IEA-PVPS har nu publicerat 2018 års upplaga av National Survey Report of PV Power Applications in Sweden. Ladda ner rapporten och läs, där finns mycket information. Författarna Johan Lindahl, Christina Stoltz, Amelia Oller-Westerberg och Jeffrey Berard har lagt ner ett stort arbete att samla in och presentera matnyttig kunskap om den svenska solcellsmarknaden. Rapporten sammanställer den svenska solcellsmarknadens utveckling fram till och med 2018 när det gäller installerad effekt, stödsystem, regelverk och prisutvecklingen samt den svenska solcellsindustrins utveckling.
Den installerade effekten av nätanslutna och icke-nätanslutna anläggningar anges till 425,7 MW i slutet av 2018. Man har uppskattat att den effekten skulle kunna producera 404 GWh, vilket skulle motsvara 950 kWh/kW i genomsnitt. Det är tämligen säkert en överdrift. Enligt Erik Schelins examensarbete “Photovoltaic system yield evaluation in Sweden: A performance review of PV systems in Sweden 2017-2018“, som jag var handledare för i våras vid Mälardalens högskola, är det genomsnittliga utbytet för svenska solcellsanläggningar lägre. Får återkomma till det i ett senare inlägg.
Mycket intressant! Tack för att du håller igång denna informationskanal med kommentarer åt både positiva och negativa hållet.
Nu har jag inte läst den rapporten ännu, men hur mycket samlad kunskap finns det kring hur en komplett solcellsanläggning kan orsaka emc-störningar?
Här en intressant diskussion på ett Facebook forum kring detta där en solcellsägare med sin anläggning blir beskylld för att störa ut en amatörradiointresserad granne:
Med fler länkhänvisningar till andra fall, bl.a. hos blåljusmyndigheter.
https://www.facebook.com/groups/853813231324631/permalink/2451881731517765/
Intressant ämne. Känner inte till någon svensk samlad rapport om EMC-störningar från solcellsanläggningar. I diskussionen i FB-gruppen enligt din länk refereras i flera inlägg till ett domstolsfall i Nederländerna (“Holland”), men jag hittar ingen länk i den diskussionen till fallet i Nederländerna. Vore bra att ha källan istället för bara andrahandsinfo.
Elsäkerhetsverket har en artikel ”EMC-mätning i solcellspark” från 2016. Där skriver man ” De som ägnar sig åt mer avancerad verksamhet inom radiomottagning på kortvåg, exempelvis radioamatörer, kortvågslyssnare och signalspaning kan däremot finna anledning att oroa sig något för störningar ifall solcellsanläggningar finns i den närmaste omgivningen. Av den anledningen pågår också standardiseringsarbete för att ta fram produktstandarder för bland annat de växelriktare som ingår i dessa anläggningar.”
Elektroniktidning skrev 2014 artikeln ”Nio av tio växelriktare stör” efter tester av växelriktare i ett EU-projekt. Möjligen gammal info. De växelriktare som Elsäkerhetsverket uppgavs ha testat var Involar, Carlo Gavazzi, Samilpower och Centrosolar, som inte tillhör de vanliga idag och väl inte heller 2014?
Tack för att du driver denna intressanta blogg! Rapporten täcker som bekant den historiska utvecklingen, men nämner inget om prognoser / utvecklingen framöver (förutom att det saknas officiella mål för solceller i Sverige). Vad tror du om utvecklingen framåt – kan branschen fortsätta sin utveckling i Sverige och vad är vår potential för solceller i Sverige?
Att jmf med vindkraft som idag täcker ca 15% av den årliga produktionen i Sverige (och fortfarande ökar snabbt). Energimyndigheten nämnde 2016 att solkraft har en potential att producera 5-10% av konsumtion i Sverige (https://www.energimyndigheten.se/globalassets/fornybart/solenergi/solen-i-samhallet/forslag-till-strategi-for-okad-anvandning-av-solel_webb.pdf). Har du sett/läst några mer detaljerade prognoser än så?
Energimyndigheten gav ett förslag på 5-10% solel i den svenske elmixen som realiserbart till 2040 när man redovisade resultatet av förslag till strategi för solceller, som de fått i uppdrag av regeringen. Något officiellt mål har dock inte antagits som du nämner. Än mindre finns något mål eller strategi för solfångare för produktion av varmvatten, som inte ingick i regeringens uppdrag till Energimyndigheten och som helt saknat stöd efter 2011.
Det finns diverse studier gjorda för delar eller hela Sverige när det gäller möjlig potential för solceller på byggnader. Jag brukar dra den enkla kalkylen att om vi sätter solceller på en fjärdedel av de byggnader och fasader som har minst 70% av optimal solstrålning på de 400 km2 som finns tillgängliga (ytan enligt en äldre studie från Lunds Universitet) skulle vi kunna producera nästan 15 TWh solel om man antar solcellsmoduler med 18% verkningsgrad och i snitt 800 kWh/kW,år. Det gör runt 10% av den svenska slutliga elanvändningen idag. En del som göra denna uppskattning räknar med solceller på 100% av dessa ytor, men det är orealistiskt. Kan jämföras med vindkraft som 2018 producerade 16,6 TWh vilket var 10,5% av den svenska elproduktionen och knappt 12% av den slutliga elanvändningen.
Ovanstående gäller enbart potentialen för solceller på byggnader, som har den stora fördelen att ingen ny mark exploateras och att elnät finns på plats. Om vi dessutom sätter solceller på mark skulle vi i princip kunna producera lika mycket solel som elanvändningen i Sverige. Det gör att potentialresonemanget blir mer eller mindre irrelevant, då potentialen är så stor att man inte behöver fundera på den egentligen. Det är inte potentialen utan andra saker som begränsar hur mycket solel vi kan ha i den svenska elmixen.
Kortsiktigt styrs den svenska solcellsmarknaden i hög grad av de olika stöd som finns i form av investeringsstöd och skattereduktion för solel. Där vet vi inte så mycket om vilken budgeten blir för de kommande åren, men det är att förvänta att dessa stöd fortsätter under åtminstone 2020. Intresset är stort för solceller hos den svenska befolkningen, så det är att förvänta en fortsatt ökande marknad under åtminstone 2020.
Elsäkerhetsverket har gjort en undersökning på Kalmar flygplats med diarienr 18EV4815, Henrik olsson Elinspektör.Där har man undersökt radiostörningar.
De kom fram till följande
“Anläggningen på kontorsbyggnaden utgör troligen inte något hot mot kommunikationen på flygplatsen. Vi kunde inte notera några oroande signaler vid mätningar i mottagarantennerna för VHF och NDB som förväntas äventyra mottagningen. Några störningar har inte heller rapporteras av personalen.
Störnivån från den större anläggningen tittade vi inte så mycket på men känslan var att den lämnade lägre störnivå. Dessutom är avståndet stort till mottagarantenner. Det bör innebära mindre risk för störningsproblem.”
Störningsrisker under 30 MHz Oroväckande nivåer uppmättes av ledningsbundna signaler på frekvenser under 30 MHz från den mindre anläggningen. Signalerna är så pass starka att de kan utgöra ett hot för radiomottagning om antenner placeras relativt nära utrustningen. Det beror på att utrustningen läcker ut störande signaler på anslutna DC-ledningar (mellan solceller – optimerare – växelriktare) och då fungerar ledningarna som oavsiktliga sändarantenner, de är oskärmade enkelledare. Med tanke på DC-ledningarnas längder kan de utgöra mycket effektiva antenner på dessa frekvenser. Den större anläggningen (som saknar optimerare) verkar betydligt bättre.
Vart finns denna undersökning från elsäkerhetsverket att läsa?
Du får kontakta dem och be dem få en kopia av handlingen. därav angav jag diarienumret