Det kom en fråga om avsaknaden av Koster i tidigare inlägg om solstrålning. Det berodde på Nordkoster saknades i den preliminära statistiken från SMHI för maj månad.
SMHI redovisar mätningar av global solstrålning mot en horisontell yta för 17 mätstationer under 2017. Soltimmar redovisas vid 22 stationer under 2017, där man saknar mätning av globalstrålning vid fem av dessa. Hoburg på Gotland låg i topp 2017 både vad gäller solstrålning och soltimmar enligt tabellen här nedan.
I diagrammet nedan visas global solstrålning som funktion av antalet soltimmar under 2017. I grova drag kan man säga att solstrålningen ökar med antalet soltimmar, men det är inget strikt och tillförlitligt samband. Exempelvis hade Luleå med 1 774 soltimmar 60% fler soltimmar än Tarfala med 1 107 soltimmar under 2017, men den globala solstrålningen var bara 1,5% högre i Luleå.
Slutsats
Solcellsägare ska använda solstrålning vid jämförelser mellan olika orter och inte soltimmar.
Globalstrålning
Global solstrålning är den totala solstrålningen som träffar en yta och den är summan av direkt, diffus och reflekterad solstrålning. Detta värde talar till skillnad från soltimmar om hur mycket energi som strålar in mot en horisontell yta per m2.
Soltimmar
SMHI mäter vad de kallar solskenstid i timmar, vilket förenklat uttryckt blir soltimmar. Solskenstiden definieras som den tid då den direkta solstrålningen överstiger 120 W/m2. Oavsett om den direkta solinstrålningen är 125 W/m2 eller 800 W/m2 blir det alltså bara en soltimme. Den säger ingenting om den instrålade energin under den timmen och därmed ingenting om hur mycket solel som man kan producera under denna timme. Dessutom kommer inte dagar eller timmar med molnigt väder med i dessa mätningar.
Läs mer i inlägget Vad är soltimmar, drifttimmar och fullasttimmar?
Global solstrålning som funktion av antalet soltimmar under 2017. Data från SMHI.
| Station | Soltimmar (h) | Global solstrålning (kWh/m2) |
| Hoburg | 2163 | 1147,9 |
| Svenska Högarna | 2095 | 1074,1 |
| Visby | 2060 | 1089,1 |
| Karlskrona | 2041 | |
| Nordkoster | 2009 | 1034,9 |
| Uppsala-Ultuna | 1895 | |
| Stockholm | 1867 | 990,6 |
| Karlstad | 1804 | 997,4 |
| Norrköping | 1796 | 1009,4 |
| Luleå | 1774 | 884,0 |
| Falsterbo | 1720 | |
| Umeå | 1715 | 886,7 |
| Borlänge | 1707 | 942,8 |
| Göteborg | 1618 | 972,6 |
| Lund | 1577 | 925,9 |
| Kiruna | 1486 | 799,9 |
| Växjö | 1453 | 935,1 |
| Abisko | 1448 | |
| Östersund | 1438 | 862,1 |
| Katterjåkk | 1347 | |
| Storlien-Visjövalen | 1319 | 851,3 |
| Tarfala | 1107 | 871,2 |
Men inte ens smhi:s mätning av solstrålning är perfekt som jämförelse för solcellsinstallationer eftersom solstrålningen mäts i horisontalplanet medan den vanligaste panelmontaget lutar typiskt 25-45 grader, oftast någorlunda mot söder. Kanske inte orsakar några gigantiska avvikelser men kan ändå ha viss inverkan.
Utav de 2 alternativ som du jämför så är ju naturligtvis solstrålningen bättre än soltimmar…. och jag kan inte komma på någon bättre data att använda än just solstrålningen så det är väl ändå bästa alternativet som finns att tillgå.
Inlägget handlade om den instrålade solenergin rent generellt och då ok att jämföra solstrålningen mot ett horisontellt plan på olika orter. En stor fördel med SMHI:s mätningar är att det är så tillförlitliga mätningar man kan få. De pyranometrar som används för mätningarna rengörs flera gånger per vecka och kalibreras regelbundet. Det är nog mindre vanligt för solstrålningsmätningar som görs vid svenska solcellsanläggningar.
Vill man veta solstrålningen i modulplanet för att kunna beräkna förväntat utbyte från en solcellsanläggning måste den endera mätas på plats eller beräknas. Det är ytterst få småhusanläggningar som mäter solinstrålningen, så man får hålla till godo med beräknade värden. För större anläggningar bör mätning av solstrålningen vara obligatorisk. När man ska beräkna solstrålningen i modulplanet behöver man beräkna direkt, diffus och reflekterad strålning för att få den globala strålningen. Det är inte helt trivialt. Skulle kunna ge exempel i framtida inlägg hur det görs på en ingenjörskurs om solceller och solfångare vid Mälardalens Högskola.
En annan sak är att SMHI:s stationsnät är relativt glest och det är inte säkert att det finns någon mätning nära där man bor. SMHI använder en beräkningsmodell som heter STRÅNG för att beräkna solstrålningen mot en horisontell yta för en godtycklig plats i Sverige.