Tog ut statistik från Svenska Kraftnät hur mycket solel som matats in till nätet från 2016 till och med oktober 2019. En bedömning är att den installerade solcellseffekten i Sverige vid årets slut hamnar i intervallet 700-800 MW, vilket är nära en fördubbling under 2019 jämfört med 2018 års 411 MW. Under 2020 bör milstolpen 1 GW passeras!
Tabellen visar hur mycket solkraft som matats in till nätet under åren 2016-2019, där årets värde avser enbart januari till oktober. Den installerade effekten är hämtad från Energimyndighetens statistik för nätanslutna solcellsanläggningar. Figuren i slutet visar inmatningen per månad under åren 2016-2019.
| År | Inmatad solkraft till nätet (GWh) | Förändring från föregående år | Installerad effekt vid årets slut (MW) |
| 2016 | 51,0 | 140 | |
| 2017 | 79,1 | +55% | 231 (+65%) |
| 2018 | 147,6 | +86% | 411 (+78%) |
| 2019 (jan-okt) | 254,1 | +72% |
Den högsta effekt som matades in till nätet under en timme var 261,5 MW under 2019 den 22 juni kl. 12-13 respektive 149,1 MW under 2018 den 1 juli kl. 12-13.
Tittar på man på månaderna januari-oktober har inmatningen till nätet ökat med 75% under 2019 jämfört med 2018. Tar man hänsyn till att solinstrålningen var betydligt högre under 2018 än under 2019, exempelvis ca 9% högre i Lund och ca 10% högre i Stockholm, bör den installerade solcellseffekten nästan ha fördubblats under 2019.
Okända faktorer är hur mycket svenska solcellsanläggningar producerar i genomsnitt och hur stor andel av den producerade solelen som är egenanvänd. Det går därför inte att ge något exakt svar på hur mycket solel som produceras i Sverige eller hur stor den installerade effekten är med hjälp av ovanstående data. Vi får därför se hur bra min bedömning av den installerade effekten är först när Energimyndighetens officiella statistik för installerad effekt kommer under våren.
Storleken på egenanvändningen är en fråga vi försöker besvarar i forskningsprojektet ”Utvärdering av egenanvändning av solel i Sverige”, med Mälardalens högskola som projektledare, finansiering från Energimyndigheten och med HESAB, Tekniska verken, Vattenfall AB samt Kraftpojkarna AB som övriga projektdeltagare. Vi har dock inga resultat att presentera ännu från detta projekt. Det har byggts några större solcellsparker på 1 MW eller mer under 2019 som matar in all solel till nätet, men deras andel av den totalt installerade effekten är så liten att det inte borde ha något större påverkan på andelen inmatad el till nätet i Sverige. En trend är småhusanläggningars storlek har ökat genom åren, vilket medför en minskad egenanvändning och en större inmatning till nätet.
Solel inmatad till nätet i Sverige per månad under åren 2016-2019. Med data från Svenska Kraftnät.
Mycket bra siffror , äntligen kommer Sverige igen och det skall bli spännande att se era siffror för den absoluta producerade sol elen och därmed den absolute vinsten för klimatet. Jag tycker Ni skall beräkna den också alltså hur många ton CO2 minskning dessa solceller har bidragit med . Sedan är ju rena finansiella vinsten också en interessant faktum. Varför inte ger den också i era beräkningar?
När jag räknar så ser jag installerad MV år 2018 411 och inmatad el ca 147 MWh dvs 35 % av 411 , men kanske lite mindre än 35 av de sammanlagda producerade elen då ju sannolik bara 90% effektivitet , dvs 411 MW x 0.9 = ca 370 MV)h årsproduktion. eller hur.
Men jag väntar med spänning på era siffror . Allt detta är ju argument för att flera borde installera solceller eller hur?
Roland
Det är knepigt att räkna på hur CO2 förändras. Om man vill studera hela livscykeln får man först fundera på hur mycket CO2 som genereras vid tillverkningen av solcellerna. När solcellerna producerar el hänger det på vilken el som den producerade solelen ersätter, vilket är en rätt knepig fråga. Ersätter den svenskproducerad el som i genomsnitt under ett år bara har ca 2% fossilt ursprung eller ersätter den el i Finland (dit vår mesta elexport går) eller el i Danmark eller el i något annat land? Profu har i rapporten “Utbyggnad av solel i Sverige” gjort en modell för CO2-minskning i det nordeuropeiska elnätet när svenska solcellerna producerar el över tid, se figur 8.16 i rapporten.
Genomsnittet för utbytet från svenska solcellsanläggningar ligger sannolikt under 900 kWh/kW. Examensarbetet “Photovoltaic system yield evaluation: A performance review of PV systems in Sweden 2017-2018” vid Mälardalens högskola i år av Erik Schelin visade att den genomsnittliga solelproduktionen under extremt soliga 2018 var 890 kWh/kW för de 1380 studerade anläggningarna. För de 828 anläggningar som även hade data för 2017 var utbytet 798 kWh/kW. Många tak på småhus har inte optimerad lutning eller väderstreck samt att en viss skuggning ofta förekommer. Det kommer att dröja ett par år innan Sveriges solceller passar en elproduktion på 1 TWh/år.
I början av 2020 lanserar IVL verktyget Tidstegen, som bygger vidare på Profus arbete. Med detta blir det möjligt att analysera klimatnyttan av olika energiåtgärder baserat på timvärden för produktion och användning.
Utifrån en tidigare rapport (Etapp 2) har jag kunnat räkna fram att klimatnyttan med solceller i Sverige är cirka 600 g CO2/kWh – dock med osäkerhet omkring +/- 200 g CO2/kWh. Hur som helst kan det slås fast att klimatnyttan ligger betydligt högre än klimatavtrycket för den svenska (och nordiska) elmixen.
Låter intressant. Kan väl tilläggas att detta beräknade värde för minskade CO2-utsläpp gäller när solcellerna är i drift och att minskningen av CO2-utsläppen kommer att avta över tiden i takt med att norra Europa får allt mer fossilfri energi, enligt Profus rapport “Utbyggnad av solel i Sverige”. Vill man titta på hela livscykeln får man titta på CO2-utsläppen som sker vid tillverkningen också.
Det stämmer. Enligt en genomgång som Svensk Solenergi har gjort motsvarar dessa cirka 20 g CO2/kWh.
Det som är lite överraskande i Svensk Solenergis “Solel och klimatpåverkan” från 2018-06-15 är att man nämner att bara 11% av de moduler som installerades i Sverige 2017 kom från Kina och att 65% av kiselframställning (som svarar för merparten av energiåtgången) var utanför Kina. Enligt IEA PVPS “Trends in Photovoltaci Applications report 2019” har Kina en otroligt dominerade roll i världsproduktionen 2018: 58% av produktionen av polykisel, 93% av wafers, 74% av solcellerna och 73% av modulerna. Statista anger att ungefär 2/3 av världsproduktion av kisel var i Kina 2018. Även om Kina-andelen underskattats i Svensk Solenergis genomgång blir det ändå låga CO2-utsläpp jämfört med fossil elproduktion.
Vattenfall anger ca 25 g CO2/kWh för solkraft i sin livscykelanalys, enligt avläsning av diagram på deras webbsida “Ursprungsmärkning och miljöpåverkan på vår el“.
En sak att tänka på när det gäller minskade CO2-utsläpp enligt Profus och David Larssons beräkningar på grund av svenska solcellsanläggningar är att dessa minskningar blir i andra länder än i Sverige, enligt ett marginalelresonemang. I Sverige är det bara ca 2% av elproduktionen som är fossilbaserad och svensk solel har därmed ingen eller liten inverkan på de svenska CO2-utsläppen. Energimyndigheten skriver i Energiindikatorer 2019 att “Andelen el som produceras med fossila bränslen i förhållande till total elproduktion var 1,3 procent under 2017 och 2,3 procent om övriga fossila bränslen, i form av t.ex. avfall, tas med.”
Hej, Bengt! Får det inte att stämma för mig, tänker jag fel? Om installerad effekt för 2018 är ca. 400 Mw så verkar utleverans till nätet på 147 Mwh vara extremt lite. Enbart “Nya Solevi” beräknas ge en produktion av 5,5 Gwh (ut på nätet), vilket motsvarar 5 500 Mwh! Min egen lilla anläggning (ca. 4,6 Kw) kommer att ge ca. 1000 Kwh ut till nätet, d.v.s 1 Mwh. Ska det inte vara 147 Gwh istället? Hälsningar Lars Sandström
Javisst, blev ett skrivfel, ska vara GWh förstås.
Hej, har just kollat utfallet för 2019. Producerat 21318 kwh, sålt 14817 kwh och således behållt 6501 kwh c:a 1/3-del. Kan kanske vara ett rimligt tal för många hushåll. Årets produktion nästan exakt 1000 kwh mindre än 2018, men å andra sidan 2000 kwh bättre än 2017.
Hälsar Jan- E Carlsson i solfattiga Småland, 3 mil söder om Växjö.