I föregående inlägg uppskattades att solel bidrog till 0,4% av Sveriges slutliga elanvändning under 2019. Det är även intressant att titta på andelen solel per timme, med tanke på att solelproduktion är variabel över tid.

En svårighet med en sådan uppskattning är att det inte finns några nationella mätvärden för egenanvändningen av solel per timme så här nöjer jag mig med att i första hand titta på värden för den andel av solelen som matas in till nätet utifrån data från Svenska Kraftnäts “Elstatistik”. Den verkliga andelen solel per timme av Sveriges slutliga elanvändning är alltså högre än nedanstående värden.

Den högsta andelen solkraft inmatad till nätet under 2019 var den 22 juni kl. 12-13 med 2,35%. Detta var också den timme som hade högst inmatad effekt av solkraft till nätet, 261,5 MW. Det är en kraftig ökning från 2018 då den högsta andelen var 1,26% den 8 juli 2018 kl. 12-13 och från 2017 då den högsta andelen var 0,70% den 22 juli kl. 11-12.

Varaktighetskurvorna enligt nedan visar att det är få timmar med högsta andelarna av solel, men de ökar kraftigt i antal. 2017 var det ingen timme som hade mer än 1% solel. Det ökade till 55 timmar under 2018 och till 656 (7,5% av årets timmar) under 2019.

Den installerade effekten för solceller 2019 är en uppskattning enligt inlägget Nära fördubblad solcellseffekt i Sverige under 2019. Den officiella statistiken från Energimyndigheten kommer under våren. För 2019 fanns bara värden för januari-oktober tillgängliga från Svenska Kraftnät men det påverkar inte värdena i tabellen då solandelen i november-december är låg.

Snart 10% solel i svensk elmix under bästa timmen

Solandelen är fortfarande låg men om ökningen av den installerade solcellseffekten blir låt säga 50% per år under de kommande åren (vilket är lägre än vad den varit under de senaste åren), då kommer 10% andel solel av den el som matas in till nätet att nås redan 2023 för den timme som har högst andel solel. Om man istället antar en betydligt blygsammare tillväxt med en 50% ökning under 2020 och lika stor installerad effekt under de följande åren nås 10% år 2026, under förutsättning att Sveriges elanvändning håller sig ungefär på dagens nivå.

Om man skulle anta att 30% (osäker gissning!) av den producerade solelen är egenanvänd under timmen med den högsta solelproduktionen skulle den verkliga andelen solel för denna timme passera 10% av Sveriges slutliga elanvändning redan inom tre-fem år. En spännande tanke…

Kommentarer
Om man istället för andel av elanvändning skulle ta andel av svensk elproduktion skulle det bli lägre värden, exempelvis 2,01% under 2019 istället för 2,35%. Eftersom solelen i huvudsak produceras och används lokalt i lågspänningsnätet tyckte jag att det var mest relevant att jämföra med elanvändningen i Sverige.

Ska man vara petig borde den egenanvända solelen läggas till i Sveriges elanvändning innan man beräknar andelen solel. Men eftersom det är låga värden för solel idag skulle det endast ha en marginell inverkan, exempelvis 2,33% istället för 2,35% om man skulle anta att 30% av den producerade solelen var egenanvänd under denna timme. Andelen egenanvänd solel är dessutom okänd men vid hög solelproduktion sjunker vanligen egenanvändningen, speciellt för småhusägare.

Andel solel inmatad till elnätet av Sveriges elanvändning per timme. Notera att det är logaritmisk skala på x-axeln och att egenanvänd solel inte ingår, varför den verkliga andelen solel av Sveriges elanvändning är högre. Data från Svenska Kraftnäts “Elstatistik”.