Som tidigare aviserats av regeringen ges en rejäl ökning till investeringsstöd för solceller i regeringens budget, som presenterades idag. Här nedan citeras allt om solceller i budgeten (med mina färgmarkeringar).
Höständringsbudget för 2017
I “Höständringsbudget för 2017” lägger man in 203 miljoner kronor extra till investeringsstödet för solceller:
“…0,2 miljarder kronor stöd till installation av solceller som syftar till att korta de köer som bildats i systemet till följd av att söktrycket inom stödet varit högt under flera år.”
…
3.17 Utgiftsområde 21 Energi
1:8 Energiteknik
I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 440 000 000 kronor.
Regeringens förslag: Anslaget 1:8 Energiteknik ökas med 203 000 000 kronor.
Av anslaget får högst 15 miljoner kronor användas för administrativa utgifter.
Skälen för regeringens förslag: Anslaget får användas för utgifter för att stimulera spridningen av vissa energitekniska lösningar som bedöms ha positiva effekter på klimatet, bl.a. stöd till installation av solceller. Högst 12 miljoner kronor av anslaget får användas för de administrativa utgifter som detta medför.
Antalet ansökningar om solcellsstöd har under flera år varit högt. Det har lett till att det bildats kö i systemet. För att hantera detta behöver ytterligare medel tillföras anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 1:8 Energiteknik bör ökas med 203 000 000 kronor.
Med hänsyn till de krav på handläggning som ökningen av anslaget medför behöver medlen som får användas för administration ökas. Regeringen anser därför att ändamålet för anslaget 1:8 Energiteknik bör ändras så att högst 15 miljoner kronor av anslaget får användas för de administrativa utgifter som detta medför.”
Budgetpropositionen för 2018
I utgiftsområde 21: Energi i “Budgetpropositionen för 2018” ökas budgeten till investeringsstöd för solceller med 525 miljoner kronor under 2018-2019, med 965 miljoner kronor 2020 (fanns ingen budget för detta år tidigare) och budgeten för energilagring får 10 miljoner kronor till under 2018-2020. Här är utdrag ur budgeten:
s. 33-34 (det mesta en summering av tidigare beslut):
“Intresset för att investera i solceller är fortsatt stort. Under 2016 installerades cirka 75 MWt solceller, jämfört med 47 MWt året innan.
Regeringen införde 2009 ett investeringsstöd (anslag 1:7 Energiteknik) till både privatpersoner och andra aktörer som sätter upp solceller, se förordningen (2009:689) om statligt stöd till solceller. Under 2016 beviljades totalt omkring 267 miljoner kronor i stöd och 139 miljoner kronor utbetalades. Detta är de högsta årliga siffrorna sedan stödet infördes och har uppnåtts till följd av den kraftiga ökningen av stödets budget som beslutades inför 2016. Fortfarande finns dock ett stort antal ansökningar i kö som kommer att hanteras nästkommande år.
Även om investeringar i solceller stadigt ökar är dock solelproduktionen fortfarande marginell jämfört med den totala elproduktionen i Sverige.
Från och med den 1 januari 2015 kan mikroproducenter av förnybar el under vissa förutsättningar erhålla en skattereduktion på 60 öre/kWh för den el som man matar in på nätet.
Regeringen gav i juli 2015 Energimyndigheten i uppdrag att analysera hur solel ska kunna bidra till att Sverige på sikt ska ha 100 procent förnybar energi och föreslå en strategi för hur användningen av solel ska kunna öka i Sverige. Uppdraget redovisades den 17 oktober 2016, inklusive förslag på hur en heltäckande statistik för solel ska kunna tas fram. Redovisningen skickades på remiss (M2016/02401/Ee) och svaren har sammanställts. Regeringen avser återkomma till de enskilda åtgärderna inom strategin.
Den 21 november 2016 presenterade regeringen en plan för att ge solelen bästa möjliga villkor. Det första steget i denna plan var införandet av en ny skattenedsättning som innebär att energiskatten på förnybar el, inklusive solel, som framställs i små anläggningar på den plats där elen förbrukas, sänks från normalskattenivån (i dag 32,5 öre/kWh) till 0,5 öre/kWh genom avdrag i punktskatte-deklarationen. Denna nedsättning träffar den el som framställs av aktörer vars sammanlagda produktionskapacitet överskrider gränsen i undantaget från skatteplikt men där elen uppfyller överföringskravet och kravet rörande de individuella anläggningarnas storlek. Nedsättningen innebär en skattesänkning med över 98 procent. Förslaget trädde i kraft den 1 juli 2017 (prop. 2016/17:141, bet. 2016/17:SkU30, rskr. 2016/17:267).”
s. 50 (översikt av kommande satsningar)
“Solceller är en förnybar energiteknik som kan bidra med en del av den förnybara el som behövs för att till 2040 uppnå ett 100 procent förnybart elsystem. Regeringen fortsätter att stimulera utbyggnaden av solceller. I enlighet med budgetpropositionen för 2016 har investeringsstödet för solceller fått en kraftigt ökad budget även under 2018 och 2019. I denna budgetproposition föreslås att solcellstödet tillförs ytterligare medel. Då det uppstått köer i systemet kommer stödets utformning och ansökningsförfarande att ses över, i syfte att de ska förenklas. Regeringen gav Energimyndigheten i uppdrag att ta fram ett förslag till strategi för ökad användning av solel i Sverige. Uppdraget har redovisats och remissbehandlats. Regeringen avser återkomma till eventuella enskilda beslut som denna strategi medför i en samlad hantering av förnybar elproduktion. För att stödja den fortsatta utbyggnaden av solceller lanserar regeringen en ny informationsplattform. Plattformen ska samla information om hur enskilda går tillväga för att installera solenergi.”
s. 52:
“Konsumenterna har också möjlighet att få bidrag för att installera solceller och system för lagring av egen producerad el. Regeringen kan konstatera att arbetet har haft effekt och att allt fler konsumenter producerar sin egen el. Regeringen kommer på olika sätt att fortsätta arbetet med att stimulera möjligheten för konsumenter att producera sin egen el.”
s. 54:
“Informationsplattform för solceller
Solceller är en förnybar energiteknik som kan bidra med en del av den förnybara el som behövs för att till år 2040 uppnå ett 100 procent förnybart elsystem. För att stödja den fortsatta utbyggnaden av solceller lanserar regeringen en ny informationsplattform. Regeringen föreslår därför anslaget ökas med 10 miljoner kronor 2018 och beräknar att anslaget ökar med 5 miljoner kronor per år fr.o.m. 2019.”
s. 56:
“Regeringens överväganden
Solceller är en förnybar energiteknik som kan bidra med en del av den förnybara el som behövs för att till år 2040 uppnå ett 100 procent förnybart elsystem. Regeringen fortsätter att stimulera utbyggnaden av solceller. Regeringen föreslår därför i höständringsbudgeten för 2017 en förstärkning av anslaget med 203 miljoner kronor och föreslår i denna proposition att anslaget ökas med 525 miljoner kronor per år 2018 och 2019 och med 965 miljoner kronor 2020. Regeringen förlänger även satsningen på energilagring och föreslår därför att anslaget ökas med ytterligare 10 miljoner kronor fr.o.m. 2018.
Föreslagen anslagsnivå 2018 och beräkningar för 2019−2020 anges i det följande.
Regeringen föreslår att 975 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:7 Energiteknik för 2018. För 2019 och 2020 beräknas anslaget till 975 000 000 kronor respektive 975 000 000 kronor.”
Av denna budget är det 915 miljoner kronor per år 2018-2019 som ska gå till investeringsstöd för solceller enligt vad som aviserats tidigare, se Regeringens budget för investeringsstöd till solceller höjs kraftigt. Det angavs i pressmeddelande den 2 september att 915 miljoner kronor skulle gå till solceller även år 2020, men i texten och i tabellen ovan står det 965 miljoner kronor. Är det ett skrivfel i budgeten?Jag tolkar med tanke på pressmeddelandet att det borde vara 915 miljoner kronor till investeringsstöd och 60 miljoner till energilagring för 2020. I tidigare budget var anslaget för investeringsstöd till solceller 390 miljoner kr per år och till energilagring 50 miljoner kronor per år vilket tillsammans gör 440 miljoner kronor per år under 2017-2019.
Budgetförslaget är förutom en kraftigt höjd budget till investeringsstöd för solceller även en förlängning med ett år till 2020. Enligt vad regeringen angav i pressmeddelandet den 2 september önskar man även höja stödnivån till 30% även för privatpersoner.
Nu återstår att se vad riksdagen anser om denna budget.
Hej!
Ser i ditt inlägg beträffande regeringens budgetförslag för hösten 2017 att stödet till energilagring skall ökas något. I dagens turbulenta diskussion om dieselbilars vara eller inte vara finns ju elbilen som ett alternativ vilket, antar jag, även i en framtid kommer att tillåtas att köra i storstädernas citykärnor.
Med tekniken “Vehicle to grid”, som bla. nya Nissan Leaf kommer att vara utrustad med, blir elbilen även en energilagrare. Har man då egna solpaneler så blir det plötsligt möjligt att lagra överskottet av egna solelen i den egna bilen.
Utifrån detta, vet du något om vilken typ av ellagring som regeringen vill stötta? Skulle det vara möjligt att söka bidrag för energilagring med hänvisning till att man äger en elbil utrustad med den nya teknik som Nissan snart saluför?
Skulle inte tro det, men fråga din länsstyrelse, så får de något att fundera på…
I Förordning (2016:899) om bidrag till lagring av egenproducerad elenergi står:
“…om systemet
1. är kopplat till en anläggning för egenproduktion av förnybar el som är ansluten till elnätet, och
2. bidrar till att
a) lagra elenergi för användning vid ett annat tillfälle än produktionstillfället, och
b) öka den årliga andelen egenproducerad elenergi som används inom fastigheten för att tillgodose det egna elbehovet.
Bidragsberättigande kostnader
4 § Bidragsberättigande kostnader är kostnader för installation av system för lagring av elenergi, till exempel kostnader för batteri, kablage, kontrollsystem, smarta energihubbar och arbete.”
Ett dilemma med att ladda en elbil med egen solel är att bil och solcellsanläggning är på olika plats om man använder bilen till arbetet och om man jobbar dagtid.
För de av oss som av olika anledningar har två bilar, där en mest står är det däremot högintressant att kunna använda den som för tillfället står för energilagring.
V2G kommer endast på Nissans bilar i Japan, det är enligt vad jag hört myndigheterna där som vill ha möjlighet till UPS-kraft efter de otäcka jordbävningarna med helt utslaget elnät.
För EU-marknaden kommer inte den funktionen till att börja med ivarjefall vad jag fått info om.
De flesta elbilsägarna kämpar ju hårt med att försöka lyckas ladda upp sitt batteri, att då börja tömma ur det och dessutom slita hårt på batteriet med många fler laddcykler tror inte jag lockar.
I Danmark finns det första testet i EU med V2G, de danska kommunalarbetarna parkerar sina arbetsfordon varje dag och fylls på med bland annat vindkraft:
http://greencharge.se/nyheter/danska-fredriksberg-forst-med-nissansenels-v2g/
Även test i Storbritannien enligt Nissan and Enel launch groundbreaking vehicle-to-grid project in the UK. Kan tänka mig att nätägarna har åsikter om bilens batteri ska få användas för att ladda in el till nätet. Har ställt en fråga hur de ser på det.
Här är teslas batteriexperts syn på saken
http://gas2.org/2016/08/23/jb-straubel-talks-v2g-ev-battery-storage/
Artikeln ger ett kort referat av “Tesla CTO JB Straubel keynote speech at the International Innovation Forum 2016“. Har lyssnat på delar av det intressanta talet förut. Länken i artikeln till talet fungerar inte, men hittade den igen på Youtube. Lyssna efter 23 minuter. Det är alltid värt att kolla en artikels källa. Straubel tror inte på att återanvända batterier från bilar till andra stationära tillämpningar när batteriet anses förbrukat som bilbatteri. Han tror inte heller på V2G inom en nära framtid.
Som Straubel säger är V2G en betydligt mer komplex tillämpning än att ladda batteriet med el från nätet. Håller helt med om det. I princip borde samma regelverk gälla som när man installerar en solcellsanläggning, som också matar in el till nätet. Idag kräver installation av en solcellsanläggning för- och efteranmälan till nätägaren, som måste godkänna installationen. Man måste se till att ödrift inte kan uppstå. Om nätet görs eller blir strömlöst får inte solcellsanläggningen mata in el till nätet. Detta sköter växelriktaren om i en solcellsanläggning, där man via en inställning i växelriktaren enligt svensk standard bestämmer inom vilka spännings- och frekvensintervall växelriktaren får mata in el till nätet. För varje anslutningspunkt till elnätet där inmatning av el sker till nätet behöver man idag ett inmatningsabonnemang hos nätägaren. Med mera, enligt de regelverk som finns idag. Det finns en hel del frågor som måste lösas innan V2G kan bli verklighet i stor skala och det kommer säkert att ta sin tid.
Nej och en annan aspekt är att efter 10-15 år (som exvis teslabatterierna väntas hålla) så är det väl tveksamt ifall man vill göra sig omaket att installera dessa i en lagringslösning. Om 10-15 år kan det nog vara så att det finns både bättre och billigare batterier som man vill använda som lagringslösning.
bra lagringsbatterier har ju en annan sammansättning (för att ha mera cykeltålighet) än bilbatterierna
Så återvinning är nog det enda raka (precis som JB säger)
Rent tekniskt skulle det ju vara enkelt. Exvis har man en central stor inverter på arbetsplatsen och dom anställdas bilar inpluggade med DC kontakterna, då bör man ju kunna köra V2G och leverera in ström från bilarna och se till att dom är laddade när dom skall hem. Problemet är ju att som elpriser ser ut nu så är det ju när bilarna har nyss kommit på jobbet som strömmen behövs från dom, och har dom då inte stora batterier som redan är fyllda, så har man ju inte så mycket att hämta från dom när behovet är som störst. Samma scenario kan man tänka på en stor parkeringsplats när bilarna är hemma, en central stationär inverter och bilarna inkopplad med dc. Men som det ser ut nu (kanske ändras när det är mycket elbilar som laddar på natten, men det bör inte vara värre än när alla körde direktverkande el) så är ju elpriset oftast som lägst mellan 00-06 på morgonen, så då är det bara tidsinställd laddning som behövs (kör det själv på mina elbilar och har timpriser på elavtalet).
Läste en artikel nyligen som talade om en studie där man använt v2g och sett att batterierna fått förlängd räckvidd. Hittar inte artikeln men tror att det här kan vara studien de pratade om.
http://wrap.warwick.ac.uk/88018/13/WRAP-possibility-extending-lifetime-lithium-ion-batteries-Marco-2017.pdf
Skrev fel där. Livslängd, eller åtminstone minskad kapacitetsförlust ska det så klart vara. Inte räckvidd.