslag Ds 2017:14.
      Det verkar inte ha skett ännu eftersom Ellagen fortfarande finns kvar. Frågan verkar kvarstå varför Elmarknadslagen inte ersatt Ellagen ännu?

      • Jag var inne och rotade i lagrådets arkiv idag och lagrådet har lämnat sitt yttrande vilket borde betyda att saken bara ska fastslås av regeringen (?)

        I remissvaret hade förslaget att lagen ska gälla från 1:a januari 2019 inte ändrats och det sammanfaller med ett svar jag fick av E.on idag, dom slopade nätanslutningsavgiften för anläggningar under 43,5kW/64A det datumet.

        Vissa elhandelsavtal kräver dock nettokonsumtion men där kan man ju välja fritt. Skattereduktion ges bara på den återköpta elen däremot så vinstkurvan slaknar med större volymer.

        18000 kronor vinst är fortfarande gränsen för momsbefrielse.

        Jag tror att jag fått det hela rätt, har jag sakfel vill jag gärna höra.

        • Ja, det är en långbänk som fastnat…

          Har inte hört talas om att vissa elhandelsavtal kräver att man är nettokonsument. Nettokonsument gäller gentemot nätägarens årliga avgift för inmatningsabonnemanget. Borde inte finnas någon koppling till elhandelsavtalet.

          Skattereduktion får man bara för överskottsel som matas in till nätet. Högst för 30 000 kWh/år (vilket gör 18 000 kr/år med dagens 60 öre/kWh) eller högst för så mycket el man köper. Om man köper exempelvis 5 000 kWh/år får man bara skattereduktion för 5 000 kWh/år även om man skulle mata in mer än 5 000 kWh/år till nätet.

  9. Hej,
    så här svarade Ellevio igår, se nedan. Min tolkning är att ingen inmatningsavgift tas ut retroaktivt om man råkar bli nettoproducent. Risk/möjlighet är att bli effektkund, vilket utan anpassning blir dyrare för de flesta villaägare, speciellt elbilsägare, men ger bra incitament att hålla nere topparna och är en möjlighet för vissa. Inmatningsabonnemngets fasta avgift på 65kr/mån+moms tas endast ut om årets toppeffekt ut (timme) överstiger toppeffekt in (timme).

    “Du har varit i kontakt med oss på kundtjänst angående att du funderar på att installera solceller och hade en fråga om du skulle mata ut lite mer än vad du förbrukar.
    Om du vet med dig att du kommer mata in mer el i elnätet än du plockar ut rekommenderar vi ett abonnemang för inmatning till lokalnät.
    Men om det råder osäkerhet eller tanken är att den producerade elen ska vara för eget bruk rekommenderar vi Mikroproduktion max 63 A (max 43,5 kW)

    Om du som kund inte följer abonnemangsvillkor för mikroproduktion kan vi komma att rätta upp dessa till lämpligt abonnemang framöver.”

    • inser att toppeffekt ut/in borde skrivas tvärtom med i o m att nätägarens perspektiv råder i övrigt 😉

  10. Svar från Vattenfall i frågan om nettokonsument.

    ”Hej!

    Det stämmer att vi inte tar ut några avgifter för våra microproducenter och småskaliga producenter.
    På elnätet får du en energiersättning mellan 2-7 öre/kWh beroende på vilket elområde du tillhör och på elhandeln så kan du teckna microavtal/småskaligt avtal och få ersättning för den el du säljer. Inga andra avgifter tillkommer.
    Detta är vad som står i våra avtalsvillkor just nu.”

    • Vattenfalls kundservice är inte helt uppdaterade. I område Vattenfall Söder, där vårt hus är, ger de från och med nyår 8 öre/kWh, exklusive moms, i energiersättning. Det var en höjning från 4,7 öre/kWh från ifjol. Oklart varför de gjorda denna höjning, har tänkt fråga, men det har inte blivit av. Och i område Vattenfall Norr är det 5,9 öre/kWh, exklusive moms, från och med nyår.
      Se https://www.vattenfalleldistribution.se/producera-egen-el/ersattning/

  11. Får vi vara mikroproducenter med ett produktionsabonnemang med högre effekt än konsumtionsabonnemanget?

    Ellevio tycks ha hittat ett kryphål i Ellagen när man menar att 25A är en huvudsäkring. Det är ju trots allt konsumtionsabonnemanget på 16A som enligt SS 4300110 ger rätt till att kostnadsfritt använda 25A för produktion.

    Ellevio skriver: “om du vill ha 25A som produktionssäkring och samtidigt behålla dina villkor som mikroproducent så måste du samtidigt höja ditt uttagsabonnemang till 25A”.

    Vid ett annat tillfälle skriver Ellevio: “Kapaciteten på din anslutning är idag max 25A och det ser inte ut som att det varit mer än så i anläggningen tidigare, så för att gå över detta (nästa steg är 35A) så tar vi ut en kompletterande anslutningsavgift. Detta för att du idag har “rätt” att konsumera/producera max 25A och behöver betala en kompletterande avgift för att få “rätt” att konsumera/producera upp till 35A.”

  12. Det är tyvärr vad t ex Eon hävdat sedan jag skaffade solel för 5 år sedan. Jag har tillgång till en maxeffekt c:a 23 kw, men har 25 amp säkring. Skulle varit 35 amp för att klara maxeffekten. Nu har jag begränsat uttaget till 18 kw och konstaterar att max uppträder så sällan (bedömt från sinuskurvan för timleveranden) att förlusten är mindre än 300-400 kwh, medan vinsten är 4000:- i lägre avgift. Trots begränsningen har jag producerat 22000 kwh och 21000 kwh de senaste 2 åren i närheten av en av Sveriges sämsta soltimmestäder, Växjö. Så jag rekommenderar en större anläggning än vad standardsäkringen klarar och sedan begränsa topparna i omvandlaren. Det ger bäst ekonomi.

    • E.on tillåter sedan ett tag tillbaka sk. dynamisk effektreglering. Detta innebär ju att du kan ha en större anläggning än vad din mätarsäkring tillåter men att du samtidigt begränsar din växelriktare dynamiskt efter din samtidiga konsumtion så att det i anslutningspunkten aldrig passerar mer än vad din mätarsäkring tål. Kräver oftast någon form av mätning direkt efter elnätsägaren mätare för att kunna reglera uteffektens från växelriktaren.

  13. Nu verkar det äntligen hända något. Elmarknadsinspektionen föreslår nu att ellagens kapitel 4 paragraf 10 ska få följande lydelse. Lagen föreslås träda i kraft 1 januari 2021.

    En elanvändare som har ett
    säkringsabonnemang om högst 63
    ampere och som producerar el vars
    inmatning kan ske med en effekt om
    högst 43,5 kilowatt ska inte betala
    någon avgift för inmatningen. Om en
    sådan produktionsanläggning ansluts där
    en anläggning för användning av el redan
    är ansluten får inte någon engångsavgift
    tas ut för anslutningen om
    produktionsanläggningen ansluts med en
    effekt som inte överstiger
    uttagsabonnemangets effekt.

  14. Ei skriver på sid 303: “En elanvändare som har ett säkringsabonnemang om högst 63 ampere och som producerar el vars inmatning kan ske med en effekt om högst 43,5 kilowatt ska inte betala någon avgift för inmatningen, 4 kap. 10 § tredje stycket ellagen. Detta gäller dock bara om elanvändaren under ett kalenderår har tagit ut mer el från elsystemet än han har matat in på systemet. När det gäller kravet på nettoförbrukning enligt 4 kap. 10 § tredje stycket sista punkten anfördes i Ds 2017:44 Elmarknadslag (s. 178) att kravet kan motverka etableringen av mikroproduktion av el i Sverige. Med hänsyn till detta och den administrativa bördan för nätföretagen, var förslaget att kravet att en elproducent ska vara nettoanvändare av el för att kunna undantas från nätavgiften för inmatning utgå. Ei delar den bedömningen. Kravet på nettoförbrukning i 4 kap. 10 § tredje stycket bör, i enlighet med vad som anförts ovan, utgå. Se övervägande och förslag avsnitt 5.38.”

  15. Det vore lika nyttigt att ta bort den högre fasta avgiften för producerad el när man klarar sig med en lägre säkring för uttagen el. Då skulle jag genaste installera mera för produktion, men det lönar inte sig idag.
    Jan-E

Kommentarer är stängda.