Energimyndighetens Solforum avslutades i Steam Hotel i Västerås idag. Välbesökt med ca 200 deltagare, som gav goda möjligheter till diskussioner. Efter inledande tre parallella sessioner var det ett gemensamt pass. Presentationerna kommer att läggas ut på Energimyndighetens webb. Som helhet var det två givande dagarna med en bra bredd, lite synd att man bara kan vara på en session i taget…
Här är några av mina noteringar, som av naturliga skäl bara täcker en av de tre parallella sessionerna.
Ladda bilar med solel, smart och ekonomiskt
Per Wickman, Solelia Greentech
Det finns en prognos om drygt 1 miljon elbilar i Sverige till 2030. Under Solforum nämndes att det finns 4,5 eller 4,7 miljoner personbilar i Sverige. I SCB:s statistik anges dock att det fanns 4,99 miljoner personbilar i trafik i augusti. Om hela Sveriges personbilsflotta skulle vara elbilar skulle det räcka med 10-15 TWh el för täcka deras energibehov. Batterier i elbilar skulle kunna användas för att lagra solel och därmed öka egenanvändning av solel om man hade en smart styrning av elbilens laddning. Läs mer om projekt Solar Charge 2020.
Kommentar: Bra tanke. En fråga är dock hur det skulle fungera för småhusägare med solceller hemmavid som tar elbilen till jobbet.
Modulärt likspänningsnät för solceller och energilager
Björn Jernström, Ferroamp
Med 760 V DC-nät istället för AC-nät kan effektförluster halveras enligt Björn och man behöver bara en växelriktare istället en för varje system (solceller, batterilager och elbil). Med DC-nät kan man dra längre kablar med samma kabeldimension, 1 200 m istället för 300 m med 230 V AC nämndes och i ett fall hade man sparat 86 000 kr i kabelkostnad med DC-kabel istället för AC-kabel genom att använda en klenare kabel. I ett projekt i Uppsala har man byggt ett DC-nät mellan olika byggnader. Det ökar egenanvändning utan energilager.
Björn menade också att det inte kommer att vara så lönsamt att lagra energi framtiden. Priserna på energi kommer att minska, det behövs stora batterier och nyttan blir liten. I framtiden är det effekt som kommer att efterfråga, mindre batterier kan då göra förhållandevis stor nytta genom att kapa effekttoppar. Ferroamp klarar även av att faskompensera mellan faser om man har olika belastning på olika faser, vilket kan minska nätavgifterna. Det kan inträffa om man har flera olika elbilar som laddas på samma nät, eftersom elbilar vanligen laddas med en-fas idag.
Kommentar. Konkret och en av de mest intressanta visioner under Solforum enligt min åsikt, då Ferroamp har en existerande produkt som kan lösa en del nätproblem som kan uppstå med solceller. Ett stort hinder för lösning med DC-elnät mellan byggnader är dock idag svenska lagar som förhindrar att man i ett byggnadsbestånd sätter solceller på de bästa taken och överför solelen till andra byggnader i beståndet.
Lokal systemoperatör (LSO), en ny elnätsoperatör “bakom elmätaren” skapar nya affärsmodeller
Gustaf Svantesson, KIC Innoenergy
Power 2U ska i projekt CODES installera batterier i flerbostadshus med solceller i Örebro. Man kan med batterierna öka egenanvändningen av solel, minska effekttopparna och bidra till frekvensbalansering i nätet.
Vad kostar solen?
Daniel Kulin och Sara Grettve, Energimyndigheten.
Energimyndigheten har nyligen släppt rapporten Produktionskostnader för el från solceller i Sverige. Intervjustudie med solcellsbyggare under 2017 och det var den som detta föredrag handlade om. Man har i studien beräknat produktionskostnaden för solel. Rapporten bygger på intervjuer med 10 av de största solcellsinvesterarna, varav fyra med fristående solcellsparker och sex med takanläggningar. Ett resultat var att drift- och underhållskostnaden för solcellsparker uppskattades till 5-30 öre/kWh, där 30 öre/kWh var ett överraskande högt värde. Man skulle vilja veta mer om anledningen till denna höga kostnad och varför det var så stor skillnad mellan de fyra solcellsparkerna.
Kommentar. Ämnet är långt ifrån nytt. Den som är intresserad av ekonomi kan gärna använda Excel-mallarna för beräkning av produktionskostnad och lönsamhet som togs fram i projektet Investeringskalkyl för solceller, med Mälardalens högskola som projektledare och Energimyndigheten som delfinansiär. Använd mallarna och ge gärna återkoppling! Planerar en viss uppdatering inom kort.
I Elforsk (numera Energiforsk) rapport “El från nya och framtida anläggningar 2014” räknade man fram produktionskostnader för flera kraftslag i Sverige. Resultaten för solceller blev dock orealistiska för speciellt småhusanläggningar då man använde en alltför hög kalkylränta.
Vad kan vi lära av migrerade affärsmodeller
Jessica Lagerstedt Wadin, Lunds Universitet
Affärsmodeller handlar om att skapa värde och fördela detta bland inblandade aktörer. Man hade blandat studerat vad de 28 största elhandelsbolag erbjuder. Det blev kategorierna köper endast överskott, endast rådgivning, i samarbete med partner, “mät ditt tak”, hembesök och “solar as a service”. En lärdom är att enbart ordermottagning räcker inte. Blivande solcellsköpare möter många obekanta ord, se bilden. De behöver vägledning, man måste förstå att kunden inte förstår.
Ord en solcellsköpare möter. Jessica Lagerstedt Wadin, Solforum 2017.
Byggnadintegrerade solceller – nya värden för byggnader
Rickard Nygren, White arkitekter
Rickard visade flera exempel på vackra solcellsbyggnader, som Frodeparken, Uppsala, Vattenrike, Kristianstad, och Harplinge, plusenergihus i Halmstad. Han tyckte att vi ska sluta tänka i kWh och effektivitet när det gäller solceller på byggnader. Tänk som byggnadsmaterial. Estetiska och miljömässiga argument är minst lika rationella som de ekonomiska, eftersom de fångar våra värderingar.
Frodeparken, Uppsala. Foto Bengt Stridh.
Solceller i nya utformningar
Sara Klingberg, SolTech
De har valt att jobba med tunnfilmssolceller på grund av estetik, miljöskäl och dess tekniska kvalitéer. Man gör en stor satsning i Kina. Flera exempel på intressanta produkter nämndes. SolTech ShingEl ersätter 5 betongpannor. SolTech ST är en semitransparent solfasad. Exempel på SolTechs produkters användning som utsmyckning i form av träd och i olika färger visades. SolTech Supreme är en standardmodul, utanpåliggande på tak med bra utseende.
Kommentar. Riktigt kul att se SolTechs utbud av existerande produkter! Det är inte bara Tesla som har snygga soltak och till skillnad från Teslas tak kan SolTechs tak köpas idag.
Svenska solceller ger nya möjligheter
Georgios Foufas, Exeger
Exeger har växt rejält och består nu av drygt 70 personer. Kanske det största renodlade solcellsföretaget i Sverige? Man har tagit in över 400 miljoner kronor i riskkapital, också i topp i Sverige? Man använder en annan teknologi än kisel- eller tunnfilmssolceller. De använder så kallade “dye-sensitized” (färgämnessensiterade eller Grätzel) solceller. Man har planer för tre faser där första fasen handlar om solceller på konsumentelektronik inomhus (e-readers kan bli självförsörjande exempelvis). Man tror sig kunna starta försäljning nästa år. Nuvarande fabrik kan producera 300 000 m2 solceller per år, men man har planer på en fabrik (“gigafactory”) i Sverige som klarar 10 miljoner m2 per år 2020.
Kommentar. Spännnade. Vi väntar ju snart på besked om en annan “gigafactory”, den som Northvolt planerar för batteritillverkning. Blir det Västerås eller Skellefteå? Att även få en gigafactory för solceller skulle vara storbingo.
Hej Benkt,
Fick reda på av Energimyndigheten att de inte har för avsikt att lägga ut Solforums presentationer på sin hemsida.
Kan du med dina goda kontakter där få dem att ändra sig?
Vänliga hälsningar / Hans
Huum… Jag tyckte att de sa så inledningsvis, det var därför jag skrev det. Självklart vill vi alla, både de som var där och de som inte kunde komma, att presentationerna ska läggas ut på Solforums hemsida. Det ligger i allas intresse att informationen sprids. Vi får kolla i morgon hur det ligger till.
Besked idag från den person jag pratade med på Energimyndigheten är att från början hade kommunikationsenheten sagt att de inte skulle lägga ut presentationerna (det var kanske det du fått höra), men nu lutar det åt att man kommer att göra det. Bra!
Tack för en bra blogg med mycket information.
Jag funderar på om nybyggda Attefallshus, redskapsskul, garage, kan anpassas till solpanelerna så dom täcker taket helt och då kan solcellerna ersätta takpannorna.
Det är snyggare med ett helt tak täkt av solceller
Attefalshuset ska byggas i perfekt riktning till solen.
Solpanelerna ska fungera som tak och inga takpannor under ska användas.
Det blir lagom stor investering i solpaneler för hushållet och elnätet lokalt borde klara det utan ändring.
Solpanelerna måste inte sitta på bostadshuset.
Japp, kör hårt! Möjligen högre sannolikhet för skuggning av sådana tak då de blir lägre än vanliga hustak.
Ni måste även kommentera investeringskostnader på ferroamps kloka lösning solel-elbil-omfördelning i huset. Jag fick en offert som kostade mer än hela solcellinstallation. Orimlig! Ferroamp bara säljer och inte sköter installation och ev reparationer. Verkar då inte attraktiv för en vanlig gemene man som installerar solceller. Tacksam för en ärlig kommentar. Verkligen kostnadseffektiv med. Ferroamps lösning???
Det hela handlar om framtida potential och där är Ferroamps innovativa produkt intressant. Vi är bara i början av utvecklingen. Jämför med solceller. 1976 kostade solcellsmoduler 100 dollar per Watt (idag ca 0,5 dollar per Watt), men idén med solceller sågades inte för den skull, för man såg potentialen och jobbade vidare. Man måste också förstå att Ferroamps lösning inte bara handlar om energi ut och in ur ett batteri och att kanske tillämpningarna i första hand riktar sig mot större byggnader och interna elnät än småhus. Effekt och DC-nät är ett nyckelord. Det gör ekonomin till en mer komplex fråga och man måste räkna på varje enskilt fall, vilket gör att det inte går att säga någon generellt.
Att batterier inte är intressanta ur ekonomisk synvinkel idag för de allra flesta småhusägare, med ett nätabonnemang där man betalar per energi (kWh) och inte effekt (kW), beror till stor del på att skattereduktionen för överskottsel gör att det är för liten skillnad i värde mellan såld och egenanvänd el, se Värde av egenanvänd och såld solel – uppdatering 20170915 .
I många länder har privatkunder oftast 1-fas anslutning till sin bostad. Då är 32 A med 1-fas inte alls ovanligt. I Norge finns villor med 63 A och 1-fas anslutning.
När elbilarna blir vanligare kommer tillverkarna anpassa laddutrustningen efter vilket land elbilen ska säljas. BMW i3 kan till exempel beställas med 3-fas laddning för 5900:- extra.
Det är nog tekniskt mycket enkelt att ordna då de egentligen kopplar 3 x 1-fas med 3,6 kW likriktare.
Jag tror det kommer ännu bättre styrsystem i elbilarna så de laddar när kapacitet finns tillgänglig.
Vad jag förstod från deltagare i Solforum laddas nästan alla elbilar som säljs i Sverige som standard med en-fas. Man kan exempelvis köpa en laddbox för trefasladdning från Mälarenergi, men privata elbilskunder tycker oftast att de klarar sig med sin enfasladdning och ser laddboxen som en extra kostnad. Ett problem kan tydligen vara att våra enfasuttag hemma inte är tänkta för att ofta ta ut full effekt under flera timmar i sträck, finns säkert läsare som har kunskaper om detta.
Matz Tapper, Energiföretagen, berättade i sitt företag när det gäller inmatning av överskott från solcellsanläggning till elnätet vid anslutning av enfasiga enheter att ”tre stycken enfasiga anläggningar kan inte jämställas med en trefasig. Kräver ett obalansskydd som ställs in på max 2% skillnad i ström mellan faserna”. Föreställer mig att liknande gäller för utmatning av el till elbil, men är ingen expert i ämnet.
Jag kan tänka mig att det inte är helt enkelt att producera perfekt 3-fas utan en riktig roterande generator.
Men att konsumera 3-fas går ju riktigt bra trots obalans i förbrukarna. Däremot är ju inte likriktare i elbilar den allra bästa belastningen att koppla i ett elnät som i grunden är uppbyggt för linjära trefaslaster.
De flesta privatbostäder har ju 3-fas matning och om de kör diskmaskinen på 1-fas är det inget bekymmer. Om någon samtidigt kopplar in en hårtork på samma fas och kör 1-fas elbilsladdning även den på samma fas blir det tokigt förstås. Men det går att lösa med relativ enkel övervakning.
Många elbilar som säljs redan idag har möjlighet för 3-fas laddning.
http://elbilsstatistik.se/startsida/se-statistik/
Men troligen kopplar många in bilen i första tillgängliga vägguttag bara. Tyvärr är inte schuko uttaget lämpligt för många timmar med högt effektuttag.
Elsäkerhetsverket avråder från elbilsladdning med dessa uttag, det bör vara en rejälare kontakt och helt oskarvad gruppledning från elcentralen till ladduttaget.