Energiföretagen publicerade “Elstatistik för 2019: Största nettoexporten någonsin” den 30 december. Där anger man en uppskattad tillförsel av solkraft på 0,39 TWh under 2018 och 0,6 TWh under 2019, därmed en ökning på 53,5%. Tillförseln under 2018 är dock ett för högt värde.
SCB, med statistik från Energimyndigheten, anger i sin publikation Årlig energistatistik (el, gas och fjärrvärme) 2018 att solkraft gav 0,391 TWh under 2018. Uträkningen är gjord som installerad effekt vid årets slut för nätnanslutna solcellsanläggningar (411 MW) och med ett antagande om att solcellsanläggningarna gav 950 kWh/kW i genomsnitt under året. Det är dock ett tankefel att använda den installerade effekten vid årets slut och det antagna utbytet är sannolikt ett för högt värde, vilket leder till en överskattning av Sveriges solelproduktion för 2018.
Om man antar att utbyggnaden av solcellsanläggningar var jämn över året under 2018 skulle den installerade medeleffekten varit 321 MW under 2018, då den installerade effekten var 231 MW vid utgången av 2017. Antaget ett utbyte på ca 900 kWh/kW under 2018 skulle det bli ca 0,29 TWh solel under 2018. Antagandet om utbytet bygger på examensarbetet “Photovoltaic system yield evaluation: A performance review of PV systems in Sweden 2017-2018” vid Mälardalens högskola i fjol av Erik Schelin som visade att den genomsnittliga solelproduktionen under extremt soliga 2018 var 890 kWh/kW för de 1380 studerade anläggningarna.
Sveriges elproduktion var 159,7 TWh under 2018 och den slutliga elanvändningen, exklusive förluster, 130,6 TWh enligt SCB. Solelen skulle därmed motsvara ca 0,18% av svenska elproduktionen och ca 0,22% av den slutliga elanvändningen under 2018.
Med den uppskattade utbyggnadstakten för solceller under 2019 enligt inlägget Nära fördubblad solcellseffekt i Sverige under 2019 blir en uppskattning att solel svarade för 0,3% av Sveriges elproduktion under 2019 respektive 0,4% av den slutliga elanvändningen.
Trend i Sveriges elanvändning
Enligt Energiföretagens pressmeddelande minskade Sveriges totala elanvändning, inklusive överföringsförluster, med 3,6% till 137,2 TWh under 2019. Sveriges högsta årliga elanvändning hittills var 2001, men den har därefter minskat enligt nedanstående diagram. Det är intressant att elanvändningen minskar då alla prognoser pekar på en mer eller mindre drastiskt ökad framtida elanvändning. Sveriges elanvändning 2019 var på samma nivå som 1987, då den var 137,4 TWh enligt Energimyndighetens Energiäget i siffor 2019. Under de senaste ca 30 åren har alltså Sveriges elanvändning inte ökat trots en befolkningsökning på ca 1,9 miljoner sedan 1987.
Intressant är också att nettoexporten av el slog nytt rekord med 25,8 TWh under 2019 enligt Energiföretagens pressmeddelande.
Sveriges årliga elanvändning inom landet. Data från “Tillförsel och användning av el 2001–2018 (GWh)” från SCB och för 2019 från Energiföretagens pressmeddelande 20191230.
Tackar för intressanta siffror och övriga upplysningar samt önskar dig ett gott nytt år.
Det intressanta är också att Energimyndigheten alltid har fel i sin långtidsprognos. De har inte ens lyckats pricka in trenden utan har förutspått ökande energiförbrukning så länge jag kan minnas. Det gör de fortfarande. Jag var på ett seminarium i november -19 i Göteborg och lyssnade bl.a. på en dam från Energimyndigheten som presenterade sin långtidsprognos. Jag frågade då om de tog med energieffektivisering i sin prognos. Det kunde hon inte svara på men hon hänvisade till en person på EM som visste mera. Han kunde då berätta att i långtidsprognosen tittar de på befolkningsutveckling och produktionsutveckling inom industrin och så räknar de om det till trolig energiförbrukning. Energieffektivisering tar de inte hänsyn till! De försöker heller inte uppskatta egenförbrukningen för solceller. Det kommer att göra prognosen helt oduglig i framtiden om inte det ändras. I dag har handel och industri inte i någon större utsträckning börjat montera solceller men när de gör det så kommer all producerad energi från de solcellerna att bli egenförbrukad och i statistiken uppfattas som energieffektivisering. Jag har varit inblandad i en solcellsanläggning på ett kontorshus i Göteborg. En anläggning på 55kWp där ingen el säljs till nätet. All el förbrukas inom fastigheten.
Mantrat att energiförbrukningen ökar och att vi i framtiden kommer att behöva bygga ut produktion och nät kraftigt sprids idag i alla medier men jag är inte säker på att det verkligen kommer att bli så. Ökad elförbrukning är också beroende av hur priset utvecklas. Blir elen dyrare kommer det att driva energieffektivisering. I dag är en stor del av de mest energislukande industrierna och datahallarna undantagna från el och koldioxidskatt. Det är svårbegripligt ur ett klimatkrisperspektiv och borde ändras. SSAB’s framtida kolfria stålproduktion är beroende av att det finns ett elöverskott att göra vätgas av. Även cementindustrin är beroende av billig el om den skall kunna ställa om och samtidigt vara konkurrenskraftig. Det är en trend, åtminstone i Europa, att bygga mer i trä och mindre i stål och betong. Potentialen för att spara el på belysning är större än förbrukningen om alla personbilar gick på el. Det är alltså inte alls säkert att vi kommer att få en ökning av den mätbara elförbrukningen i Sverige. I alla fall inte på de närmaste 5 åren.
Jag tackar också Bengt för en intressant och lärorik blogg med ett kommentarsfält fritt från personangrepp. Ursäkta att detta inlägg blev alldeles för långt men det är ett ämne som engagerar åtminstone mig.
Håller med om att sannolikt ingen prognos lyckats förutsäga den relativt kraftiga minskningen av elanvändningen under 2000-talet. I Energimyndighetens ”Kortsiktsprognos sommaren 2019. Energianvändning och energitillförsel år 2018-2022” skriver man att ”Elanvändningen beräknas vara relativt konstant fram till 2022…”. Elproduktionen förväntas däremot öka från 159 TWh 2018 till 171 TWh 2022 trots stängningen av två reaktorer i Ringhals.
I Energimyndighetens ”Scenarier över Sveriges energisystem 2018” från februari 2019 skriver man att ”Elanvändningen skiljer förhållandevis lite mellan scenarier Referens EU, Lägre BNP, Varmare klimat och Reduktionsplikt där elanvändningen hamnar på runt 148-151 TWh för 2050. I scenariot Lägre energipriser ser vi en något högre elanvändning på ca 158 TWh för motsvarande år till följd av högre användning av el till uppvärmning samtidigt som industrin ökar sin elanvändning. I Högre elektrifiering ökar elanvändningen kraftigt, till cirka 200 TWh 2050. Det är framför allt industrins elanvändning och el för transporter som ökar kraftigt i detta scenario, se Figur 19. El till uppvärmning ligger också högre än i de andra scenarierna, dvs. värmepumpar tar marknadsandelar.”
Roligt med din notering om kommentarsfält fritt från personangrepp. Det är mycket glädjande att kommentarerna genomgående har en trevlig och saklig ton, där vi alla kan lära av varandra. Genom åren är det endast ett ensiffrigt antal kommentarer jag behövt blockera av de knappt 4 000 som publicerats av bloggläsare. Man må tycka olika men personangrepp ger dåligt stämning och för inte en diskussion framåt. Så fortsätt att kommentera i samma goda stil!
Tack för mkt intressant info!
Så upplyftande att elförbrukningen minskade i Sverige 2019, och att solelen ökar! Nu gäller det att öka solelen ytterligare.
Tack för intressant info, tyvärr kommer sällan denna bild fram i de diskussioner som förs i olika forum vad gäller vår elförbrukning o framtida energikällor.
Finns det någon lättillgänglig bra sammanställd data för hur dessa ca 160 TWh produceras? Schablonmässigt brukar man väl säga ca 40% från vattenkraft, 40% från kärnkraft, stämmer detta fortfarande o hur är isåfall resterande 20 % fördelade?
Finns det någon prognos hur det kommer se ut framgent nu när både sol och framförallt vinkraft ökar. Räknar man med att dessa energikällor kommer stå för en högre andel inom ett antal år?
I inlägget finns länkar till SCB och Energiläget i siffror (flik 6.2) som båda presenterar Sveriges elproduktion per kraftslag. Vindkraft, kraftvärme och solceller står för resterande delen utöver vattenkraft och kärnkraft. Sedan 2010 har vi haft ett nettoöverskott av el på minst 10 TWh/år som vi exporterat. Lite svårt att förstå sig på dessa stora tal. Men jämför med elbehovet om alla Sveriges personbilar skulle vara eldrivna idag. Enligt Trafikanalys körde vi 6,8 miljarder mil under 2018. Antag att en elbil drar 2 kWh/mil. Då skulle det behövas 13,6 TWh/år om alla personbilar var rena elbilar. Som i sin tur kan jämföras med den rekordstora nettoexporten av el på 25,8 TWh under 2019 enligt Energiföretagens pressmeddelande. Enligt en prognos från Powercircle tar det dock 25 år till innan vi har 100% rena elbilar, så det är ingen ko på isen än vad gäller elbehovet till elbilar.
Svensk Vindenergi skriver så här i pressmeddelandet “Vindkraften svarar för 25 procent av elanvändningen redan 2022” från 30 april 2019: “En fördubbling av produktionen från dagens cirka 19 TWh till omkring 38 TWh är att vänta – redan inom fyra år. År 2022 står vindkraften för cirka 25 procent av elanvändningen i landet.” Om denna prognos förverkligas kommer det svenska elöverskottet att öka ännu mer, trots att två reaktorer vid Ringhals har eller kommer att stängas.
Perfekt, tack för snabbt svar samt intressant och användbar information ang elbilarna