Idag startade kursen Solceller och solfångare vid Mälardalens högskola, där jag är kursansvarig och lärare. Även Björn Karlsson är lärare på kursen. Det är ett drygt 50-tal studenter som går civilingenjörs- eller högskoleprogrammet i Energiteknik eller civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi eller som läser kursen som en fristående kurs. Det är första gången kursen går som en friståënde kurs.
Nämnde i dagens inledning i kursen att solceller och solfångare båda anges ha producerat 375 TWh under 2016. Det gör ca 0,24% av världens energianvändning (157 500 TWh) vardera för solel och solvärme. Takten att ersätta fossil energi med förnyelsebar energi i världen behöver öka och solenergi har en mycket stor potential att bidra till det…
Den installerade ytan av solfångare uppgavs till 652 km2 och om man antar en verkningsgrad på i genomsnitt 15% för solcellerna blir ytan ca 2 000 km2. Ytorna kan jämföras med att ytan av Västerås kommun är 1148 km2. Världens solfångare täcker alltså drygt halva kommunens yta, medan världens solceller täcker knappt dubbla ytan av kommunen. Tillsammans täckte världens solceller och solfångare en yta som var ungefär 2,3 gånger större än Västerås kommun vid utgången av 2016.
Utvecklingen för solceller har varit betydligt snabbare än för solfångare under senare år, enligt diagrammen nedan. Det gör att 2017 gick solceller säkert om solfångare i energiproduktion på världsbasis.
Installerad effekt av solceller i världen. Källa: IEA PVPS.
Installerad effekt och producerad energi av solfångare i världen. Källa: IEA SHC.
Källor
Enerdata.Global Energy Statistical Yearbook 2017. Total Energy Consumption.
IEA PVPS. 2016 Snapshot of global photovoltaic markets
IEA Solar Heating & Cooling Programme. Solar Heat Worldwide 2017.
Exempelvis Sahara (och även andra öknar) borde ha en ofantlig potential. Om hittillsvarande solcellsyta är mindre än Västerås kommun och producerar 0,5 % av världens totala energibehov, så förstår man vilken potential som finns.
Problemen är knappast tekniska eller för stort ytbehov, utan snarare om man vågar göra omfattande investeringar i politiskt instabila länder.
Jag har för egen del just beställt en anläggning på 6,9 kW för mitt hus på Viksäng i Västerås.
0,5% gällde solceller (elproduktion) och solfångare (värmeproduktion) tillsammans och de täckte en yta som var ungefär 2,3 gånger större än Västerås kommun vid utgången av 2016.
Jag anser att vi borde börja bygga mer solceller även om det leder till överproduktion på sommaren, ing kan ta fram lösningar för att lagra energi senare. Jag kom precis på att den som har en värmepump kan föra ner värme i borrhålet på sommaren och många värmepumpar kan föra ner värme och då kan mycket el användas till det på sommaren, borrhålen kan göras mindre. Detta kanske inte är så lätt med skatteregler och annat jag inte har tänkt på. Rent tekniskt så borde det gå.
Staten kan låna pengar billigt och sen köpa solcellsparker, med statens låga ränta så kunde det vara lönsamt för staten, men staten borde inte äga driva solcellsparkerna, det kan finnas många sätt att öka elproduktionen på.
Satsa stenhårt på elbilar dom behöver el på sommaren.
Det vore kul om Bengt som kan så mycket skrev lite om elbilar.
När det gäller att föra ner värme i borrhål har det studerats i fallet solfångare + bergvärme i avhandling av Elisabeth Kjellsson 2009. Skrevs även artikel i Energi & Miljö: Solvärme i borrhål lönsamt – ibland. I vårt förra hus hade vi bergvärme. De spräckte väl upp hålet nedtill för att få in vatten. Är då en stor risk att grundvattenrörelser för bort den värme man laddar ner i hålet.