Investeringsstödets framtid är oviss i nuläget eftersom vi inte vet vilken regering vi kommer att få. Nuvarande övergångsregering har i dagens budgetproposition 2019 lagt ett förslag till budget för investeringsstödet där man föreslår 975 miljoner i anslag för 2019 för “Energiteknik” (som innehåller både stöd till solceller och energilager), vilket är i nivå med tidigare riksdagsbeslut i december 2017. Överraskande är dock att budgeten för energiteknik föreslås sänkas från 975 miljoner per år till 535 miljoner för 2020 och 10 miljoner för 2021.
Det är något dunkelt varför man föreslår denna kraftiga sänkning. Under utgiftsområde Energiteknik hittar jag bara skrivningen ”De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att den tidigare beräknade ökningen av anslaget för 2020 för satsning på investeringsstöd till solceller uteblir.”
Denna budget ska det röstas om i riksdagen i december. Moderaterna har sagt att de ska lägga en egen budget. Vilken budget vi får i slutändan för 2019 är därmed inte klart förrän i mitten av december. Dessutom kan det vara så att, även om man i nuläget föreslår en sänkning för 2020-2021, man gör en justering under 2019 när en ny regering kommit igång.
Stödnivån
Svensk Solenergi har i en skrivelse till regeringen daterad 31 oktober föreslagit att man sänker stödnivån för investeringsstödet från 30% till 20%. Idén med detta är att stödet då räcker till flera sökande och därmed ger flera solcellsanläggningar. Svensk Solenergi anger att de ansökningar som står i kö i väntan på handläggning hos länsstyrelserna i stort sett uppgår till 900 miljoner kronor.
Vidare skriver Svensk Solenergi att ”Vår målsättning och tro är att branschen ska klara sig utan investeringsstödet i slutet av den kommande mandatperioden.”. Det man i branschen är rädd för är att investeringsstödet ska tas bort över en natt om det skulle bli en regering som ogillar investeringsstödet. En sådan regering skulle även kunna fundera över skattereduktionens vara eller inte vara. Snabba negativa förändringar i stödsystemet skulle säkerligen ge en temporärt vikande solcellsmarknad och till följd av det färre arbetstillfällen samt konkurser i branschen som 2017 omsatte 1,5 miljarder enligt Svensk Solenergis skrivelse.
Kommentar
Förslaget att sänka stödnivån för investeringsstödet till 20% är fullt rimligt. Även 20% i investeringsstöd är en bra nivå. Hittar dock inget sådant förslag i övergångsregeringens budgetproposition. Misstänker att övergångsregeringen låtit bli att göra en sådan ändring då man inte genomföra några större förändringar jämfört med årets budget om inte merparten av partierna tidigare varit överens om en förändring.
Om stödnivån skulle sänkas vidare under kommande år närmar man sig skattereduktionen för så kallat ROT-arbete som ger 9% i skattereduktion av totala systempriset, inklusive moms, OM man bor i ett småhus som är minst 5 år gammalt och om man inte fått investeringsstöd. I nyare småhus och om man bor i lägenhet kan man inte använda skattereduktionen för ROT-arbete, vilket är en klar nackdel när det gäller solcellsinstallationer.
Att ROT-avdraget ger 9% beror på att Svensk Solenergi 2015 fick godkänt av Skatteverket för en schablon för arbetskostnaden på 30% av systemkostnaden. Med en skattereduktion på 30% av arbetskostnadens 30% av systemkostnaden, blir det därmed 9% i skattereduktion.
För- och nackdelar
Investeringsstödet har den stora fördelen att man får det i handen ungefär samtidigt som när man köper en solcellsanläggning och att man därmed vet hur mycket man får i stöd. När det gäller skattereduktionen för överskottsel och eventuella elcertifikat är det framtida intäkter utspridda över många år med svårförutsägbar prisutveckling, som beror på politiska beslut, och det är därför svårt att förutse hur mycket det ger i handen i slutändan.
Till nackdelar med investeringsstödet hör att det är begränsat av en årlig statlig budget, som gör att det bildats långa köer, och att det krävs en viss administration hos olika aktörer.
Historia
Sverige har haft ett investeringsstöd för solceller sedan 2005:
- 15 maj 2005 – 31 december 2008. Max 70% i stöd. Endast stöd till offentliga byggnader.
- 1 januari 2009 – 30 juni 2009. Stödsystem saknades.
- 1 juli 2009 – 31 oktober 2011. Max 60% i stöd (55% för stora företag).
- 1 november 2011 – 31 januari 2013. Max 45% i stöd.
- 1 februari 2013 – 31 december 2014. Max 35% i stöd.
- 1 januari 2015 – 31 december 2017. Max 30% till företag och max 20% till övriga.
- 1 januari 2018 –. Max 30% i stöd.
PS 16 november
Kan vara intressant att jämföra med vad partierna tyckte för ett år sedan om 2018 års budgetförslag, där investeringsstöd för solceller och energilager är under 1.7 Energiteknik i nedanstående tabell.
Källa Näringsutskottets betänkande 2017/18:NU3 Utgiftsområde 21 Energi.
Hej Bengt
En övergångsbudget är ju speciell, det är en kortsiktig budget med syfte att bara få allt att rulla på. Därför är en oförändrad budget för 2019 på 975 MSEK väntad. Jag tror inte man ska läsa in något om framtiden för stödet i att de i övergångsbudgeten minskar det planerade anslaget för 2020. Det är värt att notera att de även förlängt stödet till 2021 även om beloppet då är minimalt.
Det finns en bred positiv inställning till solel bland de flesta politiska partier och jag räknar därför med att vi får en klok och stegvis utfasning av stödet. Allt för att en solelboomen i Sverige ska fortsätta med oförminskad kraft och bli en viktig del i omställningen till ett helt förnybart energisystem. Solelkommissionen driver ett antal regelverksfrågor, bla om att få flytta el mellan egna byggnader. Och även att höja 255 kW gränsen så vi kan använda även de riktigt stora taken till solel. Dessa förändringar kan genomföras parallellt med att investeringsstödet fasas ut genom sänkta stödnivåer. Då kommer vi få en helt marknadsstyrd solelmarknad, där regelverken är de som skapar förutsättningar för solel inte ett budgetstyrt investeringsstöd.
Johan Öhnell
Visst är det en stram övergångsbudget där man inte lagt in några nya förslag, som den tänkta ökningen av budgeten för investeringsstöd för solceller. La in en tabell som visade vad oppositionspartierna tyckte för ett år sedan. M, SD, L och KD ville då alla minska budgeten kraftigt för investeringsstödet. Måhända att man är positiv till solel, men den positiva inställningen till solel är väl inte så bred när hälften av riksdagens partier ville kraftigt minska budgeten för investeringsstöd för ett år sedan. Eftersom det fortfarande är högst oklart vilken regering det blir får vi leva i ovisshet en tid framöver hur det blir med investeringsstödet i framtiden. En joker är dessutom vad som händer med skattereduktionen för solel, där speciellt småhusägare är beroende av skattereduktionen för en god solelekonomi eftersom man vanligen har ett stort överskott av solel.
Och visst är det viktigt att man fortsätter att se över regelverken för solcellsinstallationer!
Vi har gröna partier i bägge blocken som driver solelfrågor, vi ser i din tabell ovan att Centern tom ville ha ett högre belopp än regeringen förra året. Att det finns ett stort stöd i bägge blocken ihop med att 80 % av svenskarna helst vill ha solel gör att det finns skäl att vara optimistisk. Det är inte minskat stöd till solceller som är en prioriterad fråga i något av de etablerade partierna. En sänkt stödnivå i % till 2020 gör dessutom att det inte behövs ett lika högt stöd i kronor för att lika många kunder ska få ett bidrag.
För villaägare arbetar vi i Solelkommissionen för att investeringsstödet ska ersättas av en SolRot. Det har även Energimyndigheten föreslagit i sin strategi för solel 2016. Det skulle göra det mycket enklare för villaägare och ta bort den onödiga oron om stödpengarna kommer räcka eller ej.
På Centerpartiets hemsida kan man läsa att de föreslår ett ”grönt avdrag” som innebär att “Avdraget ska ersätta de riktade miljöstöden för solceller, hemmaladdning av elbilar och lagring av el.” Som jag tolkar det skulle detta skatteavdrag ersätta nuvarande investeringsstöd till solceller och batterilager, men oklart om nuvarande skattereduktion för överskottsel också skulle förändras.
Har Energimyndighetens föreslagna strategi för solceller från 2016 antagits av riksdag eller regering? Tror inte det.
Det finns en del oklarheter som behöver redas ut av kommande politiskt styre. Om vi ska det alarmerande klimathot som FN:s klimatpanel pekat ut i sin senaste rapport behöver vi full fart framåt för att fasa ut fossil energi och där kommer solenergi att vara en viktig del för världen och kommer även att ingå mera på allvar i Sveriges kommande energimix.
Vad finns i det aktuella budgetförslaget från M?
Hittade inget när jag letade igår. Verkar inte vara offentliggjort ännu. På deras Facebooksida skrev man igår att “Vi kommer därför att föreslå en budget präglad av Alliansens reformagenda…”
Hej Bengt, läser följande i M budget.
“Utgiftsområde 21 Energi
Moderaterna vill fasa ut ineffektiva subventioner av solceller som fått kraftig kritik av oberoende
bedömare. Därtill minskar vi på anslaget till den kommunala energirådgivningen då
vi anser att det är mer angeläget att satsa på en omställning av industrin och investeringar
i klimatsmart teknik. Till följd av detta minskar utgiftsramarna i denna motion med 481 miljoner
kronor 2019, 45 miljoner kronor år 2020 och 75 miljoner kronor år 2021. Anslagsförändringarna
beskrivs i detalj i Moderaternas utgiftsmotion för utgiftsområde 21.” Har ej hittat detaljerna.
Hej Ulf
Solcellsstödet i M:s budgetförslag är på 535 MSEK, de skriver också att de tänker sänka från 30 % till 15 % under 2019, men ej när. OCH de skriver att de tänker fasa ut investeringsstödet stegvis. Det är en bra förändring jämfört med föregående år, då de vill stryka det helt. Nu föreslår de som sagt hela 535 MSEK. Här finns deras budgetförslag https://data.riksdagen.se/fil/D8B6BE11-B5A1-4A6B-A8D1-15A62F587DBA
Bra att M ändrat ståndpunkt från att helt ta bort till utfasning sedan förra årets budgetmotion från dem.
Nu tror jag i och för sig att i nuläget kommer det inte att ha någon betydelse vad M tycker i denna fråga. Det är intressantare vad C och L tycker. För S+C+L skulle det vara skott i båda fötterna om de inte får till en regering före omröstningen i riksdagen om 2019 års budget senare i december. De har alla för mycket att förlora om de skulle misslyckas med detta.
Kan bli rejält stökigt när det gäller riksdagens votering den 12 december om 2019 års budget. Förutom övergångsregeringens budgetförslag kommer M, C och L att gå in med egna budgetmotioner enligt media. Sista dag för att lämna in budgetmotioner är 30 november.
Motionerna från C och L förväntas att röstas ner och att de vid en slutvotering lägger ned sina röster. Det gör att en M-budget kan vinna över övergångsregeringens budgetförslag om M får stöd av KD och SD. Det blir därför viktigt vad som kommer att stå i M:s budgetmotion när det gäller investeringsstöd till solceller om det fortfarande saknas en överenskommelse i regeringsfrågan om fyra veckor.
Men man kan tycka att det borde ha klarnat i regeringsfrågan innan budgetomröstningen och då kan utgångsläget vara ett annat i budgetomröstningen.
Jag förstår inte varför man inte kan använda momsen som “bidrag”.
Dvs momsfrihet på solcells utrustning (invertrar paneler monteringsmaterial).
Det skulle ju ge 20% bidrag direkt utan någon speciell byråkrati samtidigt som att pengarna “inte skulle ta slut”.
Om man säljer all el har man avdragsrätt för moms på inköp och installation. Se Skatteverkets uppdaterade ställningstagande från mars i år: “Avdragsrätt för mervärdesskatt vid inköp och installation av en solcellsanläggning för mikroproduktion av el“.
Jo visst, men jag menade att man skulle ha generell momsfrihet på solcellsutrustning istället för att ha byråkrati med bidrag.
Det skulle ju i praktiken ge motsvarande 20% bidrag.
Rot avdraget kunde ju falla in på arbetet.
Intressant tråd att följa. Jag har en fundering som jag tänker att någon av er kanske kan rådgöra mig kring. Jag hjälper just nu 3 st privata villaägare med att ta in offerter för montering av anläggningar på deras tak. Jag har någorlunda kolla på vilka kW det kommer att handla om för respektive villa och vet också ungefärlig kostnad det rör sig om.
1. Bör jag hjälpa dem att hasta iväg deras ansökan om investeringsstödet innan årsskiftet 2018/2019?
2. Är det datum för inkommen ansökan som avgör vilken stödnivå de hamnar på (om det, mot all förmodan, läggs en annan budget för 2019) eller är det året för utbetalning som räknas?
3. Finns det nackdelar med att söka stödet i december då det kan hävdas att 2018 års pengar redan är “slut”?
Skulle gärna vilja ha kommentarer kring detta, tack på förhand.
Skicka in ansökan om investeringsstöd så snart som möjligt. Ansökningarna behandlas i turordning inom varje län. I nuläget är budgeten för 2019 redan intecknad med ansökningar vad jag förstår, men man vet inte om alla kommer till skott när det kommer till kritan. För närvarande används stödnivån som gällde vid ansökan, men det kan ändras om det kommer en ny förordning för investeringsstödet. Det har funnits förslag om att ändra till stödnivån vid beviljandet. Branschorganisationen Svensk Solenergi tycker att investeringsstödet ska sänkas till 20%. Eftersom vi inte vet ännu vilken regering vi får och vilken budget som kommer att gälla för 2019 (omröstning sker i riksdagen i mitten av december) vet vi inte ännu säkert hur det kommer att bli med investeringsstödet för 2019 och följande år.
Känns som att det inte skadar att ansöka så fort som möjligt då. Tack för bra svar. /Jesper