En vanlig fråga är varför en solcellsanläggning inte producerar den märkeffekt anläggningen har. Skrev om detta redan 2012 i inlägget “Varför ger solcellsmoduler inte märkeffekten?“. Här kommer en uppdatering.
Installerad effekt = märkeffekt
En anläggnings installerade effekt är summan av modulernas märkeffekt. Om man har låt säga 20 moduler och varje modul har en märkeffekt på 250 W blir anläggningens märkeffekt 20 x 250 W = 5 000 W = 5 kW.
Haken är dock att märkeffekten bara gäller vid så kallade “standard test conditions” (STC), vilka är
- Solinstrålning 1000 W/m², med 0 graders infallsvinkel (normalt infall).
- Solcelltemperatur 25°C.
- “Air mass” = 1,5 vilket talar om den optiska väglängden genom atmosfären och som därmed definierar ett visst solspektrum. AM = 1 då solen står i zenit = rakt upp, vilket inte kan inträffa i Sverige.
Dessa parametrar är praktiska när tillverkaren ska testa modulens prestanda i fabrik. Däremot har man i stort sett aldrig dessa förhållanden i verkligheten och speciellt inte sommartid i Sverige. Om det är en klar dag på sommaren med hög lufttemperatur kan solcelltemperaturen bli 60-70°C, vilket är mycket högre än STC-temperaturen, se figuren här nedan. Den högre temperaturen gör att solcellsmodulens verkningsgrad sjunker. En vanlig temperaturkoefficient för effekten för kiselbaserade solcellsmoduler är -0,4%/°C, vilket beror på att spänningen sjunker vid ökad temperatur. Det betyder att för varje grad högre solcelltemperatur än vid STC-temperaturen 25°C sjunker effekten med 0,4% om övriga parametrar är lika. Vid exempelvis 35 grader högre temperatur än vid STC sjunker effekten med 1-0,996^35 = 0,13 = 13%, enbart på grund av den högre temperaturen. Om å andra sidan solcelltemperaturen går under 25°C ökar verkningsgraden jämfört med vid STC.
Exempel på solcelltemperatur och lufttemperatur hemma hos oss i Gäddeholm, Västerås, under en varm vecka i juli 2018.
En solcellsmoduls effekt
En generell formel för en solcellsmoduls effekt är
P = η·A·G
där
P = effekten i Watt (W). Notera att modulen ger likström (DC) och när man läser av den producerade effekten är det växelström (AC). Det uppstår förluster i kablar (vanligen högst 1%) och i växelriktaren (några %) som omvandlar strömmen till växelström (AC). Hur stora dessa förluster blir beror på kablarnas dimension och längd samt växelriktarens verkningsgrad. Grövre och kortare kablar ger lägre kabelförluster. Man vill ha en växelriktare med hög verkningsgrad för att minska förlusterna i växelriktaren.
η = solcellsmodulens verkningsgrad, som beror på solcelltemperatur, solstrålningens infallsvinkel och solstrålningens intensitet. Verkningsgraden talar om hur stor andel av den infallande solstrålning som omvandlas till elektricitet (DC). En vanlig modulverkningsgrad idag är 17-18% vid STC. Enligt exemplet ovan blir dock verkningsgraden en annan om temperaturen avviker från STC-temperaturen 25°C. Solcelltemperaturen beror av hur solcellen är monterad, solinstrålningens intensitet, lufttemperatur och vindhastighet.
Den direkta solstrålningens infallsvinkel beror på modulernas lutning och mot vilket väderstreck modulerna är riktade. Infallsvinkeln kommer dessutom att variera över dagen och året samt är vanligen en annan än de 0 grader som gäller vid STC. Modulens yta är antireflexbehandlad för att minimera reflektionsförluster. Vid höga infallsvinklar ökar dock reflektionsförlusterna enligt figuren och därmed sjunker solcellseffekten.
Figuren visar solstrålningens transmission genom glas vid olika infallsvinklar mot en solcellsmodul i förhållande till transmissionen med normalt infall (0° infallsvinkel). Källa: PVsyst.
Det finns även ett visst beroende hos verkningsgraden av solinstrålningens intensitet. Vid relativt höga intensiteter sjunker verkningsgraden sakta med sjunkande intensitet, vid låga intensiteter sjunker verkningsgraden mer markant enligt figuren.
Verkningsgradens beroende av solstrålningen intensitet för en solcell som har 15% verkningsgrad vid STC. Källa: Heinrich Häberlin. Photovoltaics System Design and Practice (bok).
A = ytan i kvadratmeter (m²). För en solcellsmodul ska man ta med hela ytan, även ramen om en sådan finns.
G = solinstrålningens intensitet (W/m²). Den består av tre olika komponenter; direkt, diffus och reflekterad solstrålning. Om det är mulet väder finns bara diffus och reflekterad solstrålning. Läs mer i inlägget Skillnad mellan global, diffus och direkt solinstrålning?. Den solstrålning som når modulens yta kan minska på grund av skuggning, smuts, pollen eller snö på modulerna.
Solinstrålningens olika komponenter. Källa: NREL.
Utanför jordens atmosfär är solstrålningen 1 361 W/m². Vid havsnivå får vi nöja oss med som mest ungefär 1 000 W/m². Det är dock ett känt fenomen att reflektion i moln vid varierad molnighet kortvarigt kan ge en högre effekt än vid molnfritt väder. Exempelvis uppmätte man som mest 1 477±30 W/m2 vid havsnivå i Brasilien 2008. I en norsk studie nära havsnivå registrerade man 2012 som mest 1 528 W/m2 kortvarigt och på hög höjd har intensiteter på över 1 800 W/m2 registrerats.
Tolerans
Man ska även komma ihåg att modulernas märkeffekt har en viss tolerans. Exempelvis -0% till +3%. Det betyder att när modulens testades hos tillverkaren var modulens effekt minst lika stor som märkeffekten och i bästa fall upp till 3% högre än märkeffekten. En modul med märkeffekten 250 W skulle då kunna ge 257,5 Watt vid STC. I praktiken är det dock inte säkert att man har så stor nytta av det. När man köper en bunt moduler är det att förvänta att modulerna har lite olika tolerans inom det angivna intervallet. Modulerna monteras i serie i en sträng. Det blir då den modul som ger lägst ström utan skuggning som bestämmer vilken strömmen blir, eftersom samma ström måste gå genom alla moduler som monterats i serie.
En alltför vanlig missuppfattning är att skuggning av en modul sänker effekten i hela strängen av seriekopplade moduler. Vid skuggning går bypassdioderna in och det blir bara hos den eller de skuggade modulerna som effekten sänks. Övriga moduler kommer att producera normalt.
Ska man vara oroad?
En fråga blir om man ska vara oroad över att en solcellsanläggning inte ger lika hög effekt som märkeffekten. Generellt blir svaret nej på den frågan. Man kan för det mesta sitta lugnt i båten.
Det händer dock ibland att en modul eller en växelriktare går sönder. När det gäller moduler är ett tänkbart fel att en så kallad bypassdiod går sönder och kortsluts. Man har vanligen tre bypassdioder per modul och om en kortsluts kommer man då att förlora 1/3 av den modulens elproduktion eller 1/60 (1,7%) av anläggningens produktion om man har 20 moduler. I en solcellsanläggning blir ett sådant bortfall så litet att det kan vara svårt att upptäcka om man bara tittar på effekten.
Om däremot en växelriktare slutar fungera blir bortfallet 100% om man har en växelriktare eller 50% om man har två växelriktare. Sådana fel är lättare att upptäcka.
Kopplingsfel mellan moduler vid installationen skulle kunna leda till att alla moduler inte är inkopplade till växelriktaren, vilket då sänker anläggningens effekt. För att upptäcka sådana fel kan man studera vilken spänning anläggningen ger. I modulernas datablad finns en angiven spänning vid STC, anges ofta som Vmp. Våra första solcellsmoduler hade Vmp = 35,5 V. Om man seriekopplar 20 sådana moduler blir spänningen 710 V vid STC. Det kan vara ett riktvärde för vilket spänning man bör förvänta sig mitt på dagen vid soligt väder, men man får tänka på att spänningen sjunker när solcelltemperaturen stiger över 25°C.
Ett alternativ är använda effektoptimerare på modulerna som ger loggning på varje eller varannan modul. Det är då lätt även för den som inte är insatt att se om någon modul producerar sämre än övriga moduler. Dock tillkommer kostnaden för optimerare och det är inte så vanligt med modulfel, så det är en avvägning man får göra mellan kostnad och funktion.
Solcellsanläggningar behöver tillsyn
Det sägs ibland att solcellsanläggningar är underhållsfria. Oftast är det så, men det betyder inte att de är tillsynsfria. Det är viktigt att man regelbundet tittar till anläggningen och kollar att den producerar el. Man kan enkelt kolla det själv genom att titta på växelriktarens display, om den har en sådan, eller i en portal där produktionsdata laddas upp eller i en app i telefonen. Ofta kan man också ställa in så att man får meddelande via e-post eller sms om det är något som avviker när det gäller produktionen. Oavsett hur man gör ska man komma ihåg att solcellsanläggningar behöver din tillsyn.
PS 16/4. Gjorde några språkliga justeringar och kompletterade med lite information om höga intensiteter av solstrålning. Lade dessutom in tre nya figurer:
1) Solcelltemperatur hemma hos oss under en varm julivecka ifjol.
2) Reflektionsförluster i glasytan på en solcellsmodul, beroende på solljusets infallsvinkel.
3) Solstrålningens olika komponenter.
I förrgår kom jag över 14 kW på min 14,3 kWp anläggning. Vad säger det i förhållande till ovan?
Kalla vårdagar är då man har störst chans att nå STC-förhållanden. Har man dessutom då växlande molnighet som ger reflektion i molnkanterna kan man korta stunder få en högre solinstrålning än normalt och därmed en hög effekt. Man får även tänka på att noggrannheten hos växelriktarnas effektvärden. Vi har en Solar Edge växelriktare som har en noggrannhet på ±5% för effekten. Vid 14 kW skulle det i sämsta fall kunna ge ett mätfel på 0,7 kW.
Hej!
Är du säker på att det är solcellstemperautren som är +25°C vid STC?
Är det inte omgivningstemperaturen?
Jag har någonstans läst att det är omgivningstemperaturen som är +25°C och att solcellstemperaturen då är ca 20K högre. det måste vara svårt att få rätt mätförhållanden om det är solcellstemperaturen som skall vara +25°C. Då måste man mäta solcellstemperaturen men styra omgivningstemperaturen och luftrörelserna runt solcellsmodulen så den blir 25°C. Det låter som en näst intill omöjlig uppgift. Det vore mycket lättare att hålla en konstant omgivningstemperatur och luftrörelse och så får modultemperaturen blir det den blir. Då får man också med sig att olika modulkonstruktioner och kullörer får olika modultemperaturer vid samma omgivningstemperatur.
Ja, det är helt säkert. I standarden IEC/TS 61836 Solar photovoltaic energy systems – Terms, definitions and symbols står så här:
”e) standard test conditions
(Abbreviation: STC)
reference values of in-plane irradiance (GI,ref = 1 000 W•m–2), PV cell junction
temperature (25°C), and air mass (AM = 1,5) to be used during the testing of any PV
device”
Hos tillverkaren har man en blixtlampa som ger en blixt under ett antal millisekunder motsvarande 1000 W/m2 som är så kort att den inte påverka solcelltemperaturen. Testerna görs inomhus i fabriken och om omgivningstemperaturen då är 25°C blir även solcelltemperaturen 25°C. Under verkliga förhållanden utomhus kommer celltemperaturen att påverkas av lufttemperatur, solinstrålningens intensitet (ökad celltemperatur med ökad intensitet) och vindhastighet (ökad vindhastighet ger ökad värmetransport från modulen och därmed lägre celltemperatur).
Under den kurs om Solceller och solfångare som jag är ansvarig för vid Mälardalens högskola försöker jag att få studenterna att förstå vikten av att märkeffekten bara gäller vid STC och att man i praktiken nästan aldrig har dessa förhållanden.
Den test standard du anger STC är en labtest av celler och moduler som inte säger allt om hur en modul uppför sig i verkligheten.(har jag fått lära mig när jag googlar på det)
NOCT (eller NMOT) verkar vara en bättre test då den ger en mera verklighetsnära data. Seriösa leverantörer måste ange bägge värdena. Det ger en skillnad från 350 STC ner till 260W NMOT när jag tittar i ett datablad från Canadian Solar.
Tänk på att varje producerad modul flash-testas i fabriken. Låt säga att vi har en fabrik i Asien som producerar 1 GW moduler per år och att moduleffekten i medel är låt säga 275 W. Då är det 3,6 miljoner moduler som ska testas per år. Det finns ingen möjlighet att testa varje modul under verkliga förhållanden. Därför har man enats om att använda STC under fabrikstesterna. För varje modul får man ett utdrag från flashtesten som visar prestanda för modulen, vilket visar att modulen passerat denna test med godkänt resultat.
NOCT (Nominal Operating Cell Temperature) ger ett värde för solcelltemperatur vid solstrålning 800 W/m2, omgivningstemperatur 20C, och vindhastighet 1 m/s. Med hjälp av temperaturkoefficienten för effekten kan man då beräkna förväntad effekt vid dessa förhållanden. Visst kan man ange en moduleffekt vid NOCT-förhållanden men under större delen av drifttiden har man andra förhållanden.
En intressant skrivning angående den NOCT-temperatur som anges i datablad finns hos PVSYST, som är ett välkänt simuleringsprogram för att beräkna solelproduktion:
”a team of the NREL measured side-by-side, at sun during several days, 3 modules with respectively 42.4, 49.7 and 52.3 NOCT manufacturer’s values, and these 3 modules showed exactly the same temperature within 0.2°C !
On the other hand, the NOCT doesn’t include any information about the mounting mode (free ventilated, integrated and insulated, etc). It is always given for a “nude” module.
Therefore the NOCT is useless for the module temperature evaluation in any conditions during the simulation, and this is the reason why we did not include it in the PVsyst parameters.”
Som skrevs i annan kommentar är för gemene man det viktigaste måttet för en solcellsanläggnings prestanda vilket utbyte man har under ett år, det vill säga hur många kWh man producerar per installerad kW (kWh/kW). En tumregel jag brukar använda för Sverige är 800-1100 kWh/kW, beroende på var man bor, om man har oskuggat läge och hygglig orientering när det gäller lutning och väderstreck samt under ett år med normal solinstrålning.
Kylan är väsentlig. April -Maj är toppenmånader. Förra årets startvecka i maj, gav 152 kwh per dag. Min anläggning är för 23,7 kw. Pga Eons särkringskrav 35 amp, har jag begränsat uttagstoppen till 18 kw. Trots det gav förra året 22.200 kwh. Ma o man ska ha lite överstor anläggning i förhållande till amper kravet. Jag har studerat sinuskurvorna för toppdagarna, och förlusten var totalt mindre än 200 kwh för året. Men jag hade 4000:- i mindre fast avgift för 25 amp. i st för 35 amp. I går kom jag upp i 147 kwh, söder om en av Sveriges sämsta solstäder Växjö. Solel är toppen. 11,5 % avkastning på insatt kapital.
Det är klart bäst att exakt veta effekterna av vad solcellerna kan ge, men för de allra flesta kan det räcka med att veta att ett unifärlig effekt av min installation kan beräknas till ”installerad effekt x 900” = ger årsproduktionen i kWh/år
Hej och tack för en mycket intressant artikel. Själv får jag ofta olika frågor om en anläggning och nu kan man ge en kopia av denna artikel till den som frågar. Svårt att veta om cellerna ger total effekt. Jag har jag frågat min leverantör och fått diverse olika svar. Men kanske skulle man kunna installera en mätare av likspänning och då kunna får en möjlighet att kolla på ett ungefär si så där om alla paneler fungerar optimalt ?
Oftast kan man se DC-spänningen i data från växelriktaren, så det är mest en fråga om att läsa av dessa värden.
Jag får samma toppeffekt en aprildag som vid midsommar, vilket är ca 90 % av märkeffekten. Får dock 10 % fler kWh per dag vid midsommar pga längre dagar. Över året producerar anläggningen ca 1150 kWh/kWp, vilket är högt över förväntat.
Kul att fortfarande kunna följa din blogg Bengt!
Intressant Lin. Har exjobbare som tittar på utbyten från svenska solcellsanläggningar. Ett normalsoligt år är det en minoritet som når över 1 000 kWh/kW. Var det 2018 du fick 1 150 kWh/kW? Det var ju extremt soligt ifjol och statistiskt sett kan det dröja länge innan vi får uppleva något liknande. Kan även vara intressant att veta var du bor? Boende på Gotland kanske gick över 1 200 kWh/kW ifjol.
Vi bor på högt läge vid havet i Karlskrona skärgård, och är med i toppen bland de soligaste städerna varje år. Siffrorna är från 2018, men grannens celler hade gett lika mycket 2017 som 2018. Sommaren var både varm och stilla, så kanske lade cellernas temperatur en sordin på produktionen? Likaså gav jan-april 2018 nästan ingen el, pga snö. Än så länge ser denna våren mycket bättre ut. Panelerna är Trinasolar 275W.
Enligt data från SMHI:s mätstationer hade Lund 23% högre global solinstrålning 2018 jämfört med 2017, men Hoburg ”bara” 5% högre. Lund var den av SMHI:s stationer som hade störst skillnad mellan 2018 och 2017. Hoburg och Kiruna var de som hade minst skillnad. Det är ungefär lika långt fågelvägen från Karlskrona till Lund som till Hoburg. Kan vara att Karlskrona mera var likt Gotland, att det inte var lika stor skillnad i solinstrålning mellan åren som på andra håll. Effekter av högre sommartemperatur 2018 och snötäckning i början av 2018 kan då förklara att det inte blev någon skillnad i solelproduktionen i Karlskrona mellan 2017 och 2018.
Intressant, det låter som en god förklaring! Och lämnar hopp om ett löpande gott utbyte.
Det var en hög och bra produktion. Min anläggning ger ca 1000 kilowattimmar per installerad kilowatt. Ett värde som jag tycker är bra och som ligger lite högre än Bengts anläggning. Använder celler från ett kinesiskt företag med namnet Jinko som har effekten 285 watt per cell. Enligt databladet ingår i varje cell en adaptiv effektomtimerare som skall ta hänsyn till skuggor mm. Lite trolleri ?
Det var ett högt och bra värde. Min anläggning gav förra året 1032 kilowattimmar per installerad kilowatt. Ett bra värde tycker jag och lite bättre än Bengts anläggning. Jag har installerat kinesiska celler av fabrikat Jinko med en effekt på 285 watt per cell. Enligt databladet har dom också inbyggd adaptiv effektoptimering som används vid skuggor och liknande. Verkar lite trolleri.
Hej.
Mot bakgrun av att värmen sabboterar effektiviteten sommartid; varför bygger man inte kombinerade paneler som samtidigt värmer t ex vatten , eller annat lämpligt kylmedium, i ett värmeavledande lager bakom som skulle kyla panelen samtidigt som man tar till vara på den höha värmeenergi som panelen tar åt sig en varm sommardag?
Vad är hakarna med det? Man kan ju använda solfångare utan solceller o värma akk tankar .. varför inte kombinera o samtidigt få kylda solceller o därmed med el?
//Lars
Idén har funnits länge. En hybridteknologi är att kombinera solceller och solfångare, förkortas PVT (Photovoltaic Thermal) på engelska. Vatten kyler solcellernas baksida som därmed får en högre verkningsgrad. De svenska förtagen Absolicon och Solarus jobbar med PVT. Hittade vid en hastig koll inga data om fördelning av värme- och elproduktion samt verkningsgrader och systempriser på deras hemsidor.
Hittar inga data för världsmarknaden för PVT, men den är hittills liten jämfört med vanliga solceller och solfångare. I en rapport från SEAC 2018 anges att mer komplex systemdesign och installation, högre investeringskostnad samt brist på standardisering är hinder för PVT: ”The largest barrier for PVT applications is the complexity of the system design and its installation. Furthermore, the high upfront costs and the lack of standardization were mentioned as barriers.”
PVT är intressant ur spektrat att kombinera dessa hybrider med en bergvärmeanläggning. Kyla panelerna och samtidigt ladda borrhålet. Hur stor effektökning på pumpen du har genom att ladda berget på detta sätt vet jag inte men du kan ju ladda på med rätt mycket värme ner i hålet. Precis som du säger är det dock en dyrare investering med mer som kan gå sönder. Innan man får någon standardisering så lär vi inte se några mängder av sådana installationer. Men tekniken är klart intressant!
Laddning av borrhål för bergvärme med varmvatten är inte helt självklart något som fungerar. Om det finns en grundvattenrörelse i borrhålet kan värmen föras bort av vattenflödet. Tillkommer även energi för att driva en extra vattenpump.
Brukar på kursen Solceller och solfångare för ingenjörsstudenter på Mälardalens högskola låta studenterna fundera på hur mycket el i en bergvärmepump som ett solvärmesystem sparar. Låt säga att årsvärmefaktorn är 3. Det betyder att 3 kWh producerad solvärme bara ersätter 1 kWh el i bergvärmepumpen. Solfångare i hus med vattenburen värmepump ger därmed en olämplig systemkombination.
Värmepumpar och de senaste årens sjunkande priser på solceller har gjort att solvärmesystem har fått det tuffare och solvärmemarknaden minskade 4,2% 2017 jämfört med året innan, se Solar Heat Worldwide. 2017 var också det år då solceller gick om solfångare i energiproduktion i världen.
Bara som en kommentar till detta med att lagra överskott i berget, så planerar Tekniska Verken i Linköping följande, benämnt Hefaistos.
https://www.energiforetagen.se/globalassets/energiforetagen/det-erbjuder-vi/sakomraden/restvarmeseminarium/henrik-lindstahl.pdf?v=3kpYczceAogg9W7yXnV8exp9_JM
Må dom lyckas även om jag personligen tycker att man kunde lagra överskottet i form av vätgas.
Hej!
Jag har stora funderingar kring detta med solceller!!
Kan jag läsa nånstans om hur stor solcellsanläggning jag bör installera?? Så länge jag håller mig inom nivån för att vara mikroproducent måste väl det bästa alternativet vara att ta en så stor anläggning som möjligt med ett så bra pris som möjligt per installerad kW??
Just nu väljer jag mellan ett förslag på en anläggning på 12,3 kW som är tillverkad inom EU med glasbaksida. Priset för denna är ca 26000 kr per installerad kilowatt.
Andra alternativet är på 15,3 kW med foliebaksida. Märket är Jinko Cheetah mono perc. Tillverkade i Kina. Här är priset vs 18000 kr per installerad kW!
Hur ska man tänka??
26000 kr var ett dj-a pris. Jag hade valt 15,3 kw och reducerat uttaget till 13 kw, om eldistributören kräver 25 amp säkr i st för 20 amp. Topparna kan man ta bort, om distributören kräver högre avgift för såld el jämfört med köpt el.
Som alltid en avvägningsfråga hur stor anläggning man ska installera, beroende på vilken plånbok man har och vilken estetik man vill se. Några saker att tänka på:
1. Hur mycket el köper du per år idag?
2. Om du blir nettoproducent, det till säga om du matar in ett större överskott till nätet än den mängd el du kommer att köpa, har nätägaren rätt att ta en årlig avgift för det så kallade inmatningsabonnemang du behöver. Det kan vara en så pass hög avgift att man bör undvika att bli nettoproducent, men det är inte alla bolag som tar ut denna avgift, så man får fråga sitt nätbolag. Det finns ett förslag att man ska slopa dagens lagregel att man måste vara nettokonsument av el för att slippa betala inmatningsabonnemanget, men om och när det införs är okänt.
3. Om du vill fylla taket med solceller för att det blir snyggast så och du riskerar att bli nettoproducent kan du välja solcellsmoduler med lägre verkningsgrad för att undvika det, vilket också ger en lägre investeringskostnad.
4. Jinko var världens största tillverkare av solcellsmoduler 2018 och är därmed ett helt OK val. De producerade 11 GW ifjol. Det är svårt att fatta dessa stora tal, men det är 27 gånger så mycket som Sverige har installerat totalt hittills. 2017 stod Kina för 72% och Europa för 2% av världens produktion av solcellsmoduler.
5. Investeringsstödet (20% från 8 maj 2019) och att skattereduktionen för överskottsel finns kvar under många år är ett måste för att få lönsamhet om kostnaden ligger på 26 000 kr/kW. Med en investeringskostnad på 18 000 kr/kW blir det bättre lönsamhet
6. Det skiljer ca 100 000 kr mellan de två erbjudanden om man tänker sig 12-13 kW. Det är mycket pengar, som du kan göra mycket annat med…
Ok. Jag gör idag slut på ca 18000 kWh per år. Jag har idag 16 amperes huvudsäkring. Om jag ska höja säkringen till 20 ampere tar mitt elbolag 1000 kr om året för detta. Ska jag höja till 25 tar de 1800 kr.
Nä prisskillnaden mellan de Loka alternativen är ganska påtaglig. I priserna ingår optimerare, diverse överspänningsskydd, wi-fiuppkoppling etc.
Frågan är ju också om det är värt att betala något extra för paneler med glasbaksida?? De lämnar något bättre garantier. 30 år på produkten och 87 % effekt efter 30 år av nominell effekt. Känns dock som att prisskillnaden är för stor!!
Avråder från en lösning som skulle kräva högre säkringsabonnemang. Det ger betydligt sämre ekonomi och det gör definitivt att 26 000 kr/kW blir olönsamt. Att tänka på är att en anläggning på 12–15 kW kommer att ge ett stort överskott, den mesta av elen kommer du att mata in till nätet, då jag antar att din elanvändning dagtid under sommaren är låg. Hur länge skattereduktionen för överskottsel kommer att finns kvar kommer därför att ha en inverkan på ekonomin.
16A säkring klarar 16*230*3 = 11 kW. Om man installerar exempelvis 12 kW (DC) kommer solcellerna förmodligen aldrig att ge den AC-effekten, enligt inlägget ovan. Du har dessutom en viss egenanvändning av el, vilket ger ytterligare marginal. Hos åtminstone vår växelriktare går det att ställa in hur mycket som maximalt ska gå att mata in till nätet. Då kan man ställa in den på ett lägre värde än 11 kW och då skulle även 15 kW installerad effekt fungera med 16A säkring.
Effektgarantin är ett värsta fall som gäller i världens alla miljöer. Det betyder inte att effekten alltid kommer att minska till den angivna garantin efter 25-30 år. De få svenska undersökningar som har gjorts har visat att effekten bara minskat några procent efter 25 år. Undersökningar är visserligen över tio år gamla och modulerna därmed tillverkade för närmare 40 år sedan, så det finns en viss osäkerhet om dessa undersökningar kan tillämpas på moduler som tillverkas idag, En känslighetsanalys av hur mycket en årlig minskning av produktionen påverkar ekonomin visar dock att den har en betydlig lägre inverkan än exempelvis investerings- och driftkostnaden (ökad abonnemangskostnad i ditt fall). Å andra sidan skulle en längre ekonomisk livslängd vara en fördel för modulerna med glasbaksida om de exempelvis skulle ge 35 års ekonomisk livslängd och de utan glasbaksida skulle ge 30 års ekonomisk livslängd.
Hej igen. Jag hade hållit mig till 13 kw och 16 amp. Tänk på att din förbrukning 18000 kwh sjunker när du kanske behåller 3000 kwh av din tillverkning. Lätt att glatta över mikroproducents kravet – sälja mindre än du köper. Lyck till, det är min bästa investering. PS kolla om Rotavdraget kanske är lika mycket värt som investeringsbidraget. Beror på vilken byggnad du placerar cellerna på. Boendehus eller näringsfastighet. Investeringsbidraget kan du få vänta länge på. DS
Stort tack för råden. Jag har ju varit mest inne på att det är bra med en stor anläggning som möjligt och har uppenbarligen inte helt 100 koll på hur de räknar när det gäller min produktion till elnätet i förhållande till min egen förbrukning!
Jag har mest tänkt i termer att få ut så många kW som möjligt per satsad krona men det är ju inte riktigt så enkelt…
– Vad är det för vits att betala extra för en stor anläggning om jag ändå ska ”strypa” ner effekten den tillåts ge? Tex installera 15 kW som stryps till 12! Den extra installationen kostar ju mer? Är det inte bättre då att installera en lite mindre anläggning som blir billigare eller tänker jag fel?
-När det gäller att tex säkra upp från 16 till 20 amp så är merkostnaden inte mer än 1000 kr om i höjt fast avgift. Det är alltså ändå något ni ni avråder ifrån för att kunna installera en större anläggning? Gissar att det resonemanget hänger ihop med att jag inte har högre förbrukning än 18000 kW per år? Skulle jag ha högre egen förbrukning kanske ni skulle tänka annorlunda?
Om du installerar 15 kW är det få timmar under året den inmatade överskottseffekten till elnätet skulle tänkas överskrida 11 kW. Vi har molniga dagar som ger mycket lägre effekt, maxeffekten nås bara mitt på dagen om du har söderläge, maxeffekten kommer aldrig att bli 15 kW AC och du har en egenanvändning som minskar överskottet som matas in till nätet. Den förlorade energin skulle därmed bli marginell under ett år.
Det är en förhållandevis lägre kostnad per kW att lägga till några extra kW.
1000 kr/år i höjd kostnad för säkringsabonnemanget gör 30 000 kr under 30 år, minst. Med tanke på alla planerade investeringar i elnätet kommer vi säkert att få betala mer för nätabonnemangen i framtiden. En onödig utgift när det går att lösa enkelt på annat sätt, genom att installera en lägre effekt eller genom en effektbegränsning för överskottsel inmatad till nätet. Kostnaden för höjt säkringsabonnemang blir högre än vad du skulle förlora på effektbegränsning för inmatningen till elnätet enligt min bedömning.
Nu börjar jag nog få lite grepp om detta! Mitt hus har taklutning på 27 grader och ligger i väderstreck 40 grader sydväst. Det påverkar ju också en del!
Sen är ju optimerare med i priserna jag fått. Jag har ingen skugga alls på huset men har fått till mig att det finns fördelar med dessa även om det är elektroniska prylar som kan krångla. Jag har dock fått lite dubbeltydiga besked om nyttan optimerare gör när det kommer till löv, fågelspillning och annan mindre smuts. Vissa säger att solpaneler inte påverkas så lätt av mindre smuts som detta pga bypassdioder medan andra säger att det gör de visst och då förespråkar optimerare även på icke skuggade tak?!
Gjorde en snabb beräkning med PVGIS för Västerås med 15 kW, 27 graders lutning, 40 grader mot SV med solstrålningsdata för 2015. Maxeffekten blev 12,4 kW. Under 117 timmar var effekten över 11 kW och energin överstigande 11 kW blev 129 kWh under ett år. Det finns dessutom alltid en liten elanvändning i ditt hus även sommartid, så den förlorade effekten på grund av eventuell effektbegräsning av inmatat överskott till elnätet blir än mindre och som sagt marginell.
Det finns försäljare för effektoptimerare som tyvärr inte förstår hur skuggning påverkar solelproduktionen. Effektoptimerare ger ingen högre elproduktion om taket är oskuggat. På vissa företagas webbsidor som marknadsför effektoptimerare står att hela anläggningens produktion påverkas vid skuggning av en modul, men det är fel helt enkelt och liknar bondfångeri… Alla borde läsa Energiforsk ”Skuggningshandbok”.
Om det skulle råka hamna ett stort löv över en solcell i en av solcellsmodulerna i en övrigt skuggfri solcellsanläggning går en bypassdiod in och man förlorar då 1/3 av den modulens produktion så länge lövet ligger kvar (antaget att modulen har tre bypassdioder, vilket är det vanliga). Övriga modulers elproduktion påverkas inte. Om man skulle installera en så stor solcellsanläggning som du tänker göra skulle det inte märkas i elproduktionen, effekten skulle minska med mindre än 1% under den tid lövet ligger kvar.
Hej, jag skall installera 11,9kw och har bara 16amp säkring jag tycker det borde räcka men installatören vill att jag går upp till 20amp. Jag kommer att ha en fronius 10M växelriktare men kan inte hitta om den har möjlighet att begränsa utmatningen till nätet. Någon som vet?
En Fronius 10M ger som mest 10 kW och om du alltid har en viss egenanvändning kan inmatningen till nätet som högst bli en bit under 10 kW och det är bara ett litet antal av årets timmar som man har de hösta effekterna. 16A säkring klarar 11 kW (16A * 230 V * 3 faser). Fråga din installatör varför hen vill öka till 20A.
Jag tycker man ska ta höjd för en framtida elbil när man installerar solceller . Den kommer att förbruka ca 2 kWh per mil du kommer att ladda hemma.
Det låter som att optimerare är klart överskattat i mitt fall!!
Åtminstone vad gäller elproduktionen. Det kan finnas andra skäl till att välja optimerare. Om man sätter modulerna på tak med olika lutningar och/eller riktning kan det bli en enklare installation med optimerare eftersom alla moduler kan sättas i serie. Om man har två takytor som är lika stora fungerar det dock lika bra med en vanlig strängväxelriktare som har två maxeffektföljare (MPPT = Maximum Power Point Tracker). Med effektoptimerare kan man följa produktionen på modulnivå, vilket en del gillar. Effektoptimerare gör det också enkelt för vem som helst att se om det blivit ett fel på någon modul. Å andra sidan får man med optimerare dubbelt så många komponenter och dubbelt så många kontakter på taket om man sätter optimerare på varje modul, viket i sig ökar sannolikheten för fel. Dessutom blir det en annan kostnad med optimerare.
Hur är det med möjligheten att hålla koll på att alla paneler är i fullgott skick om man inte satsar på optimerare?
Och det finns väl optimerare som man kopplar fyra paneler till?
Jag funderar på 30 paneler där kanske en tredjedel av ytan har en viss fläckvis skuggning på morgonen (skuggor från kala grenar från en stor alm som har dött i almsjukan och är för stor att ta ner).
Solar Edge har optimerare för en eller två moduler. Vet inte om andra tillverkare har optimerare för flera moduler.
Finns olika varianter att kolla anläggningen även utan optimerare.
1. Titta på årliga utbytet om det sker några stora ändringar mellan åren. En svårighet är att solstrålningen varierar mellan olika år, så mindre förändringar är svåra att upptäcka.
2. Om växelriktaren har två MPPT:er kan man jämföra värdena från dessa. Om taket är oskuggat ska de ge ungefär samma värden.
3. Titta på strängspänningen. I modulernas datablad finns en angiven spänning vid STC (Standard Test Conditions), anges ofta som Vmp. Våra första solcellsmoduler hade Vmp = 35,5 V. Om man seriekopplar 20 sådana moduler blir spänningen 710 V vid STC. Det kan vara ett riktvärde för vilket spänning man bör förvänta sig mitt på dagen vid soligt väder, men man får tänka på att spänningen sjunker när solcelltemperaturen stiger över 25°C.
Om felet inte går att upptäcka med någon av dessa metoder kan man fundera på hur stor betydelse det har. Låt säga att en bypassdiod går sönder och kortsluts, ett de vanligaste felen troligen. Då tappar man 1/3 av modulens produktion. Om det är en 280-330 W modul tappar man 0,09-0,11 kW i installerad effekt. Om man har ett årligt utbyte på 900 kWh/kW förlorar man därmed 0,09-0,11*900 = 81-99 kWh per år. Merparten av den förlorade produktion skulle sannolikt ha varit ett överskott som matats in till nätet om det är ett småhus. Under 10 år förlorar man i grova slängar en tusenlapp på ett sådant fel.
Går det inte att kapa de skuggande grenarna på almrackarn? Förr eller senare lär moder natur se till att almen faller. Vi hade en ek på vår tomt som dog. Jag sa till Maria att den kommer att stå kvar i många år, så vi lät den stå. Men redan efter några få år föll den under blåsigt väder. Från huset…Den krossade en komposttunna, i övrigt gick det bra. Nu har vi en död lång tall på tomten. Det kan bli mer kostsamt om den faller åt fel håll.
Hur verkar det med dagens solceller som är integrerade i takpannor? Måste ju bli en väldigt massa kopplingar om inte annat? Min gissning är att utvecklingen ligger lite efter vanliga paneler??
Ja, det blir många kopplingar = mera installationsarbete och ökad risk för kontaktfel. En hämmande faktor är nog en högre kostnad.
Almen blir nog kvar ett tag, almsjukan som tog den sätter sig tydligen på rötterna så almarna torkar ut. De få grenar som har ramlat ner är lätta, snustorra och ganska hårda. För priset att få ner den kan man köpa många optimerare 😉
Men, med det sagt, det är bara på morgonen som det är skuggning att tala om och taket är ju då vänt från solen (85 grader azimut).
Men eftersom det är en lantbruksfastighet så blir det ju extra kostnad för gnagarskyddade rör etc så jag vill ju hålla ner kabellängden också. Det blir en bit till elcentralen och växelriktaren. (Jag antar att två strängar innebär att det går två DC-kablar till växelriktaren?)
Om du använder en växelriktare med två MPPT:er (maxeffektföljare) blir det som två separata system med två olika par av DC-kablar. Det gör att man exempelvis klarar en installation med tak mot väster och öster på det viset, genom att låta de olika takens moduler gå till varsin MPPT. När det gäller effektoptimerare och om man använder en optimerare för två moduler så ser man inte data för varje modul utan då bli det för varje par av moduler.
En komplikation är att planen är att ha tre liggande paneler på höjden (detta av taktekniska skäl). Då har ju bypass diodorena svårare att kompensera för vertikala skuggor. En variant skulle ju vara optimerare som klarar tre paneler men det hittade jag inga rakt av.
Hej! Att köpa en en separat elcertifikatmätare kostar uppenbarligen ganska många tusen. Mitt elbolag avråder från att göra den investeringen då de inte ser att jag kommer tjäna in den investeringen då certifikaten ger så lite. Delar ni denna uppfattning??
Ja.
Du kan få elcertifikat för det överskott du matar in till nätet utan kostnad. Men om du vill ha elcertifikat även för den egenanvända elen måste du dels betala en elmätare dels ett årligt mätabonnemang. Det blir en säker förlustaffär för småhusägare när värdet på elcertifikaten är i minskade och kommer att gå mot nära noll inom några år när målet för förnyelsebar energi är uppfyllt i elcertifikatsystemet. Se spotpriserna för elcertifikat i nuläget och priserna för kommande år hos Svensk Kraftmäkling.
Hej, har i årets deklaration fått en uppmaning av Skattemyndigheten att deklarera vinsten en UC och en EC vardera åsatt ett värde av sek 50. Denna vinst skall beräknas enligt en speciell bilaga. Ingen som jag kontaktat har en aning om vad detta betyder.
Hans
Har man under 40 000 kr i totala intäkter från bostaden, inklusive eventuell uthyrning behöver man inte göra någonting.
Skatteverket skriver så här på sidan Mikroproduktion av förnybar el – privatbostad.
“Om du inte själv förbrukar all el utan matar in el på elnätet och får ersättning av din elhandlare för den elen, ska du redovisa inkomsten i din inkomstdeklaration. I många fall behöver du inte betala inkomstskatt eftersom du varje år får ett schablonavdrag på 40 000 kronor som dras av från de totala inkomsterna för varje privatbostad. Det kan till exempel vara inkomster av uthyrning och försäljning av produkter från privatbostaden, där el är en sådan produkt. Om dina totala inkomster från privatbostaden är mer än 40 000 kronor blir mellanskillnaden mellan den totala inkomsten och 40 000 kronor skattepliktig som inkomst av kapital.
Det finns en blankett som du kan använda för att räkna ut dina totala inkomster från privatbostaden. Du ska inte skicka in blanketten till Skatteverket.
Om du har ett överskott när du har räknat ut inkomster och avdrag ska du fylla i den uppgiften i din inkomstdeklaration.”
Eftersom mina intäkter ligger långt under gränsen 40 000 kr har jag aldrig fyllt i några solelintäkter i inkomstdeklarationen.
Värt att tänka på är att anläggningens toppeffekt inte är panelernas sammanlagda effekt varken STC eller NOCT utan växelriktarens märkeffekt. I regel installeras upp till 25% mer effekt STC på taket än växelriktarens toppeffekt.
Stämmer att man vanligen installerar en växelriktareffekt som är lägre än den installerade moduleffekten. Har ingen statistik på det, men det vanliga bör vara att man inte når upp till växelriktarens toppeffekt och om man skulle göra det är det i sådana fall endast under ett fåtal timmar under ett år, annars är anläggningen feldimensionerad.
En annan fråga.
Hur viktigt är det med höjden på panerlena gentemot taket?
Tänkte för tempraturens skull.
Samt vilket avstånd rekommenderas?
Modultemperaturen beror förutom av luftgapets storlek mellan tak och modul även av modulernas lutning och vindhastighet. Modultemperaturen ökar med minskade lutning, på grund av minskat luftflöde. I rapporten ”Effect of mounting geometry on convection occurring under a photovoltaic panel and the corresponding efficiency using CFD“ anges en kraftigt minskad modultemperatur om man går från 0 till ca 2 cm luftgap. Från ca 2 cm till 25 cm luftgap är det en svagt avtagande modultemperatur enligt en figur som visar modultemperaturen vid 15 graders lutning.
Man ska nog inte bekymra sig alltför mycket om luftgapet blir exempelvis 5 cm eller 10 cm. Över ett år är det förhållandevis små effekter om man exempelvis jämför med skuggning som kan ha en större negativ effekt på solelproduktionen.
Hemma hos oss är luftgapet så stort att två år har vi haft sädesärla som har haft bo på taket under solcellesmodulerna. Kan bli varmt kan man tycka, men de har lyckats med häckningarna.
PS. En annan aspekt är att monteringen ska klara snölasten utan att modulerna pressas ner mot taket, vilket om man har tegeltak kan knäcka tegelpannorna.
Nu ska jag beställa solcellsanläggning under dagen och vacklar fortfarande mellan att köpa med eller utan optimerare under varje panel. Har ingen skugga alls på mitt tak! Har läst ”skuggningshandboken” men en del återförsäljare menar att optimerare ändå är bra att skaffa då varje panel åldras olika och att det därför är bra med optimerare oavsett om man har skugga eller inte?? Man pratar om att optimerare kan ge upp till 20-25 % mer energiproduktion!! Stämmer detta?
På ett oskuggat tak kommer optimerare inte att ge någon direkt produktionsfördel. Det finns ett visst “mismatch” mellan modulerna men optimerarna har inte 100% verkningsgrad, våra P300 från Solar Edge har en “viktad” verkningsgrad på 98,8%, så dessa faktorer tar ungefär ut varandra på oskuggat tak.
Med tiden skulle man kunna tänka sig att modulerna åldras olika mycket och att “mismatch” mellan modulerna ökar. Det är lite av spekulation och frågan är om denna sannolikt lilla effekt motiverar investeringen för oskuggat tak. De få undersökningar som har gjorts av åldring av moduler har visat att de vanligen bara tappar några procent i effekt efter runt 25 år i drift. Men dessa studier är nu drygt tio år gamla och modulerna därmed tillverkade för mer än 35 år sedan, så man får väl kasta in en brasklapp för att det är mera okänt hur dagens moduler åldras. Att säga att optimerare kan ge upp till 20-25% högre energiproduktion är dock rent bondfångeri när det gäller oskuggade tak.
Ta ett räkneexempel på ekonomin. Om produktionen är 1% högre under 30 år (uppskattad ekonomisk livslängd) och utbytet är låt säga 1000 kWh/kW och värdet av den producerade elen 1,5 kr/kWh gör det 450 kr i högre intäkt per installerad kW och per ökad procent av produktionen under hela livslängden.
I marknadsföringen överskattas ofta produktionsfördelarna med optimerare. Optimerare har dock andra fördelar som möjlighet till friare layout vid installation (flera riktningar och lutningar, olika stränglängder, olika moduler), loggning på modulnivå och låg modulspänning när växelriktaren stängs av.
I slutändan får man väga dessa faktorer mot den extra kostnaden.
Ok. Om jag ska välja till optimerare innebär det en extra kostnad på ca 20 000 kr så det känns på det hela taget som att det inte gynnar mig i längden.
Tack för utlåtandet!