Var med som guide på solcellssafari i Kungsör den 22 maj. Besöket var vid en villa där man låtit installera byggnadsintegrerade solceller i form av svarta takpannor med solceller. När man skulle byta tak valde man denna lösning. Den ena sidan av taket hade 456 svarta solcellspannor som vardera hade märkeffekt 9 W, vilket ger en total märkeffekt på 4,1 kW. Installationen bestod av 12 slingor med 40 pannor per slinga, undantaget någon slinga, med Solar Edge optimerare och växelriktare. På den andra sidan av taket hade man likadana pannor utan solceller.
Pris
Husägarna fick ett investeringsstöd på 45 000 kr (30%) vilket ger ett pris på 150 000 kr = 36 585 kr/kW för solcellssystemet. Enligt uppgift från husägaren var priset ungefär dubbelt så högt som ett bud man fått med standardmoduler. Eftersom priset var en del av en hel takomläggning hade man fått backning av länsstyrelsen på hur stor andel av priset som var för solcellssystemet. Det finns väl därför en en viss osäkerhetsmarginal i priset när denna uppdelning gjordes. Men husägarna valde ändå lösningen med takpannor då man tyckte att det blev ett snyggare tak.
Installationskostnaden var högre än med standardmoduler. I detta fall när man ändå skulle byta det gamla tegeltaket bör man dock titta på den extra kostnaden att installera solceller jämfört med att bara byta ut det gamla tegeltaket. Därför blir ovanstående uträkning av pris per kW missvisande.
Verkningsgrad
I broschyr från Rustabo Sol står att pannan har en ”hög effektivitet”. Man skriver ”Du får 9W per solpanna med 20,22% i verkningsgrad.”. Detta är dock lur… Tittar man i databladet från ZEP ser man att det är verkningsgraden för solcellerna. Om man tar hänsyn till pannans hela yta blir verkningsgraden bara 6,2%. Det blir dock inte helt rätt att ta hela pannans yta heller eftersom pannorna överlappar varandra.
Med standardmoduler hade den installerade effekten blivit ca 8 kW enligt uppskattning av takyta på Google Maps och antaget en modulverkninsgrad på 17-18%. Det gör stor skillnad i solelproduktion och intäkt jämfört med de 4,1 kW det blev med solcellspannorna. Om min uppskattning stämmer skulle man hamna på strax under 10% i verkningsgrad för taket med solcellspannor.
En besökare på solcellssafarin undrade om den högre temperaturen som byggnadsintegrering ger medför lägre solelproduktion. Verkningsgraden sjunker visserligen med 0,4% per grad högre temperatur, men i detta fall är den stora skillnaden att den installerade effekten blir betydligt lägre med solcellspannorna.
S:t Eriks anger att ”solcellspannan bygger på Nibra enkupig flacktegel som tillverkas i Tyskland. Solcellerna har utvecklats i Holland, där de också tillverkas och monteras.” Solcellspannorna har 30 års garanti både för tegelpannan och solcellernas elproduktion enligt broschyren från Rustabo Sol.
Montering
En detalj i sammanhanget är att det blir fler än tio gånger så många solcellskontakter att montera jämfört med standardmoduler och då ökar risken för misstag vid monteringen. Husägaren hade noterat att en slinga producerade mindre el än de övriga och det berodde på att en kontakt inte var ordentligt isatt, ett fel som installatören snabbt var på plats och åtgärdade.
Snyggt
Det blev ett snyggt tak som husägarna var stolta över och det estetiska tror jag att fler kommer att titta på i framtiden.
Villa med tak av svarta solcellspannor.
Tak med svarta solcellspannor. Med pollen på ytan. 22 maj 2019 kl. 17.53.
Tegelpannor med (höger) och utan (vänster) solceller.
Baksidan av solcellspanna med solceller.
Mycket intressant. Men än så länge känns det dyrare och svårt att få samma effekt.
Vi ska nu sätta solceller på en idrottshall. Ca 60kW. Vi kan inte sätta på taket pga byggnadskonstruktionen utan kommer sätta platt på fasaden på 2 av hallens sidor. Hörnet på hallen mellan dessa båda sidor är i rakt söderläge. Vi har ingen direkt skuggning sv dessa båda hallsidor.
Leverantören räknar med en produktion på ca 41000 kWh per år på denna anläggning. Vi gör idag av med ca 85000 kWh.
Är det nåt särskilt vi bör tänka på eftersom vi kommer sätta platt på fasaden??
För min del tror jag tvärtom, att den estetiska aspekten med tegelpannor lika soltak kommer att minska. Takbeläggningar har kommit o gått under århundradenas lopp. Spåntak kan vara snyggare än tegel, och riktigt tegel ska ju förresten vara brunt.
Nej, jag tycker att ett välplanerat solpanelstak är en fröjd att se. Taktegel är snarast en styggelse. Det är en dålig imitation som dessutom tydligen ger betydligt mindre utbyte och medför en komplicerad installation.
Ledsen om jag trampat på tår, men nya tider tränger på.
När jag skrev att jag tror att estetiken blir viktigare menade jag generellt, att det blir mera fokus på att man tycker att det blir snyggt. Det betyder inte att en solcellslösning kommer bli allenarådande. Smaken är olika, det en tycker är snyggt kan en annan tycka är fult. Det finns utrymme för en mångfald helt enkelt.
Blev det även väldigt många optimerare?
En per slinga, 12 stycken, som jag förstod det hela.
Är det mikroväxelriktare som använts eller standardväxelriktare?
12 slingor med en optimerare per slinga som jag förstod det och sedan en växelriktare. Optimerare och växelriktare från Solar Edge.
Tittade i ett datablad för produkten, men kunde inte se något om bypassdiod. Det lär väl ingå i vilket fall?
Vet inte, det står som sagt inget om det i databladet. Det är bara två solceller per solcellspanna. Om det vore en bypass-diod på varje panna skulle optimerare inte behövas, så jag misstänker att det inte finns några bypassdioder.
Ställde frågan till leverantören. S:t Eriks uppger att Nibra solcellspanna är utrustad med bypassdiod.
OK. Vid närmare eftertanke är det en logik i det. Med en vanlig strängväxelriktare och alla solcellspannor i serie skulle det annars bli extremt känsligt för skuggning. Det skulle räcka att skugga en panna för att sänka hela systemets produktion. Med en diod per panna blir systemet å andra sidan extremt okänsligt för skuggning och ur den synvinkeln fyller optimerarna ingen funktion. Optimerarna ger dock en mer detaljerad loggning, som i detta fall gjorde att man lättare upptäckte ett kopplingsfel vid installationen. Att som här dela upp med optimerare för 40 pannor per slinga ger också mindre känslighet för ”mismatch”-förluster, på grund av olikheter i prestanda mellan pannorna, än om man bara haft 1-2 slingor till en vanlig strängväxelriktare.