Problem
Låt säga att du har två byggnader på en gård och att du vill installera 200 kW solceller på vardera byggnad, det vill säga 400 kW tillsammans. En del av solelen använder du själv och en del blir överskott som säljs. Ska du då betala energiskatt på den egenanvända elen?
Har under senaste dagarna fått frågor av tre personer rörande tolkning av “Lag (1994:1776) om skatt på energi“, när det gäller energiskatt på egenanvänd solel från större solcellsanläggningar.
Energiskatt
En normal villaägare behöver inte bekymra sig om att bli skyldig att betala energiskatt för sin solelproduktion. De som äger solcellsanläggningar med tillsammans mindre än 255 kW installerad effekt är sedan 1 juli 2016 befriade från energiskatt på egenanvänd el.
Men, för solcellsanläggningar på minst 255 kW ska man betala full energiskatt på egenanvänd el.
Om man per juridisk person äger flera solcellsanläggningar som var och en har en installerad effekt på mindre än 255 kW, där anläggningarna tillsammans har en installerad effekt på minst 255 kW ska man från 1 juli 2017 istället betala 0,5 öre/kWh i energiskatt på egenanvänd solel.
När det gäller energiskatt på den överskottsel som man säljer är det slutanvändaren av den elen som får betala energiskatten.
Tolkningsproblem
I “11 kap. Energiskatt på elektrisk kraft” finns ett par otydligheter som ger tolkningsproblem:
“2 §/Träder i kraft I:2018-01-01/ Elektrisk kraft är inte skattepliktig om den
1. framställts
a) i en anläggning med en sammanlagd installerad generatoreffekt av mindre än 50 kilowatt,
b) av någon som förfogar över en sammanlagd installerad generatoreffekt av mindre än 50 kilowatt, och
…
Vad som anges i första stycket 1 a respektive b om den installerade generatoreffekten ska för elektrisk kraft som framställs från
…
2. sol, i stället motsvaras av 255 kilowatt installerad toppeffekt, och…”
Anläggning
Vad som menas med en anläggning är inte definierat i lagtexten. Skatteverket gav följande svar till en av personerna:
”Produktionsenheter som geografiskt och tekniskt är sammanhängande, exempelvis genom att dela generator eller som på annat sätt är sammanhängande, ses som en enda anläggning.”
En solcellsanläggning har ingen generator. Möjligen kan man tänka sig växelriktare eller transformator istället.
Hur Skatteverkets tolkning ”på annat sätt är sammanhängande” ska tolkas (!) kan man undra över. Det logiska är att definiera sammanhängande på DC-sidan, dvs att en anläggning slutar efter växelriktarna eller transformatorn, om det är en riktigt stor anläggning. Här är min tolkning:
- Två solcellssystem på olika byggnader med åtskilda växelriktare är två anläggningar.
- Två solcellssystem på olika byggnader med gemensamma växelriktare är en anläggning.
Installerad toppeffekt
I lagtexten är det inte definierat vad som menas med ”255 kW installerad toppeffekt”. Är det DC- eller AC-effekt och under vilka förhållanden?
När det gäller solcellsmoduler definieras märkeffekten som toppeffekten vid “Standard Test Conditions” (STC = 1000 W/m2 vinkelrät mot modulytan, celltemperatur 25°C och “air mass” = 1,5, som definierar ett visst spektrum). Vid andra förhållande kan teoretiskt en högre effekt levereras, märkeffekten är ingen absolut toppeffekt.
Man kan tänka sig två alternativa definitioner av en anläggnings toppeffekt:
- Summan av modulerna märkeffekt. Det är den högsta DC-effekt en anläggning kan leverera vid STC. Detta är ett vanligt sätt att ange en anläggnings installerade effekt.
När man beräknar utbytet (kWh/kW) för en solcellanläggning använder man alltid DC-effekten, det vill säga kWh (AC) / kW (DC). - Högsta AC-effekt som växelriktarna eller transformatorn kan leverera. Denna tolkning har också en logik eftersom en anläggning inte kan leverera högre AC-effekt än så och att det borde vara denna effekt som en nätägare är intresserad av. Om man exempelvis har moduler vända mot väster och öster istället för mot söder kan moduleffekten vara betydligt högre än toppeffekten för växelriktarna eller transformatorn. Därför är detta en tolkning som anläggningsägare önskar.
Vilken tolkning som gäller är dock oklart i nuläget så vitt jag vet. Om någon fått ett klart besked från exempelvis Skatteverket vore det intressant att veta.
Varför energiskatt på egenanvänd solel?
Ovanstående tolkningsproblem är dock i grunden helt onödiga. Det finns ingen logik i att man ska betala energiskatt på solel som är egenanvänd. Den elen har aldrig varit ute på marknaden och det finns ingen som mäter hur mycket el som är egenanvänd. På motsvarande sätt som att solvärme, vedeldning, egenodlade äpplen eller morötter inte beskattas. Det är för övrigt inte ens möjligt att på något enkelt sätt mäta mängden egenanvänd solel. Man måste istället göra en beräkning av hur mycket av solelen som är egenanvänd el.
Mängden egenanvänd el = Anläggningens hela produktion (mätvärden samlas inte in av någon gemensam instans) minus det överskott som matas in till nätet (mäts och samlas in av nätägaren).
Förslag
Var konsekvent och slopa energiskatt på all egenanvänd solel. Det skulle gynna utbyggnaden av solcellsanläggningar och vi slipper fastna i kvicksand av lagtolkningar. Konsekvensen av nuvarande lag blir annars att alla lämpliga ytor för solcellsinstallationer inte utnyttjas av villiga solcellsinvesterare.
Den stora frågan är varför ingen sakkunnig finns med då lagar och regler upprättas eller ändras? Då kunde mycket onödiga tveksamheter förhoppningsvis undvikas.
Egenanvänd el i en elbil är en framtida viktig fråga.
5-10 år till så köper dom flesta bara elbilar, det kan gå fort nu.
Fortsätter prestandan att öka i batterier och priset går ner så är bensinmotorn helt ointressant.
Bensinmotorn går sönder och kräver regelbunden service, elmotorn går inte sönder och kräver ingen service. Ingen vill ha en bensinmotor.
Vätgas eller metanol i bränsleceller eller rena batterier som ger oss el är lösningen.
Du får gärna skriva lite om elbilar då det löser miljöproblemet med bilar.
Pojkar blir aldrig vuxna våra leksaker blir bara dyrare med åren.
Tesla Roadster 2 II Maximum Plaid Mode Demonstration Ride and Reactions 0-60 MPH in 1.9 Seconds
Tillgång till energi är en världens ödesfrågor. Det finns mycket att fundera på när det gäller detta. Kastar in några tankar.
En hake för oss är att vi använder bilen till jobbet medan solcellerna sitter på vårt hus. Vi skulle behöva ett bankkonto för el där vi sätter in solel hemma och tar ut den på jobbets parkeringsplats när vi laddar bilen, när vi köpt en elbil.
Vätgas ger en mycket låg systemverkningsgraden för el vilket gör att det i dagsläget är svårt att tro på vätgas som en dominerande lösning. Elektrolys av vatten till vätgas storskaligt har ca 70% verkningsgrad. Vätgasen ska lagras. Kräver kompressor om trycksatt vätgaslager med högt tryck, låt säga med 80% verkningsgrad. Antag att en bränslecell har ca 60% verkningsgrad.
Om vi tar 1000 kWh solel, gör vätgas med elektrolys, komprimerar vätgasen, använder vätgasen i en bränslecell, hur mycket el får vi då ut från bränslecellen:
1000 kWh * 0,7*0,8*0,6 = 336 kWh el = 34% verkningsgrad för den använda solelen. Som allra bäst idag. Kan väl pressas något i framtiden men kommer aldrig i närheten av batteriers 80-90% verkningsgrad.
Batterier kan i sin tur inte tävla i energidensitet med fossila bränslen.
Utan att vi funderat på kostnader (solceller – elektrolys – komprimering – vätgaslager – bränslecell)…
“En hake för oss är att vi använder bilen till jobbet medan solcellerna sitter på vårt hus.”
Det kan lösas med politisk vilja vi betalar bara för att föra över vår el via elnätet till bilen när den är parkerad på jobbet.
Sen har jag tänkt om vi kanske ska ha batterilager hemma som lagrar energin ett dygn.
Att föra ut energin på nätet och sen ta tillbaka energin medför energiförluster, vet inte hur stora dom är men förluster blir det.
Att lagra energin i batterier hemma ger även lite förluster, vet inte hur mycket vi förlorar men batterier är ganska så bra energilager, i framtiden kanske dom kan förbättra kondensatorer som vi kan använda till energilager och då är förlusten försumbar.
Att lagra energi ute på nätet går bra det kan ingenjörer lösa kostnaden måste alla medborgare ta. Bilar måste använda katalysatorer och det är inte lönsamt för någon, varför ska vår energi vara lönsam vi behöver bara lagstifta att vi ska använda bra energikällor och förbjuda dom dåliga.
En hel ö har redan löst alt, tekniken finns men politikerna i Sverige vågar inte göra nått.
Ungefär 10% räknar man med som förlust från producent till användare om jag inte minns fel.
Vad gäller denna ön så sägs det ju i klippet att det inte är löst pga att de ursprungliga beräkningarna inte hade tagit i beaktande alla yttre omständigheter (i detta fallet att det är risk för jordbävningar). Tråkigt att det inte gick som planerat men gillar tanken. Har inga siffror på kostnad för att pumpa upp vatten osv men ja skulle gärna vilja se någon räkna på detta. Dock hade jag gärna sett mer intresse kring flowcell lagring, flytande batterilagring, som är mer långlivade än vanliga fasta batterier och som skulle kunna vara ett alternativ istället för att pumpa vatten till en hög höjd.
Ön visar att det går bra att ersätta fossil energi med sol och vind det behövs bara lite mer av det förnybara och sen låter man dom gamla fossileldade kraftverken stå i reserv.
Kör man några dagar om året med reservkraften så är olja som går åt då inget stort problem.
Alla som bor på ön ska betala vad elen kostar, finansieringen är då klar.
Du måste ha missuppfattat något om El Hierro. I texten till YouTube filmen står ”100% renewable energy – El Hierro, the smallest of the Canary Islands, wants to be the world’s first island to cover its energy needs without fossil fuels. Even so, 60% of its electricity still comes from its conventional generating station.”
Det betyder att 60% av deras elproduktion kommer från fossila bränslen och 40% är förnyelsebart (i filmen sägs att det gällde ”last year” = 2016), vilket är långt ifrån 100%. Målet var att nå 100% men i filmen sägs att man inte lyckades nå målet och att hälften av projektets kostnad på 83 miljoner Euro betalades genom EU-stöd. Ön hade 10 753 invånare 2008 enligt Wikipedia.
Som jämförelse kan nämnas att Sverige har ca 1-2% fossil elproduktion.
Ön visade att det tekniskt går att göra en ö självförsörjande anläggningen kunde varit dubbelt så stor. (jag vet att alt inte var förnybart)
I vissa länder är det redan nu billigare att framställa el med solceller än med kol olja.
El Hierro har inte visat att en ö kan bli självförsörjande på energi, än. El Hierro har fortfarande väldigt långt kvar till ”100% renewable energy” som nämns i YouTube-filmens text. Sedan projektets start med vind och vattenkraft från dammar på 700 m höjd dit man pumpat upp vatten har det gett 41,2% av öns elbehov, resten är fossil el med diesel (Sverige har 1-2% fossil el), och bara 9,5% av öns energibehov enligt ”El Hierro October/November 2017 performance update”. Saknar solvärme och solel i bloggens energistatistik men det är möjligen fortfarande en väldigt låg andel på ön, som borde ha bra förutsättningar för solenergi.
Kom ihåg att världens elanvändning bara är en mindre del av energianvändningen. Världens mål är förstås 100% förnyelsebar energi, men det jag vill peka på är att vägen dit är lång och att det går väldigt långsamt att öka andelen förnybar energi. Takten måste öka…
Överföringsförlusterna i elnätet är i genomsnitt ca 6-7%. Ett Li-jon batteri har ca 90% verkningsgrad. En cykel med laddning-urladdning i ett sådant batteri ger alltså 10% i energiförlust. Om man bara tittar på energiförluster är det då bättre att mata in överskott av solel till nätet och minska på annan produktion. Idag har vi 0,1% solel i Sverige och då spelar denna lilla inmatning vi får till elnätet inte så stor roll. Om vi får 5-10% solel till 2040 som Energimyndigheten nämner som ett möjligt mål då kommer energilagring att bli mycket viktigare. Men det är inte självklart att energilagren kommer att vara i varje hushåll.
Kondensatorer ger också energiförluster och lider av självurladdning, så det känns inte som någon lösning för långtidslagring.
Vi använder lika mycket el som vi producerar vid en given tidpunkt. Det lagras ingen el i ”nätet”. I Sverige är det huvudsakligen vattenkraft som används för reglering av elproduktionen. Svenska vattenmagasinen är stora energilager som rymmer totalt ca 34 TWh. För att få ett hum om storleksordningar: det motsvarar ca 3,4 miljarder batterier med 10 kWh lagringskapacitet. Ett vanligt bilbatteri av bly kan lagra ca 1 kWh.
Ön El Hierro som du syftar på har inte löst problemet, se annan kommentar. 2015 var 86% av världens energianvändning baserad på fossila bränslen. Det är en gigantisk utmaning att ställa om till ett förnyelsebart energisystem och tyvärr går det väldigt långsamt man tittar på världen.
” En cykel med laddning-urladdning i ett sådant batteri ger alltså 10% i energiförlust. ” Det borde vara värmeförlust och bortsett från sommaren så är det inte en förlust då värme måste tillföras huset. eller har jag missat något.
Elnätet borde ha väldigt låga förluster om jag producerar el och grannen använder elen.
Förlusten borde vara proportionellt till elnätets längd från mig till användaren och antalet transformatorer.
Förlusten måste vara väldigt liten om elen används innan första transformatorstationen.
För vår del får vi minst tre fjärdedelar av överskottet av solel då vi inte har något behov av ytterligare värme, så värmeförluster från ett batterilager för överskottsel skulle vi inte kunna dra så stor nytta av. Vi har hittills i år haft 2 086 kWh solel i överskott som matats in till nätet. Av dessa är 86 kWh (4%) under januari-februari + november-december. Vintertid har man både lägre solelproduktion och högre egenanvändning vilket ger ett lågt överskott av solel.
Det är sant att överföringsförlusterna i elnätet blir mindre om överskottet av solel går till grannarna. Jämfört med eget batterilager (ca 10% energiförlust) gör det att skillnaden i energiförluster blir än större och att det är än bättre ur energiförlustsynvinkel att mata in överskottet till nätet. Detta under förutsättning att överskottet inte är så stort att det ger negativ nätpåverkan och att man minskar på annan elproduktion. Om man istället fortsätter med annan elproduktion och exporterar produktionsöverskottet till ett annat land blir det mera komplicerat med förlustberäkningar.
Vet inte hur långt du kör för att komma till jobbet men väldigt få behöver ladda på jobbet om de har laddning hemma (vilket förutsätts att du kan om du har solel hemma, dumt vore annat iaf). De få elbilar som finns idag (finns säkert något undantag) klarar minst 10 mil. Jag vågar påstå att de flesta har mindre än 5 mil till jobbet och då kan ladda när man väl är hemma efter sin jobbdag. Räckvidden blir bara längre för de elbilar som kommer de närmsta åren just pga att kunden vill kunna köra längre än dessa 10 mil så ser inte laddning från sina egna solceller som ett problem. Skulle dock gärna se ett samarbete med elbolag för att istället ha krediter för ens långresor men det är väl knappast troligt eftersom man då vill snabbladda och dessa snabbladdare kostar mer än att sätta upp en laddbox.
Vätgas håller jag med om att det känns inte som något att satsa på. Tekniken har funnits sedan tidigt 90-tal om jag inte minns fel (har för mig toyota forskade om detta då iaf, kan ha fel) och hela kedjan blir tyvärr inte mycket effektivare om man inte gör ett genombrott på något vis. Oavsett mycket enklare att bara plugga in när man kommer hem och slippa fara iväg till en annan plats för att få sitt drivmedel.
Sen tycker jag inte alla ska köra bil överhuvudtaget. Bor man i en storstad bör man åka kollektivt och ska man iväg på en längre tur kan man alltid hyra en bil. Bättre för miljö och även plånbok, generellt.
Absolut går det bra att ladda en elbil när man kommer hem, men det blir inte så mycket med solel på kvällen. Man kommer därmed fortfarande att få ett stort överskott av solel som matas in till nätet dagtid från ett småhus. I framtiden kan man kanske tänka sig ytterligare ett batterilager för solel, utöver det man har i elbilen. Men det är alltför dyrt idag med batterilager och det kommer att dröja länge innan det finns i vart hem. Om nu utvecklingen går åt det hållet, det återstår att se. I Sverige har vi stora energilager i våra vattenmagasin. Så länge vi har lite solel, 0,1% av elproduktionen idag, går det att minska på vattenkraft och lagra vatten i magasinen för senare bruk. Svenska vattenmagasinen rymmer totalt ca 34 TWh. Det motsvarar ca 3,4 miljarder batterier med 10 kWh lagringskapacitet.
Helt rätt Bengt, batterier i varje villa i Sverige vore inget annat än ett politiskt misslyckande.
All elström kan inte lagras hemma i ett batteri det är sant men vi kan lagra energin från en dags sol och sen ladda bilen över natten med batteriet.
Nätet kan även användas för att lagra vår energi från solceller men börjar det bli många solceller så kan det kanske bli problem med elnätet.
Batterilager hemma då kan man även köpa el när den är billigast på dygnet.
Batterier kan sjunka rejält i pris nu när alla ska bygga batterifabriker.
Ja lagringsbatterier ja.
Dom (tesla) påstår ju att deras semi drar 2kwh/mile och att den som har längst räckvidd går 500 miles. Dvs ett batteri på 1000kwh, sedan har dom en modell som går 300 miles (förmodligen då 600kwh). Den semin med kortare räckvidd skulle ju börja på $150000 och den med längre på $180000. Det ger ju en pris skillnad på $30000 för 400kwh ut till kund dvs $75 per kwh.
Tänker man ett lagringsbatteri som används varje dag i 15 år (som dom beräknar att lagringsbatterierna håller) och en dollar kostar 9kr
75*9 / (365*15), ger ju en lagringskostnad på runt 12 öre kwh, det är ju billigare än den rörliga nätavgiften. Frågan är om priserna börjar på närma sig det?
Ett mål för batteritillverkare är att nå 100 USD/kWh för själva batteriet. Man är långt ifrån det målet i nuläget, se diagram i föredraget ”Dagens och morgondagens batterier för storskalig lagring” av professor Kristina Edström, Uppsala Universitet, vid Solelmässan 28 november 2017.
Om man ska ett batteri hemmavid för lagra överskott av solel tillkommer annan hårdvara och installation förutom själva batteriet. Batteriet Tesla Powerwall 2 för solcellsägare saluförs i Sverige för 66 600 kr + ”typiska installationskostnader från 8 900 kr till 22 300 kr”. Man kallar det 14 kWh, men egentligen är det 13,2 kWh (AC-koppling) – 13,5 kWh (DC-koppling) enligt specifikationerna. Antaget den lägsta installationskostnaden på 8 900 kr och DC-koppling blir kostnaden minst 75 5000/13,5 = ca 5 600 kr/kWh.
Livslängden beror på antal cykler och urladdningsdjup.
Om det är någon som installerat ett Tesla Powerwall 2 batteri i Sverige vore det intressant att veta vilken kostnaden blev. Om det nu är någon som fått en installation, det framgår inte på den svenska hemsidan om batterierna finns färdiga för leverans eller inte till Sverige.
Jodå, det var något år sedan som GM avslöjade att dom betalade LG $145/kwh för batterierna till Chevrolet Bolt
https://electrek.co/2017/06/12/gm-bolt-ev-battery-pack-price-cost/
Men det gällde ju bara batterierna, inte hela packen.
Så jag tror nog att man kan vänta sig prisfall framöver, med den reservationen att det blir brist och priset hålls uppe bara därför.
Såklart att tesla etc vill ha marginaler på det dom säljer.
Dom har ju skyhöga marginaler på teslabilarna.
Elon Musk avslöjade att marginalkostnaden (kostnaden för att bygga en extra bil) för en Tesla model S var $30000, samtidigt som dom säljs för betydligt mera
$145/kWh är för battericellerna, inte ett färdigt batteripack: “Assuming a 25% gross margin on the $262 per kWh list price, it would come down to something like a cost of $196.50 per kWh with a split of $145/kWh for the cells and $51.50/KWh at the pack level costs,”
Jag har en idé. Varför inte ladda bilen på jobbet med solel från villan? Rent praktiskt lösas det med mjukvara att en kWh som går in i nätet från villan tas ut på arbetsplatsen och lagras i bilen där den står parkerat. Det belastar ju också miljön att tillverka ett hemmabatteri för att kunna lagra solenergin. Vore smartare att se våra gemensamma vattenmagasiner som ett gemensamt “batteri”.
Har tidigare nämnt den idén som att man har ett konto för el på motsvarande sätt som man har ett bankkonto med betalkort, där man kan ta ut pengar i en bankomat. Vi har ca 120 elhandlare och ca 170 nätbolag i Sverige som skulle behöva komma överens om ett gemensamt system för detta. Det borde gå att lösa med tanke på att man för betalkort har ett system som fungerar över hela världen. En fråga är vad ett liknande system skulle kosta för el?
“Roaming” för elstolpar finns och samarbetet mellan energibolagen blir allt bättre. Är det inte lagstiftningen som är i vägen? Eller finns det ett sätt att hantera juridiskt? T.ex att elbolagen låter användandet av sina elstolpar vara gratis mot att villaägaren bjuder på sin överskottsel?
Kan ingen bara punktera frågan varför?
Det handlar enbart om att skydda ”skattebasen” från regeringens sida. Fullt logiskt ur politiskt perspektiv. Man har kontroll över utveclingen genom att begränsa användningen till kontrollbar och styrbar nivå.
255kw är en mycket liten anläggning i ett internationellt perspektiv. Lite som att säga, vi vill ha solceller, men Inte om vi förlorar skatteintäkter.
Det är väl inte många privatpersoner som har en anläggning med en effekt
på över 255 kw.
Rekommenderar läsning av proppen 2015/16:1
Jag anser att frågan är väl utredd
En fördel med att sätta solceller på befintliga byggnader är att man inte exploaterar någon ny mark. Genom att sätta en gräns på 255 kW förhindrar man att stora takytor utnyttjas fullt ut på industrifastigheter, köpcentra, idrottshallar, offentliga byggnader etc.
Har i inlägget “Regeringens budgetförslag om energiskatt på egenanvänd el skadar solcellsbranschen” (2015-09-21) kommenterat budgetpropositionen 2016. Förslaget till energiskatt på egenanvänd el motiverades av regeringen i huvudsak med
– Avtalet mellan Sveriges regering och Norges regering om ambitionshöjning i elcertifikatssystemet är beroende av att “riksdagen beslutar om begränsning av undantaget från skatteplikt i enlighet med regeringens förslag”.
– EU:s statsstödsregler. Risk för snedvridning av konkurrens. Skulle kunna gynna vissa företag eller viss produktion samt påverka handeln mellan medlemsstaterna.
– ”…ett framtida omotiverat högt skattebortfall kan förebyggas.”
Effektgränsen sattes så att den skulle motsvara en produktion på ungefär 200 000 kWh per år. Varför det blev just denna gräns finns det ingen direkt saklig motivering till. Av ovanstående argument kan man misstänka att det var det sista som vägde tyngst hos Finansdepartementet.
Det är generellt svårt att motivera skatt på något man producerat och använder själv utan att varan varit ute på en marknad. Så är det också för egenanvänd solel.
Hej Bengt,
Är rätt säker på att Svensk Solenergi har frågat Skatteverket om det är solceller eller växelriktare (betyder i princip DC eller AC) som gäller som effekterna och att svaret var att det är solcellernas kapacitet som räknas, även om växelriktaren skulle vara mycket mindre och aldrig kan mata ut den effekten. Dubbelkolla med Johan om du vill vara helt säker.
Frågan ställdes till Skatteverket i december per telefon av Albin Hasselström, Kraftpojkarna. Han fick då svar från Skatteverket att de korrelerar toppeffekt till installerad solcellseffekt (kWp vid STC = Standard Test Conditions, det vill säga modulernas märkeffekt) och inte installerad växelriktarkapacitet.
Känns lite knepigt att lagen inte är tillräckligt tydlig skriven, utan att man behöver göra en tolkning av lagen.