Idag hölls Solelmässan i Uppsala. Den var mycket välbesökt, det var till och med lapp på luckan. Det vara många utställare på plats och många föredrag att lyssna på. Jag, David Larsson, Solkompaniet, och Anna Svensson, Soltech Energy höll föredrag om byggnadsintegrerade solceller (BIPV), som en del av vårt deltagande i IEA PVPS Task 15 Enabling Framework for Acceleration of BIPV. Rummet var sprängfyllt med runt 100 åhörare. Kul! Föredragen kommer att finnas på Solelmässans hemsida.
Dessförinnan hade Anne Andersson, RISE, Elin Molin, PPAM, och Dan-Eric Archer, Check Watt, hållit föredrag om deltagande i IEA PVPS Task 13 Performance, Operation and Reliability of Photovoltaic Systems, där jag också är med som en av de svenska representanterna.
Apropå byggnadsintegrering visade Midsummer solpanelen SunWave , som man utvecklat anpassad för Benders 2-kupiga takpannan Palema. Panelen består av CIGS tunnfilmsolceller på en 0,15 mm tjock stålplåt som motsvarar fem av Benders takpannor. Panelen är bara 2 mm tjock och sätts fast utanpå takpannorna. Varje panel har en effekt på 55±2,5 W. De säljs i paket om 100 paneler = 5,5 kW. Enligt uppgift under ett föredrag av Midsummer säljs de av Benders till ett pris av ca 125 000 kr (ca 22 700 kr/kW), inklusive moms men exklusive installation. Effekten per kvadratmeter anges till ca 110 W, vilket ger en verkningsgrad på ca 11%.
En detalj i sammanhanget är att även om SunWave estetiskt ser ut som BIPV kvalar den inte in i definitionen av byggnadsintegrerade solceller enligt IEA PVPS Task 15, då den inte ersätter något byggnadsmaterial. Den smula invecklade definitionen av BIPV som rekommenderas av IEA PVPS Task 15 är:
“A BIPV module is a PV module and a construction product together, designed to be a component of the building. A BIPV product is the smallest (electrically and mechanically) non-divisible photovoltaic unit in a BIPV system which retains building-related functionality. If the BIPV product is dismounted, it would have to be replaced by an appropriate construction product.”
Kortfattat kan man säga att BIPV ersätter ett byggmaterial och har dubbla funktioner, i form av elproduktion och att vara ett byggelement.
Man kan få BIPV i olika färger. Verkningsgraden blir lägre än för standardmoduler, men bättre exempelvis en vit solcellsfasad som producerar el än en vit fasad som inte producerar någon el. Bloggens devis är “Solceller på varje hus i framtiden” och vi kommer att se allt mer av estetiskt tilltalande solcellsprodukter i framtiden är min tro.
Mer än fullsatt under föredraget om byggnadsintegrerade solceller (BIPV).
David Larsson, Solkomnpaniet, berättar om affärsmodeller för BIPV.
Anna Svensson, Soltech Energy, berättar om BIPV-produkter.
Solpanelen SunWave, utvecklad av Midsummer för Benders takpanna Palema.
Hej Bengt!
Jag har nyss hittat din blogg och jag måste säga att den är mycket informativ!
Jag kommer att bygga ett hus och vill ha SunWave inbyggda solceller på takpannor. Jag undrar om du har några synpunkter när det gäller inbyggda solceller, specialt SunWave? Vilka problem kan uppstå? Som jag har läst gäller investeringsstöd för sådan solceller även.
Jag också undrar om du skulle rekommendera att överdimensionera solceller och vara mikroproducent i början. Jag förväntar att elförbrukning och el från solceller skulle komma i balans om några (5-7) år när jag skaffar EV-bil och solceller ska naturligtsvis gå ner i effektivitet. Det baseras på omstandigheter att jag ska ha inbyggda solceller och vill inte tilläga PV moduler senare.
Jag är jättetacksam för alla råd som du tycker är nödvendigt eftersom jag är helt ny till solel gemenskap 🙂
Fortsätt så! 🙂
SunWave kan inte räknas som byggnadsintegrerade solceller eftersom de inte ersätter något material på taket. SunWave monteras utanpå befintligt tegeltak. Eftersom det är en ny produkt finns inte så mycket praktisk erfarenhet ännu, så oklart vilka problem som eventuellt kan uppstå. Om det pris som uppgavs på Solelmässan stämmer blir det en dyrare installation än med standardmoduler och för en given yta blir solelproduktionen lägre än med standardmoduler. Detta får vägas mot vad man tycker om utseendet.
Investeringsstödet kan användas för alla typer av solceller, enda kravet är att anläggningen är nätansluten enligt Förordning (2009:689) om statligt stöd till solceller.
Om man under ett kalenderår blir nettoproducent av solel, det vill säga att man producerar ett överskott av solel som matas in till nätet som är större än mängden köpt el, har nätägaren rätt att ta ut en årligt avgift för det inmatningsabonnemang man behöver för att kunna sälja sin el. Detta enligt Ellag (1997:857) 4. Kap. §10. Det är dock inte alla nätägare som tar ut denna avgift, det får man fråga sitt nätbolag om. Då SunWave ger en markant lägre solelproduktion än med standardmoduler minskar sannolikheten att man blir nettoproducent.
Tack så mycket för svaret, Bengt!
Jag känner att du inte skulle välja SunWave 🙂 Emellertid våra förutsättningar gör att dem är mest lämpligt val i vårt fall. Och vi vet att vi kommer att bli tidiga adoptörer, men det är okej med oss 😉
Jag ska bygga enplanshus av drygt 300 kvm, så det finns tillräckligt med takyta att få tillräckligt stor system. Huset ska vara vänd mot öst-sydöst, där mest av solceller ska lägas, men även på syd och sydvest sidor. Det finns faktiskt plats att få åtminstone 27,5kW system (kanske 33kW), som skulle leverera omkring 25-28MWh/år (jag guesstimate här). Vår årsförbrukning ska vara kanske 12-13 MWh/år.
Min fråga egentligen är om det är klokt att överdimensionera så mycket bara i förväntning av störe konsumtion i framtiden och sälja nuvarande överskot till elbolag? Vad tycker du?
Hur har du räknat ut effekten du får plats med? Är det med SunWave? Med standardmoduler skulle den installerade effekten blir mer än 50% högre. Beroende på hur bundna ni är till en “kupig” takyta kan det vara idé att titta på olika alternativ innan ni slår till.
Att tänka på om ni skulle producera låt säga dubbelt så mycket som er årliga elanvändning är att ni blir nettoproducent av el. Nätägaren har då rätt att ta ut en årlig avgift för inmatningsabonnemanget som regelverket ser ut idag. Men det är inte alla nätägare som tar ut denna avgift, kolla med er nätägare hur de gör och hur stor avgiften i sådana fall är. Det finns ett förslag att slopa kravet på att man är nettokonsument för att slippa avgiften för inmatningsabonnemanget, men när/om detta blir verklighet är oklart.
Med så stor solelproduktion skulle förmodligen sådär 90% (grov uppskattning) blir ett överskott som ni skulle mata in till nätet för försäljning. Så länge skattereduktionen på 60 öre/kWh för överskott som matas in till nätet finns kvar kan det vara OK, men den dagen skattereduktionen försvinner sjunker värdet på överskottet sannolikt till Nord Pool spotpris (= marknadspriset för el) + ersättning från nätägaren för nätnyttan (antaget att värdet av elcertifikaten är på väg ner mot noll), som tillsammans varit ca 30-50 öre/kWh under 2019. Eftersom ingen vet hur länge skattereduktionen för överskottsel kommer att finnas kvar svårt att sia om framtiden.
En tanke att fundera på skulle kunna vara att installera en del nu och mera senare när elanvändningen ökar. Om ni väljer SunWave under förutsättning att samma modell finns kvar om några år.
Bengt hur ser du på Epishine? Deras produkter går ju inte att köpa men har du eller någon annan gjort någon oberoende analys av deras teknik?
https://www.svd.se/ny-svensk-teknik-ska-vinna-solcellsracet-vi-ar-coola
Eftersom Epishine inte har en kommersiell produkt än går det inte bedöma var det tar vägen. Kortsiktigt är det en nischmarknad inomhus de siktar in sig på. Om det blir något mer får framtiden utvisa.
Epshine: ”Trycka motsvarande en kärnkraftsreaktor i månaden”
Tyvärr skiljer man inte på effekt och energi. Det blir därför en haltande jämförelse. När det gäller solceller och statistik använder man vanligen hur mycket effekt man tillverkat eller installerat. När man börjar jämföra med andra sätt att producera energi blir det dock inte relevant att prata om effekt. Då måste man använda hur mycket energi man kan producera vid en given installerad effekt.
Solceller i bra lägen i Sverige producerar under ett normalår ca 1000 kWh/kW. Runt 1100 kWh/kW för de allra bästa. Genomsnittet ligger sannolikt under 900 kWh/kW enligt exjobb jag haft och enligt uppskattning Energimyndigheten gjort, eftersom många installationer görs i mindre optimala lägen vad gäller lutning, väderstreck och skuggning. Från flyget i Chile såg vi nyligen en stor solcellspark som producerar ca 2000 kWh/kW.
Ett kärnkraftverk kan köra med en viss effekt hela tiden och antaget en tillgänglighet på 90% blir motsvarande värde för ett sådant kärnkraftverk knappt 7900 kWh/kW, oavsett var i världen det står. I Sverige producerar alltså ett kärnkraftverk nästan åtta gånger mer energi än solceller med motsvarande installerad effekt i bra läge och i Chile nästan fyra gånger mer energi.
Epshine: ”ljusceller” som utvinner el ur inomhusbelysning.
Även Exeger med sina Grätzelsolceller har idén att satsa på denna nisch inomhus. Det skiljer flera storleksordningar i energi från inomhusbelysning och solstrålning utomhus. Epishine nämner på sin hemsida 20 µW/cm2 vid 500 lux kontorsbelysning = 0,2 W/m2. Antaget att 500 lux motsvarar ca 4 W/m2 ger det en verkningsgrad på ca 5%. I min solkurs på MDH brukar jag använda som exempel att ett Li-jon batteri för en iPhone6 lagrar 6,9 Wh. Det skulle alltså ta 34,5 timmar att ladda ett sådant batteri med 1 m2 Epishine-solceller i kontorsbelysning, laddningsförluster oräknade.
Efter ca 60 års forskning på solceller sedan de första praktiskt användbara kiselsolcellerna lanserades på 1950-talet har ingen annan solcellsteknik lyckats konkurrera på allvar med kisel. Enligt en rapport från Fraunhofer Institute hade kiselsolceller 95,4% av världsmarknaden 2017, tunnfilmssolceller (andra generations solceller) hade 4,6% och deras andel har minskat stadigt efter 2008. Det är väl ingen som tror att tredje generationens solceller, där de organiska solcellerna från Epishine är en av dessa nyare tekniker, inom en nära framtid ska kunna konkurrera ut kiselsolcellerna i storskaliga anläggningar eller på tak. Hur det ser ut om ytterligare 60 års forskning på solceller går det inte att sia om, men det är säkert mycket annorlunda jämfört med idag.