I grunden en intressant fråga. Det korta svaret i år är ja!
Tanken är att om spotpriset för el hos Nord Pool är högre under dagen, när solelen produceras, än under natten skulle värdet av den producerade solelen vara högre än ett medelvärde för Nord Pool spotpris.
Som ett exempel tog jag solelproduktion per timme för vårt hus och räknade ut vilket spotprisvärde den skulle ha jämfört med det genomsnittliga spotpriset per månad. Resultatet blev att vår solel hade mellan 1,8% (april) och 12,5% (maj) högre värde än medelvärdet för Nord Pool spotpris i område SE3 under månaden. Om vi haft samma solelproduktion i område SE4 istället hade vår solel haft mellan 1,8% (april) och 22,9% (maj) högre värde än medel för spotpristet i område SE4. För juni och speciellt för maj blev det en betydligt högre värdefaktor i elområde SE4. För februari blev det marginellt högre i SE4. För andra månader, som mars, april och juli, blev det ingen skillnad. Att det blev högre i januari är ett osäkert resultat eftersom solelproduktionen var så liten då. Dessa värdefaktor per månad för solel framgår av nedanstående tabeller för område SE3 och SE4.
Elområde SE3
Månad | Solelproduktion (kWh) | Spotprisvärde solel (kr) | Medelvärde solel (kr/kWh) | Spotpris SE3 månadsmedel (kr/kWh) | Värdefaktor |
Jan | 35,07 | 11,71 | 0,334 | 0,318 | 1,049 |
Feb | 120,20 | 50,95 | 0,424 | 0,396 | 1,072 |
Mar | 339,52 | 166,80 | 0,491 | 0,456 | 1,079 |
Apr | 451,87 | 185,43 | 0,410 | 0,403 | 1,018 |
Maj | 645,37 | 245,77 | 0,381 | 0,339 | 1,125 |
Jun | 595,35 | 285,33 | 0,479 | 0,454 | 1,055 |
Jul | 607,84 | 341,48 | 0,562 | 0,541 | 1,039 |
Elområde SE4
Månad | Solelproduktion (kWh) | Spotprisvärde solel (kr) | Medelvärde solel (kr/kWh) | Spotpris SE4 månadsmedel (kr/kWh) | Värdefaktor |
Jan | 35,074 | 12,16 | 0,347 | 0,323 | 1,074 |
Feb | 120,20 | 52,18 | 0,434 | 0,404 | 1,074 |
Mar | 339,52 | 167,31 | 0,493 | 0,457 | 1,079 |
Apr | 451,87 | 185,69 | 0,411 | 0,404 | 1,018 |
Maj | 645,37 | 293,15 | 0,454 | 0,370 | 1,229 |
Jun | 595,35 | 313,63 | 0,527 | 0,479 | 1,099 |
Jul | 607,84 | 346,71 | 0,570 | 0,549 | 1,039 |
En låg värdefaktor innebär att spotpriset hade en liten variation under dygnen i perioden medan en högre värdefaktor indikerar en högre variation under dygnen.
Diagrammen här nedan visar högsta och lägsta spotpris per dygn under 2018 till och med 4 augusti och prisdifferensen mellan högsta och lägsta timspotpris per dygn i elområde SE3. Under juli varierade prisdifferensen mellan 6 och 17 öre/kWh per dygn. Om en tvättmaskin använder låt säga 1 kWh för en tvätt tjänade man under juli mellan 7 och 22 öre, inklusive moms, på att under ett dygn flytta tvätten från tiden med högsta spotpriset till tiden med lägsta spotpriset, om man hade ett elavtal som var baserat på timpris. Vår 12 år gamla tvättmaskin använder 0,55-0,80 kWh för en normal fin- och kulörtvätt enligt bruksanvisningen, så 1 kWh är väl i överkant för en modern tvättmaskin.
I maj varierade prisdifferensen mellan 7 och 45 öre/kWh. De högre prisskillnaderna i maj berodde på flera dygn där timpriserna tidvis var mycket låga nattetid. Detta förklarar också varför värdefaktorn för solel varit högst i maj hittills i år.
Brasklapp
Detta är exempel för elområdena SE3 och SE4 hittills under 2018. Tittar man på andra solcellsanläggningar med en annan orientering än rakt mot söder, i olika elområden och under andra år kommer man säkert att få andra värdefaktorer. I vårt fall har vi skuggning under tidig förmiddag och kväll som ger en lägre solelproduktion då än om vi haft skuggfritt, även sådana faktorer kan påverka solelens värdefaktor.
Framtiden?
Vad händer om vi i framtiden skulle få mycket mer solel idag? Om det blir tillräckligt stor mängd solel skulle det komma att sänka spotpriserna mitt på dagen, OM annan elproduktion och elanvändning skulle vara oförändrad. Det skulle glädja elköparna mer än elproducenterna.
Solelens värde för producenten
Man får komma ihåg att värdet av solel för producenten är en rätt komplex fråga. Idén för en småhusägare är att ersätta köpt el med egen solel. Småhusägare får dock vanligen ett stort överskott av solel som matas in till nätet och säljs. Egenanvänd solel och såld solel har olika värden, där värdet idag bara till en mindre del beror på spotpriset, se inlägget Värde av egenanvänd och såld solel – uppdatering 20170915.
PS. Efter ett påpekande att prisdifferenser mellan dag och natt är större i elområde SE4 gjorde jag även en beräkning för SE4 enligt tabellen ovan.
Mycket intressant. Har misstänkt detta men inte tagit mig tid att undersöka – tack!
Har också tänkt på detta länge, men det har inte blivit av att verifiera vad man kunde tro. Det var en Tweet från Johan Lindahl där han nämnde en värdefaktor för solel som triggade igång att jag kom till skott.
För oss här i söder (SE4) så är skillnaden större mellan medelspotpriset och timpriset eftersom priset diffar mer här över dagen. Sedan varierar det ju rätt mycket också beroende på hur det blåser eftersom elrpiset i SE4 baseras mycket på vind.
Intressant. För att kolla det gjorde jag samma beräkning för elområde SE4 och gjorde en uppdatering av inlägget. För juni och speciellt för maj blev det en betydligt högre värdefaktor i elområde SE4. För februari blev det marginellt högre i SE4. För andra månader, som mars, april och juli, blev det ingen skillnad. Att det blev högre i januari är ett osäkert resultat eftersom solelproduktionen var så liten då.
Tack, Bengt för att du skrev om detta. Osäkerhet kring så lite data finns förstås alltid, men eftersom det under flertalet år varit så att priset på el under dagtid ändrat sig mer i SE4 (högre) än övriga områden. Närheten till Danmark och Tyskland gör att vi ligger närmare deras priser och det innebär troligt att en solcellsanläggning kommer vara lättare att räkna hem i SE4 (bortse från övriga förutsättningar förstås). Dessutom är även samma procentsats i SE4 som övriga värd mer i SE4 på grund av skillnaden i rena kronor och ören.
Skillnader i spotpris på Nord Pool mellan olika elområdena har nog liten inverkan på skillnader i lönsamheten för solceller i de olika elområdena. SE4 har i genomsnitt haft 0,69 öre/kWh, exklusive moms, högre månadsmedel i spotpris under senaste fyra åren och endast under tre sommarmånaderna har prisskillnaden för månadsmedel varit högre än 1 öre/kWh. Tittar man på värdefaktorn kan den dock vara högre vissa månader i SE4 än i SE3.
I SE1 och SE2 har spotprisets månadsmedel varit 0,38 öre/kWh lägre under senaste fyra åren och endast under en sommarmånad har spotpriset varit mer än 1 öre/kWh lägre i SE1 och SE2.
Hur stort utbyte man har (kWh/kW), som kan variera mycket mer än enstaka procent mellan olika anläggningar, och svårförutsägbara variationer i spotpris över tid (spotprisets månadsmedel för juli 83%! högre i år jämfört med ifjol och 97%! högre än 2016 i SE3) har mycket större betydelse för lönsamheten än spotprisskillnader mellan olika elområden.
Lägger ett nytt ämne här eftersom jag inte lyckats registrera mig.
Gungor och karuseller
Gemene man tror kanske att staten gynnar solelsutvecklingen genom att betala stora bidrag till solcellsägare genom skatteavdraget på 60 öre per kWh överskottsel.
Sanningen är att man tar tillbaka i stort sätt allt genom skatten på samma elproduktion som utan förluster har köpts upp av grannarna till mikroproducenten.
Min beräkning med julipriser:
Moms på spotpris (57 öre kWh) 0,143 kr
Energiskatt (inkl moms) 0,414 kr
Moms på elöverföring 0,028 kr
Intäkt statskassan på min levererade el 0,584 kr
En solhälsning sommaren 2018
Kjell Granberg
När det gäller statens intäkter av energiskatt och moms på el spelar det ingen roll varifrån grannarnas köpta el kommer, statens intäkter blir desamma så länge grannarna köper samma mängd el. Däremot minskar statens intäkter av energiskatt och moms när man använder den producerade solelen själv, eftersom mängden köpt el minskar hos solelproducenten.
Ersättningen för överskottsel som matas in till nätet är därmed ett rent stödsystem som bekostas av statens kassa. En osäkerhet i detta stödsystem är att vi inte vet hur länge det kommer att finnas kvar och till vilket belopp. Utfallet av det kommande valet kan spela roll när det gäller denna fråga.
När överskottsel som matas in till nätet går till grannarna minskar överföringsförlusterna i nätet, vilket gynnar nätägaren. Därför får man en ersättning från nätägaren för denna ”nätnytta”.
Hej
Du sparar inte din solel i batteri(er) typ Teslawall eller liknande ?
mvh
Nej, det finns ingen ekonomi i det. Enda anledningen vore ju att kunna ha strömförsörjning vid elavbrott men det inträffar så sällan så det blir billigare att införskaffa ett spritkök och stearinljus.
Vänligen Kjell G
Skrev inlägget ”Bidrag till energilagring av el – är det lönsamt?” i november 2016. Inget har direkt förändrats sedan dess, annat än att Teslas Powerwall har ett högre(!) pris idag i Sverige än vad som angavs då. Skattereduktionen för överskottsel finns kvar, vilket gör att det idag inte finns någon ekonomi för småhusägare att investera i batterilager eftersom överskottselen har ett relativt högt värde tack vare skattereduktionen. I framtiden kan man dock tänka sig att det blir mera intressant med batterilager, då priserna för dem har blivit lägre och då skattereduktionen har försvunnit.
För större byggnader som har effekttariffer kanske det går att hitta fall där det lönar sig med batterilager för att kapa effekttoppar och därmed minska abonnemangskostnaderna, men då kan man lika gärna ladda batterierna med el på natten istället för från solceller.
Frågade idag på konferensen Arctic Solar – Solel i nordiskt klimat om Tesla har levererat något Powerwall batterilager i Sverige. Det var ingen som kände till någon leverans. Om det är någon som gjort beställning av Powerwall batterilager eller som vet mer i frågan och som läser detta vore det intressant att höra hur det gått med leveranserna!