Energimyndighetens Solforum startade i Steam Hotel i Västerås idag. Välbesökt med ca 200 deltagare, som gav goda möjligheter till diskussioner. Efter ett inledande gemensamt pass blev det tre parallella sessioner, så det fanns mycket att lyssna på. Presentationerna kommer att läggas ut på Energimyndighetens webb. Här är några av mina noteringar, som av naturliga skäl bara täcker en av de tre parallella sessionerna.
Inledning
Rémy Kolessar, Energimyndigheten
Utredning om hinder för energieffektivisering och småskalig elproduktion och lagring för mindre aktörer, Dir. 2017:77, tillkännagavs av regeringen i juni. Diagrammet med LCOE (Levelized Cost of Energy) för mycket stora solcellsanläggningar (”utility scale”) till och med 2015 kändes inte relevant för svenska förhållanden, där bara enstaka anläggningar har minst 1 MW installerad effekt. Under rubriken energisystem i förändring nämndes att andelen förnyelsebar energi ökar men diagrammet visade bara elanvändning.
Min kommentar
2016 bestod världens energiförsörjning till 86% av fossila bränslen enligt statistik från BP. 4% var kärnkraft. 7% vattenkraft. Solel, solvärme, biobränsle, vindkraft och annan förnyelsebar energi utgjorde ynka 3%. Andelen förnyelsebar energi ökar mycket sakta, med den takt som den ökat under 2014-2016 skulle det ta runt 200 år innan världen har enbart förnyelsebar energi.
2014-2016 ökade användning av de fossila bränslen, undantaget kol. Vad många missar är att av världens energiförsörjning består endast en liten del av el. 2016 var världens energianvändning 157 110 TWh enligt Enerdata (antaget 1 Mtoe = 11,63 TWh enligt IEA:s enhetskonverterare). Världens elanvändning 2016 var 20 827 TWh enligt Enerdata. El svarade alltså bara för ca 13% av världens energiförsörjning 2016.
Ska vi befria världen från fossila bränslen måste vi utnyttja alla tillgängliga förnyelsebara energislag och takten måste öka avsevärt.
PS 14/9. I Sverige 2015 var 31% av Sveriges slutliga energianvändning baserad på fossila bränslen enligt Energimyndighetens Energiläget i siffror 2017. 33% av energianvändning var baserad på el. Ca 1% av elproduktionen är idag baserad på fossila bränslen i Sverige.
Förlängning av elcertifikatsystemet
Roger Östberg, Energimyndigheten
Ett gemensamt mål för Sverige och Norge till 2020 för elcertifikatsystemet är 28,4 TWh ny förnyelsebar energiproduktion. Med nuvarande takt verkar målet väl inom räckhåll. Ett nytt svenskt mål är ytterligare 18 TWh till 2030, vilket gör att elcertifikatsystemet förlängs till 2045 eftersom man får elcertifikat under 15 år. Norge har däremot inget nytt stöd efter 2020. En utredning har tillsatts, som ska redovisas till årsskiftet, angående att införa en stoppregel för att inte överskrida 18 TWh och att utesluta mikroanläggningar ur elcertifikatsystemet och i stället ge en högre skattereduktion till dem.
Den senare idén haltar enligt min mening då man är berättigad till elcertifikat för hela sin elproduktion idag medan man bara får skattereduktion för den överskottsel man matar in till nätet. Förslaget skulle gynna de med högt överskott, medan det på sikt är det mest sunda med hög egenanvändning då egenanvänd el har ett betydligt högre värde än el som utan stöd matas in till nätet, där det normala marknadspriset är Nord Pool spotpris. Hög egenanvändning minskar också nätproblem som förhöjd nätspänning, till fördel för nätägarna.
Vad driver hushållen att investera i solel
Jenny Palm, Lunds universitet
Baserat på intervjuer av 20 hushåll 2008-2009 och 44 hushåll 2014-2017 (medelålder 58 år) gjordes slutsatser enligt bilden nedan. Hedrande att denna blogg omnämndes.
Slutsatser från Jenny Palm vid Solforum i Västerås 20170913.
Prosumenter och energimedvetenhet
Hanna Jansson, STUNS, och Britt Stikvoort, Uppsala Universitet.
Baserades på enkät till 2000+ hushåll där fler än 25% svarat. Man jämförde aktiva och passiva (inte delaktiga i beslut om att installera solceller) boende i villa och bostadsrätt, med och utan solceller.
Solelens roll i framtidens energisystem
Anna Wolf, Power Circle
Det handlade mycket om batterier, att de med lägre priser i kombination med solceller kommer att bli betydligt vanligare. Om alla 5 miljoner hushåll installerade batterier (villor 10 kWh och lägenheter 3 kWh vardera) skulle det maximala effektuttaget sjunka 40-60%, man skulle klara kraftavbrott minst 6 timmar och man skulle kunna tillhandahålla flera systemtjänster, som exempelvis att ta bort störningar från mikroproduktion.
Titeln fick väl inget egentligt svar, det konstaterade att det är svårt att sia i framtiden.
Min kommentar
Vi har idag 0,1% solel i Sveriges elmix. Enligt Energimyndighetens Energiläget i siffror 2017 var andelarna av Sveriges elproduktion 2016: vattenkraft 47%, kärnkraft 34%, vindkraft 10% och kraftvärme 9%. Solel kommer att bli ett komplement till andra kraftslag, men kommer rimligen aldrig att bli större än vindkraft i Sverige med tanke på den begränsade tillgången till solenergi vintertid. Energimyndigheten har i sitt förslag till solelstrategi angivit 5-10% solel år 2040.
Möjligheter för nätägare att hantera stora volymer solel
Joakim Widén, Uppsala Universitet
I en intressant simulering för Herrljunga Elektriskas hela elnät hade man kommit fram till att 22% av elanvändning på årsbasis kunde vara solel utan att det uppstod problem i något hushåll. Om man ökade till 30% krävdes åtgärder där ändrad omsättning i lindningskopplare, laststyrning och begränsad utmatning av solel till nätet var tre åtgärder som var kostnadseffektiva för nätbolaget (även vid kompensation till kunder för produktionsförluster). Batterilagring var den dyraste åtgärden idag.
Å andra sidan var min tanke att 22% andel är väldigt hög andel och att det kommer att ta väldigt lång tid innan man når 22% solel i Herrljungas elnät. Det handlar rimligen om flera årtionden och då har kostnaderna ändrats för speciellt batterilagring och tekniska lösningar har hunnit utvecklats. Sverige kommer långt ifrån att vara det första landet som når så hög andel solel och vi kommer att få draghjälp från andra länder som ligger före oss när det gäller att utveckla lösningar.
Uppdaterade branschrekommendationer för anslutning av småskalig produktion
Matz Tapper
Ordet mikroproduktion som användas på olika håll har olika definitioner och man kommer att gå ifrån detta ordval i den nya utgåvan av dagens handbok ”Anslutning av mikroproduktion till konsumtionsanläggningar – MIKRO”. Tre nya utgåvorna kommer att tas fram för anslutning av produktion till lågspänning (oavsett anläggningens maximala effekt, i praktiken anslutningar från 16 A och till 1500 A), anslutning av produktion till mellanspänning och anslutning av produktion till region- och stamnät.
Rekommendationer vid anslutning av enfasiga enheter är max 3 kW. Ny tumregel för trefasig produktion är att nätets kortslutningseffekt i anslutningspunkten bör vara 20 gånger större än den installerade produktionen.
Miljöpåverkan och avfallshantering av solceller
Linda Kaneryd, Energimyndigheten
Solceller har låg miljöpåverkan i driftsfas, den största påverkan sker i tillverkningsfasen på grund av det är energikrävande material att framställa och att det finns potentiellt toxiska material (exempelvis bly). 2030 uppskattas den kumulativa mängden skrotade solcellsmoduler i världen uppgå till 1,7-8 miljoner ton och 2050 en ökning till 60-78 miljoner ton. WEEE-direktivet i EU har som mål att minst 80% av solcellerna ska återvinnas och minst 70% förberedas för återanvändning eller materialåtervinnas.
Recycling of silicon based PV modules in Sweden and Germany
Johan Felix, RE:Source
I Sverige förväntas inga volymer av skrotade solcellsmoduler förrän efter 2030. Solcellsmodulerna angavs i medel för 12 dataset bestå av 67% glas, 18% aluminium, 6,1% EVA (polymer), 3,4% kisel, 0,7% koppar, 0,08% silver, bly 0,05% och resten övrigt. För att klara EU:s direktiv räcker det därmed att återvinna glas och aluminium. När det gäller glas räknas exempelvis glas som fyllnadsmaterial vid vägar vara återvinning, vilket kan tyckas lite märkligt. Johan trodde inte att man inledningsvis skulle jobba med återvinning av kisel.