Veckan inleddes med en “International BIPV workshop” vid Tokyo Institute of Technology. Någon workshop i egentlig mening var det inte, men det var en dag med intressanta föredrag och en utställning från några företag.
Om jag ska nämna endast en sak så är det vita(!) BHPV solceller. BHPV var en ny akronym som myntades och som står för Building Hidden Photovoltaics, det vill säga solceller som inte syns!
Föredraget ”White or colored: finally photovoltaic gets 100% building integrated” av Peter Roethlisberger, Solaxess, som också deltog i utställningen, visade vad det handlade om. Företag från Schweiz grundades så sent som januari 2015, har fem anställda, och hade precis börjat att leverera sin första order. Produkten får man kalla för revolutionerande och med egenskaper som är precis tvärtom vad man tänker på för en solcell.
Genom att laminera ett färgat skikt på glasytan av en vanlig solcellsmodul i samband med den normala produktionen av en modul kan man få en yta med önskad färg och där man inte ser de bakomliggande solcellerna, de blir osynliga…
Det till synes bakvända med skiktet är att det bara har 10% transmittans för synligt ljus för ett vitt skikt. I normala fall vill man ha så hög transmittans som möjligt för synligt ljus eftersom det innehåller en så hög andel av solstrålningens energi. Genom att 90% av det synliga ljuset reflekteras blir ytans färg vit. Däremot var transmittansen hög för osynlig IR-strålning och det är denna strålning som tillsammans med den lilla andelen av synligt ljus som ger produktionen av solel.
Synligt ljus innehåller 42-43% av energin i den infallande solstrålningen mot jorden. Därför blir verkningsgraden för vita solcellsmoduler betydligt lägre än för normala moduler. I databladet anges effekten 106 W/m2 för ”vivid white”, 117 W/m2 för ”standard white”, 121 W/m2 för ”light grey”, att jämföra med de 170 W/m2 som anges för svarta moduler. För ”vivid white” tappar man alltså 38% av effekten. En fördelaktig sidoeffekt är att modultemperaturen blir lägre. Det väsentliga med idén är dock att man kan få en solcellsmodul med vit eller annan färgad yta och att solcellerna blir osynliga. Det ger nya möjligheter för arkitekter och andra att ge ett önskat uttryck för en fasad.
Demo liten vit solcellsmodul från Solaxess.
Demo liten färgad solcellsmodul och lös vit film, från Solaxess.
Transmittans som funktion av våglängd för Solaxess vit solcellsmodul. Källa: Solaxess presentation. Bör tilläggas att våglängder över 1,12 µm kan inte användas i en solcell av kisel, eftersom det är fotoner med energier under bandgapets energi, vilket betyder att 20% av solstrålningens energi inte kan användas på grund av detta.
Mycket intressant. Du säger att…. synligt ljus har 43 % av energin i den infallande solstrålningen, resten då , 57 % , är det den osynliga IR strålningen? För den var ju transmittansen hög i dessa vita paneler. Men den totala effekten ändå klart lägre än våra svarta idag. Måste väl vara 10% trasmittans av de 43 % energi från synlig strålning som gör det alltså lägre. Det kan väl kompenseras genom att ytan blir större , alltså många vita paneler ,hel uppfyllande av byggnaden och inte så som idag bara en del av taket har solceller.
Ja det verkar verkligen intressant och ett schweizisk företag dvs sannolik leverans möjlig i Sverige, Sägs något om Elon Musks takpannor som han vill sälja som solpaneler? Inte sett de alls i Europa än . På gång? Är ju ett alternativ eller hur.
3-5% av solstrålning är UV. Resterande 52-55% är IR. Men, 20% av solstrålningen (IR) har lägre energi än bandgapet för kisel och kan därmed inte användas för produktion av solel i kiselbaserade solceller.
Tesla soltak har börjat att säljas i USA, men oklart när de kan börja leverera i Sverige. Soltech Energy, Nyedal Solenergi och Monier är exempel på företag i Sverige som kan leverera soltak. så varför gå över ån efter vatten? Tesla är alltså inte först med soltak, men världsmästare i marknadsföring…Se artikeln “Svenska takpannorna genererar sin egen el” från Ny Teknik.