Idag passerade årets solelproduktion under maj fjolårets maj, som var vårt månadsrekord med den utbyggda anläggningen, som vi haft i 2,5 år. Inte så underligt med tanke på hur vädret varit. Efter tre inledande majdagar med lägre solelproduktion har alla dagar utom en varit soliga med hög solelproduktion.
Frånvaron av regn har också gjort att det är mycket pollen på våra solcellsmoduler.
Jag installerade 6,9 kW i 26 paneler den 28/3.
Sedan dess har solcellerna t.om. idag (29/5) producerat 1956 kWh enligt SolarEdges kanske inte helt noggranna mätvärden.
Jag räknar med att under maj månad producera ca 1170 kWh.
Det är 40 % mera än jag räknat med som medelvärde under maj.
Men vädret har ju varit extremt soligt.
Även från Oskarshamn på Smålandskusten kan jag rapportera att det strax blir nya rekord för enskild månad. Hittills 1250KWh från min anläggning på 7,35 under Maj. Det blir 170KWh/KW hittills denna månad. Kommer troligen passera 180 (!!) KWh/KW innan månaden är till ända. Tidigare rekordet ligger på 173KWh/KW från Maj 2017
Pollen, ja över detta har jag funderat. Ganska rikligt faktiskt detta gula täcke och troligen en hel del kvar. Man undrar hur mycket detta dämpar effekten. Skall man försöka bevattna för att avlägsna detta?
Svårt att ge ett generellt svar. Gissningsvis ensiffrigt antal procent. Beror på mängden pollen. Har inga experiment att referera till, där man mätt på en rengjord modul och en modul med pollen på bredvid varandra eller på en modul före och efter rengöring från pollen.
Troligen mindre inverkan än vad man skulle kunna tro när man ser på modulerna om man studerar produktionen för vårt eget solcellssystem. Dock svårt att särskilja trender på grund av pollen enbart genom att titta på produktionskurvorna eftersom även celltemperaturen spelar roll. Sannolikt större effektförlust på grund av pollen morgon och kväll med högre infallsvinkel jämfört med mitt på dagen på infallsvinkel är närmare normalt infall. Även om effektförlusten skulle vara större morgon och kväll så är också solelproduktionen lägre då, så inverkan på hela dagens produktion blir sannolikt inte så stor. Det är inverkan mitt på dagen då man har de högsta effekterna som är kritisk.
Har funderat på att skölja av modulerna med vatten då en fotograf kommer hem till oss i morgon förmiddag, annars hade det fått vara. Samma tumregel som när det gäller snö. Man riskerar att skada både moduler och sig själv om man är uppe på taket och det är ingen stor produktionsskillnad det är frågan om för oss åtminstone, så säkrast att avvakta regn.
Om man trots allt vill skölja av modulerna får man absolut inte använda högtryckstvätt med full effekt, då riskerar man att skada modulerna. Vattenslang med finaste utspridda strålen, typ dimma, kan möjligen fungera. Om det blir ett tryck på modulen är det hög risk för mikrosprickor i kiselcellerna. Därför ska man heller aldrig gå på modulerna.
Hur mycket solel tar pollenlagret bort?
Vänligen
Patrik Lundkvist
Vi skall installera vindsnurra och solceller. Behöver vi 2 olika växelriktare?
Hälsningar
Lars Ragnar
Utan att veta någon om vilka installerade effekter det är frågan om kan man nog generellt säga ja, de har så olika karakteristik för genererad spänning och ström.
Jag gjorde lite pollen-rengörings-mätningar. Jag sköljde av 3 av 13 kolumner paneler med vattenslang och jämförde produktionen (i vårt fall 9 av 39 paneler).
Jag gjorde detta från marken, utan högtryckstvätt, med ljummet vatten och INNAN panelerna blivit varma av solen!
Det ser ut som 5-15 W mer effekt per panel under intervallet 80-280 W (vi har 300W LG Neon2). Så viss effekt gör sköljningen. Men det är kort glädje: dagen efter var de gula igen…
Intressant att inte effekten var procentuell utan snarare ganska konstant. Spannet 5-15 W är snarare beroende på vilka paneler jag jämför med på taket.
Intressant, men inte helt lätt att utvärdera. Ska man göra en sådan här test måste man även mäta celltemperatur och solstrålning i modulplanet. Om vattnet hade en annan temperatur än modulerna kan det påverka celltemperaturen och därmed verkningsgraden som i sin tur påverkar effekten. Temperaturkoefficienten är -0,4%/C för kiselmoduler. 2,5 graders temperaturförändring ger alltså 1% ändring i moduleffekt. Om man gör testen under för- eller förmiddag förändras solstrålningen rätt snabbt, så om det dröjer en tid mellan avläsningarna hinner solstrålningen och därmed effekten ändras. Solstrålningen ändrades ungefär 1% per 5 minuter under tidig förmiddag hemma hos enligt en snabbkoll på solstrålningsmätningarna gångna veckan.
Jag skulle nog ha skrivit att effekten var mätt under första två dagarna, så att inte temperaturen på cellerna skulle påverkas av vattnet. Men å andra sidan kan man ju filosofera kring hur mycket av värmen som ökar i de paneler som är rena då de är mörkare än de gula…
OK. Dessutom kanske lufttemperaturen var olika de olika dagarna. En grad skillnad i lufttemperatur ger lika stor skillnad i celltemperatur. Även solstrålningens intensitet (W/m2) påverkar celltemperaturen och den kan variera något mellan olika dagar även fast man tycker det är blå himmel. Fast solstrålningens intensitet har inte lika procentuell inverkan som lufttemperaturen. Ska man vara petig kan även vindhastigheten påverka, med ökande vindhastigheten ökar värmetransporten från modulerna, vilket ger sänkt celltemperatur. När man ska mäta förhållandevis små skillnader i effekt kan alla dessa faktorer tillsammans ge en påverkan som försvårar tolkningen av de avläsningar man gör. Det är därför man behöver mäta solstrålning i modulplanet och celltemperatur om man vill göra en kontrollerad studie.
Lufttempen och allt annat var lika för alla paneler: jag stegade genom momentan produktion kvart för kvart under två dagar och jämförde visuellt de olika effekterna. Så ur det perspektivet var förutsättningarna goda för en bra jämförelse.
Men ska man göra det riktigt så ska man dels endast räkna tider på dygnet då alla paneler är oskuggade och dessutom jämföra den faktiska produktionen per panel i en tabell/databas och sedan räkna ut exakt hur det påverkade.
Det skulle vara intressant att göra iofs. Men någon måste ju ha gjort en riktigt bra studie på nedsmutsning – men kanske inte utifrån pollen utan snarare utifrån sand och damm troligen.
Hursom helst: förlusten med pollen är så liten att det inte är något att hålla på att tvätta paneler varje vecka för. Bättre spenderad tid (och därmed pengar) att sätta upp en panel till istället om energin inte räcker 🙂
Jag tänkte på lufttemperaturen olika dagar. Senaste veckan har lufttemperaturen varit mellan 23 och 27 grader hos oss, vilket för kiselbaserade solceller gör ca 1,6% skillnad i toppeffekt mellan de olika dagarna vid given solstrålning. Även solstrålningen kan variera några procent mellan olika dagar även om det till synes är soliga dagar. Det är inget man ser för blotta ögat, men solstrålningsmätaren ger besked. Exempelvis max 980, 951 respektive 970 W/m2 enligt vår solstrålningsmätare senaste tre dagarna. Mätning av celltemperatur och mätning av solstrålning i modulplanet behövs om man ska göra det noggrant, så att man kan kompensera för skillnader mellan olika dagar.
Det finns vad jag vet ingen tillgänglig svensk publicerad studie över nedsmutsning. Mats Andersson, Energibanken, var med och gjorde en nedsmutsningsstudie för länge sedan men jag har inte sett den rapporten. Det finns internationella studier över nedsmutsning men då är det snarast av sand från marken i torrare klimat (PS. Lite Googling visar att det finns pollenstudier också, men hinner inte kolla dem nu). I Sverige är nedsmutsning normalt inget problem, då regn och snösmältning rengör modulerna tillräckligt bra och ofta.
Spolade av våra moduler med vattenslang och sprinkerpistol i kväll inför morgondagens fotobesök. Märkte att det inte riktigt räckte för att bli av med allt pollen, det blev lite kvar på ytan. Torkade av fyra av modulerna för hand. Får se i morgon om det går att se någon skillnad i produktionen jämfört med föregående dagar och om det går att se någon skillnad mellan de extra rengjorda och övriga. Kan vara att det är så små skillnader att blir svårt att dra några säkra slutsatser med tanke på de osäkerheter som finns i mätningarna.
Hej!
Jag prövade med att skölja av panelerna med vatten och kunde konstatera att smutsen/pollen inte försvann nämnvärt. Dagen efter använde jag en golvmopp med teleskophandtag och ljummet vatten med diskmedel samt efterföljande sköljning med vatten. Detta gjorde panelerna rena men jag har inte kunnat se någon särskild skillnad på effekten.
Även i Vaxholm har jag nu passerat den bästa kalendermånadsproduktionen sedan september 2013. Maj månad ser ut att hamna på omkring 950 kWh från mina 5,5 kW paneler.
Kjell
Har gjort några överslagsberäkningar och tagit ett medelvärde samt tagit flera olika
värden . Men till min överraskning visar detta att en trolig förlust per panel skulle kunna vara ca 5-10 Watt. Man får väl ta detta med en nypa salt men kanske finns en liten sanning här?
Om det skulle vara 5-10 W vid toppeffekten och låt säga 250 W moduler skulle det bli ca 2-4% lägre effekt. Om vi antar att det är under en period på några veckor skulle det på årsbasis bli mindre än 1% lägre solelproduktion, så man behöver inte vara alltför bekymrad över pollen. Fick dock höra att morgondagens fotograf vill köra med drönare över vårt hus så jag får göra en modultvätt i kväll…
Pingback: Läsvärt | Fastighetsteknik
Hejsan
Jag tror polleneffekten är större(negativ) än vad ni tror men det kan kanske också märkas mer på större anläggningar? Likaväl som frost och snö “förstör” så bör ju annat “skräp” göra det också som får ligga länge på panelerna. Har ni tittat över än längre tidsperiod? Våran Brf Bergslaget i Norrköping, anläggning har varit i drift sedan april 2014. I april-maj månad tidigare så har topparna på dagligbasis varit mellan 570-614kwh. Toppeffekten på dagarna har varit mellan 72-75kw.
I år så har april-maj givit dagligbasis toppar mellan 530-552kwh. Toppeffekten på dagarna har legat mellan 60-63kw och toppat någon gång på 65kw.
Dock så har maj 2018 slagit alla tidigare rekord. Förut 14,03 MWh juli 2014, maj i år 14,67 MWh.
Har du tagit i beaktande att temperaturerna i år har varit avsevärt högre än de tidigare åren du jämför med?
Kjell Granberg
Till en början för att kunna jämföra temperaturerna så har jag bara kollat och jämfört med toppar under juni-aug där man kan tänka sig att det ska vara samma temperatur som vi haft i maj i år. Då har vi haft högre toppar under juni-aug än vi haft i maj i år.
Nu har jag kollat historik från SMHI:s station i Norrköping. Medelvärdet temp juli 2014 som var tidigare bästa månaden var 25,674 grader och maj i år 22,8 grader.
För att kunna jämföra produktionsdata måste man veta solstrålning i modulplanet på den aktuella platsen och solcelltemperatur för de perioder man jämför. Solcelltemperaturen beror förutom på lufttemperaturen även på solstrålningen, så man kan inte jämföra enbart lufttemperaturer, det blir fel.
Eftersom det verkar finnas missuppfattningar i detta ämne skrev jag inlägget Inverkan av pollen på solceller – Resultat av experiment, för att visa hur stor inverkar varierande solstrålning och lufttemperatur kan ha på solcelleffekten.
Har läst det inlägget och funderat. Du jämför mellan 2 dagar, 30 maj och 31 maj och då är det klart att annat än bara temperaturen kan spela roll och det blir för kort tid att göra en jämförelse på om det beror på pollen eller något annat tycker jag. Nu har jag jämfört mer och utökat till april-aug från 2014 när anläggningen togs i bruk och framåt. Då har vi täckt in alla olika sorters väder för perioden, regn, varmt, kallt, pollen, blåst, soligt, vindstilla mm. Alla tidigare månader har en eller flera dagar som har högre toppar än den högsta toppen i maj 2018. Med tanke på hur soligt maj varit i år så borde ju någon dag eller flera dagar kommit upp i tidigare års toppar? Den stora skillnaden är att vi har haft ett lager pollen som legat som en duk på panelerna under än längre tid.
Upplägget av mitt experiment är på det sätt man brukar göra vetenskapliga studier när en hypotes ska utvärderas. I detta fall mättes relevanta parametrar som effekt, solstrålning i modulplanet och celltemperatur före och efter rengöring. Inverkan av solstrålning, modultemperatur och rengöring kunde därmed särskiljas och kvantifieras. Sedan kan alltid mätnoggrannheten diskuteras. Dessutom skulle flera tider under de två dagarna ha kunnat studeras. Men det spelar mindre roll i detta sammanhang eftersom det jag ville visa är att solstrålning och solcelltemperatur kan spela stor roll och att man inte kan titta på enbart produktionsdata för utvärdera inverkan av nedsmutsning av modulerna, det har för stora felkällor.
Det är fullt naturligt att maj i år inte ligger i topp om man tittar på dygnsproduktionen över flera år, eftersom det varit pollen och att det varit mycket höga lufttemperaturer som i kombination med hög solinstrålning gett höga solcelltemperaturer och därmed en lägre verkningsgrad och produktion från solcellerna. Även utan pollen hade celltemperaturen varit för höga för att ge höga majvärden 2018. Vårt bästa dygn med vår utbyggda solcellsanläggning är från 12 maj 2017. Men det var en kall majdag med 11 grader som högsta lufttemperatur, -1 grad natten före och -3 grader natten efter och högsta celltemperatur 30 grader samt förmodligen inget pollen. 30-31 maj i år var högsta solcelltemperatur 20-30 grader högre än under 12 maj 2017 och därmed 6-9% lägre toppeffekt mitt på dagen enbart på grund av den höga temperaturen.
Om man tittar på solstrålning har vi längre tid med solljus under juni månads dagar än under maj så det är naturligt att det kan leda till en högre elproduktion under klara dagar i juni. Det motverkas av vanligen högre lufttemperaturer i juni än i maj och därför är det möjligt att klara dagar i maj kan ge högre solelproduktion än under klara dagar i juni. Vilken lutning man har på modulerna spelar också roll för skillnader i utbyte mellan olika månader. Vår bästa dag med den gamla solcellsanläggning var den 22 juni 2012.
Som jag nämnt några gånger behöver man mäta solstrålning i modulplanet och solcelltemperaturen för att kunna utvärdera produktionsdata på ett bra sätt. Saknas sådana mätvärden går det inte att göra någon tillförlitlig kvantifiering av hur exempelvis pollen påverkar utbytet om man enbart har elproduktionsdata.
Måste nog ge mig till vika gällande ditt resonemang och pollen effekten. Idag hos oss har det varit lite lägre temperatur men det har det blåst och givit kyleffekt när man varit ute. Vi har fått en toppeffekt på 69kw och dagsskörd på nästan 573 kwh och då har det varit lite moln som givit hack i kurvan men ändå givit mer än de dagar som varit helt molnfria. Får se hur det går imorgon då det ska vara liknande väder som idag.
Storleken på anläggningen har ingen betydelse, det blir sannolikt lika mycket pollen på en stor som liten anläggning på en given plats. Däremot kan förstås pollenmängden variera mellan olika platser.
Som Kjell Granberg är inne på går det inte att göra jämförelser på detta sätt. Man måste veta solinstrålning och solcelltemperatur för de perioder man jämför, annars jämför man äpplen med päron. Maj i år har varit extremt varm och solig, vilket sänker effekten på solcellerna eftersom det ger höga solcelltemperaturer, jämfört med om det varit en maj månad med normalt väder. Se inlägget “Inverkan av pollen på solceller – Resultat av experiment“.
En del i förklaringen till er sjunkande produktion är säkert degraderingen.
Olika solcellspaneler har också olika hög degradering. Det varierar ganska mycket mellan teknologier och även mellan tillverkare/modulmodeller. Effektgarantierna ger en fingervisning om vad man kan förvänta sig: om effektgarantin t.ex. säger 10% förlust första 10 åren (eller som de brukar formulera sig: minst 90% effekt kvar första 10 åren) så betyder det att ni kan tappa 1%-enhet varje år utan att ens vara sämre än garanterat.
Olika internationella tester pekar på olika hög degradering i verklig drift, bla NREL har sådana tester som var ganska intressant läsning (länge sedan jag läste nu så har inte länken). Skillnaden är från 0,1% degradering till flera procent.
Tror inte att degradering har någon signifikant inverkan i detta fall. Anläggningen är bara fyra år gammal. Garantierna när det gäller effekt efter 10 år eller 25 år gäller för alla världens klimat och värsta fall. Det svenska kyligare klimatet förefaller ge en lägre degradering än i varmare klimat. Degraderingen är inte heller nödvändigtvis linjär. De få svenska publicerade studier som finns visade på enstaka procent degradering efter 25 år i drift. Man ska med andra ord inte förvänta sig lika stor degradering som effektgarantierna i Sverige. De svenska studierna är nu ca tio år gamla, men om detsamma fortfarande skulle gälla är mindre än 1% i degradering att förvänta efter fyra år.
Eftersom det är att förvänta att degraderingen är liten krävs noggranna mätningar av solstrålning på aktuell plats vid sådana studier för att utesluta att det beror på varierande solstrålning mellan olika år om man bara tittar på produktionsdata. Det säkraste sättet att studera degradering är att för varje modul mäta ström-spänningskurvor eller “flash”-testa varje modul på samma sätt som man gör vid tillverkningen före start av anläggningen och efter ett antal år för att se hur moduleffekten påverkas. Av naturliga skäl görs detta sällan och speciellt inte för småhusanläggningar.
Här är en NREL-rapport från 2011 om degradering: “Outdoor PV degradation comparison“