Inför det internationella mötet i IEA PVPS Task 15 i Uppsala den 5-7 september hölls idag ett öppet seminarium i Uppsala med titeln “Business opportunities with building integrated solar energy”. Det var 47 deltagare, varav en del från IEA PVPS Task 15. Vi fick höra intressanta föredrag från Sverige, Norge och Danmark. Det var mycket trevligt att få en översyn av skandinaviska exempel.

Mårten Lind, Solkompaniet, berättade i inledningen att under de fyra timmar seminarium pågick skulle uppskattningsvis 120 000 solcellspaneler installeras i världen. Ett snabbt överslag med förmodad installerad effekt i världen i år och en antagen modulstorlek visar att överslaget är i rätt härad.

Richard Nygren, White arkitekter, visade exempel på projekt som White deltagit i. Han påpekade att estetiska och miljömässiga skäl till varför man väljer byggnadsintegrerade solceller (BIPV) är lika rationella som de ekonomiska. Fritt tolkat av mig, är det snyggt kan man tänka sig att betala lite mer och det är inte bara återbetalningstid som spelar roll om man väljer BIPV eller inte

Om man vill köpa en egen fabrik för att tillverka tunnfilmsmoduler med CIGS-teknologi kan man köpa en CIGS Powerline Solibro enligt Mats Ljunggren, Solibro Research. En nyckel till framgång för BIPV är ett tydligare regelverk enligt Mats. Det är möjligt att leverera paneler med olika färger, med en viss nedgång i mängd producerad solel (minst 5% beroende på val av färg och teknisk lösning),

David Larsson, Solkompaniet, berättade om forskningsprojekten PROOF (inudstrialiserade lösningar för solcellstak) och Miljontak (renovering av tak med solceller).

Peter Kovacs, RISE, nämnde att man i ett pågående projekt kommer att ta fram en guide till installation av solceller som solskydd.

Dan-Erich Archer kom från det nya företaget Sunroof som är specialiserat på takinstallationer med solceller. Han berättade bland annat om renovering av ett flerbostadshus där man klätt alla fasader med solceller av amorft kisel. Dessa solceller har låg verkningsgrad (6,5% nämndes) men de är billiga. Han menade att om man täcker ett helt tak med sådana solceller kan man som småhusägare slippa att bli en nettoproducent av energi på årsbasis, vilket leder till dålig ekonomi då man som småhusägare då kan få betala ett årligt inmatningsabonnemang till nätägaren och man får ingen skattereduktion (60 öre/kWh) för den del av produktionen som överstiger mängden köpt el.

Flera norska exempel på BIPV beskrev utförligt av Anne Gerd Imenes, Teknova. Den intresserade kan läsa mera på sidan www.bipvno.no. Den norska marknaden ökade med hela 336%! ifjol. Man börjar dock från en låg nivå och totalt hade man ifjol installerat 27 MW. Det är betydligt mindre än vad som installeras årligen i Sverige numera. Å andra sidan har Norge 99% förnyelsebar vattenkraft i sin elmix, så behovet är inte lika stort som i de allra flesta andra länder med hög andel fossil elproduktion.

Karin Kappel, Solar City Denmark, berättade bland annat om en Copenhagen International School vars fasad hade klätts med 6 048 m2 grönskimrande solcellspaneler. Då panelerna har lite olika vinkel och ger varierande färg beroende på solens läge fick man en fasad med en färg som dels varierade på olika ställen på fasaden dels varierade med tiden på dagen. Fascinerande…

David Larsson, Solkompaniet, avslutade föredragen med att reflektera över hur man fångar värdet av BIPV. Solen ger oss tillgång på en oändlig mängd fritt flödande energi. Det är klokt att sätta solceller på byggnader. Det hjälper till att rädda vår planet, sparar pengar och ger en “grön identitet”.

I den avslutande diskussion påpekades att när man jämför kostnaden för en installation av BIPV ska man jämföra med motsvarande kostnad för ett annat fasadmaterial, om det är på en fasad installation görs. Att jämföra med kostnaden för en konventionell solcellsinstallation leder tankarna fel. Man menade också att kostnad och regelverk är viktiga om BIPV ska bli en massmarknad. Timingen i en byggprocessen är viktig när det gäller BIPV. Det gäller att frågan om BIPV kommer vid rätt tidpunkt. En lämplig tidsrymd kan vara kort, till skillnad från solceller som sätts utanpå befintliga byggnader (BAPV = Building Applied Photovoltaics) där man kan komma tillbaka med ett nytt förslag x år senare om det blir ett nej vid ett första förslag att installera solceller

Ett avslutande råd blev: Utbilda fler arkitekter i solcellers möjligheter!