Häromdagen släpptes ny statistik över nätanslutna solcellsanläggningar i Sverige. Vid utgången av 2017 fanns 15 276 solcellsanläggningar, en ökning med 5 270 (53%) anläggningar sedan 2016. Den installerad effekten hade ökat med 91 MW (65%) till 231 MW.
Detta gör 23 W installerad effekt per invånare vid utgången av 2017, en ökning från 2016 års 14 W per invånare. Bland länen ligger Gotland i topp med 65,2 W per invånare. Intressant är att man i nordliga Jämtlands län har mera solceller per invånare än i vårt sydligaste län Skåne, se nedanstående kartor och tabell som visar solcellseffekt per län och per invånare i varje län. Skånes län har dock med 33,6 MW mest installerad effekt.
Resultaten har publicerats av SCB och baseras på en enkät som Energimyndigheten skickat till ca 170 elnätföretag, där alla utom två svarat.
Installerad solcellseffekt (W) per invånare i län 20171231.
Installerad solcellseffekt (MW) per län 20171231.
Brasklapp
Ifjol framhöll Svensk Solenergi att statistiken inte var komplett, det saknades anläggningar. Man kan hoppas att denna brist åtgärdats i möjligaste mån, men det kan konstateras att exempelvis solcellsparken på 1,04 MW i Arvika fortfarande saknas eftersom statistiken anger 0 anläggningar över 1 MW i Arvika kommun. Solar Region Skåne anger att det var 34,9 MW installerat i Skåne 2017, vilket baseras på en enkät till nätägarna, det vill säga samma metod som Energimyndigheten och SCB använt. SCB:s statistik anger 33,6 MW i Skånes län. Det är oklart var skillnaden på knappt 4% beror på. Solar Region Skåne anger att 11,7 MW installerades under 2017 medan SCB-statistiken anger 13,4 MW. Dessa exempel visar på att det finns svårigheter med statistikinsamlingen.
Den statistik som tagits fram av Johan Lindahl i IEA PVPS Task 1 och som bygger på enkäter till de svenska leverantörerna av solcellsanläggningar visar på en betydligt högre installerad effekt. För 2016 angavs 193 MW i rapporten ”National Survey Report of PV Power Applications in Sweden 2016” (jämfört med 140 MW i SCB:s statistik) och även för 2017 kommer den ännu opublicerade IEA-rapporten att ange ett betydligt högre värde än SCB:s statistik. Det vore bra om man kunde reda ut skillnaderna mellan dessa källor, så att vi vet vilken som ligger närmast sanningen.
Installerad effekt
På SCB:s sida finns dokumentet ”Kvalitetsdeklaration Nätanslutna solcellsanläggningar”. Där kan man bland annat läsa det obegripliga ”Den installerade effekten definieras varken i växelström eller i likström (AC eller DC) utan som den för systemet begränsande effekten”.
Möjligen kan man mena att man använder växelriktarens effekt som installerad effekt. I sådana fall är det en AC-effekt och det avviker då från exempelvis Skatteverkets tolkning av installerad effekt, som är summan av modulernas märkeffekt (DC).
Det väcker onekligen frågan vilken effekt som nätägarna har rapporterat in i denna undersökning. Anläggningens märkeffekt eller växelriktarnas maxeffekt? Ur nätägarens synvinkel är det mera intressant att veta växelriktarnas maxeffekt eftersom det anger den högsta möjliga inmatade effekten till nätet.
I dokumentet anges att det är två nätägare som inte svarat på undersökningen. Detta bortfall ”bedöms ha ringa betydelse på resultatet”.
Kan man se av statistiken var de olika cellerna är tillverkade eller fabrikat?
Nej. Det är en väldigt enkel statistik. Den talar bara om antalet anläggningar och installerad effekt per kommun, län och totalt i hela landet i effektintervallen 0-20 kW, 20 kW – 1 MW och större än 1 MW. Det vore önskvärt att ha en betydligt finare indelning av intervallen. Om det är för få anläggningar i en kommun är uppgiften sekretessbelagd. Svårt att förstå vem denna sekretess ska skydda och för vad…
PV Tech har i artiklen Top 10 module suppliers in 2017 en tabell som visar de 10 största modultillverkarna i världen 2017. Nio av företagen är från Kina.
Hade dokumentation och konversation kvar sedan jag driftsatte min anläggning (år 2013) och nätbolaget frågade bara efter omriktaren och dess märkeffekt samt kortslutningseffekt. Detta är ju vad nätbolaget borde vara intresserad av då det är dessa data som påverkar deras nät.
Det innebär ju samtidigt att de inte har en aning om installerad paneleffekt och kan därför naturligtvis inte heller ange någon annan effekt är omriktarens märkeffekt om någon skulle fråga.
Detta gäller/gällde för lilla “Oskarshamn energi nät” (åtminstone för år 2013) och det kan ju skilja mellan olika nätbolag vilken information de hämtar in och därigenom naturligtvis påverka insamlad data. Är det någon som har undersökt vilken information nätägarna har för vana att samla in?
Jag har installerad vår anläggning hösten 2017 och då fick vi uppge den installerade effekten inte växelriktarens maxeffekt till vårt nätbolag.
Så det är tydligen olika uppgifter dom hämtar in beroende vilken som äger nätet. I vårt fall är det Eon som är nätägare.
Hej Bengt
Jag tror att arvikakrafts park är uppdelad i två mindre enligt energimyndighetens registrerade anläggningar, det kan vara orsaken till att det står noll i datan.
Håller för övrigt med om problematiken ang växelriktarens resp panelernas märkeffekt. Här finns flera oklarheter där företag riskerar att gå fel skatte och regelmässigt vid de olika gränserna 60kW, 255kW.
Förklaringen till jämtland är att under 2012 vart det installerat två solcellsanläggningar på runt 19,6 och 20,7 kwp i en liten by till rekordlågt pris (efter bidraget som då var 45%) och prisfallet på solceller ner till runt $0,3/watt. på hösten hölls en mässa (som repeterades under 2013 och 2014 med 3 anläggningar till, 10,4 21,84 och en på 31 kwp). Många besökare som förundrades hur enkelt och billigt det var att sätta upp solceller (och hur bra dom fungerade i norrland), så det blev många ringar på vattnet efter det.
Det startade också en solcellsinstallationsfirma med ursprung från samma by som har mer än 10 anställda och har i dagsläget installerat över 300 anläggningar