Det korta och korrekta svaret är att ingen vet säkert… Enbart mer eller mindre grova uppskattningar kan göras i dagsläget.
Inmatad el till nätet
Varför är det då ingen som vet?
- Det är endast för el som matas in till nätet som data samlas in på nationell nivå. Alla ca 170 nätägare skickar mätvärden för inmatad el till Svenska Kraftnät, som sammanställer alla mätvärden.
- Man får därmed inte med den el som är egenanvänd av producenten.
- Data för el som produceras av anläggningar som inte är nätanslutna samlas inte in och sannolikt saknas även energimätning på de flesta av dessa anläggningar.
- Statistik saknas över hur många solcellsanläggningar som finns i Sverige och vilken installerad effekt varje anläggning har. Danmark är här ett föredöme, där finns offentlig statistik över exakta antalet anläggningar (95 305 den 18 november 2016) och den installerade effekten både per anläggning och totalt (792,8 MW).
Enligt Svenska Kraftnäts statistik hade 50,00 GWh matats in till nätet under januari-oktober 2016, se nedanstående diagram. Det är 73% mer än 2015 års 28,38 GWh under januari-oktober. Extrapolerar man 2016 års värden till hela året, med hjälp av uppskattade värden för året innan, blir det 51 GWh för 2016.
Hur stort mätfelet är i värdena från Svenska Kraftnät är okänt för mig. Kanske någon läsare som vet?
Elcertifikat
I teorin skulle man kunna använda data för utfärdade elcertifikat för att få veta hur mycket solel som produceras i Sverige. I praktiken går det inte alls.
Alla solcellsägare har rätt till ett elcertifikat för varje MWh solel man producerar. MEN, de flesta solcellsägare utnyttjar inte denna rätt. Dessutom är det så att för de flesta mindre solcellsanläggningar som är med i elcertifikatsystemet tar man bara ut elcertifikat för det överskott av el man matar in till nätet. Detta kan man göra utan extra kostnad. Vill man ha elcertifikat för hela sin elproduktion måste man betala installation av en separat elmätare och dessutom betala en årlig mätavgift. Med dagens låga elcertifikatpris är det ingen lönsamhet för småhusägare att ta ut elcertifikat för hela sin elproduktion.
Under 2016 utfärdades 45 345 elcertifikat för solel enligt Energimyndighetens Cesar-statistik, vilket motsvarande 45,345 GWh. Se fördelning per månad i diagram här nedan. Det betyder att svenska solcellsägare gick miste om ca 51 000 (inmatat till nätet) – 45 345 MWh = ca 5 700 elcertifikat som man skulle kunna få utan extra kostnad. Då spotpriset för elcertifikat har sjunkit som en sten på sistone och idag är nere på 63 kr/elcertifikat, motsvarande 6,3 öre/kWh, enligt Svensk Kraftmäkling kan man i och för sig förstå att det inte är någon rusning efter att komma med i elcertifikatsystemet för småhusägare som genererar enstaka elcertifikat per år.
Hur mycket solel producerades i Sverige 2016?
I brist på vetande får vi gissa. För 2015 uppskattades att 55-72% av solelen var egenanvänd, se inlägget Hur mycket solel är egenanvänd. Om vi säger att 50-70% av elen är egenanvänd skulle Sverige solelproduktion från de nätanslutna solcellsanläggningarna under 2016 varit ca 102-170 GWh. Osäkerheten är dock stor i denna uppskattning.
För de flesta småhusägare är det troligt att mer än 50% av den producerade el matas in till nätet. För några stora anläggningar på 1 MW eller mer matas 100% av elen in till nätet, som anläggningarna med installerad effekt 2,7 MW i Varberg, 1 MW utanför Västerås och 1 MW i Arvika. I större fastigheter är dock sannolikt mer än 50% av elen egenanvänd och inmatningen till nätet därmed mindre.
Om vi antar att solelproduktion i genomsnitt är ca 800-900 kWh/kWh per år (uppskattat värde) skulle det betyda att den installerade effekten i Sverige var i medeltal ca 110-190 MW under 2016. Osäkerheten i detta värde blir ändå större än för energiproduktionen.
Den 13 januari 2017 fanns 4 366 solcellsanläggningar med en installerad effekt på 86,6 MW i elcertifikatsystemet. Hur mycket solel som saknas i elcertifikatsystemet vet vi inte eftersom det saknas ett nationellt register över hur många solcellsanläggningar vi har och vilken installerad de har. Gissningsvis saknas minst hälften av de svenska solcellsanläggningarna i elcertifikatsystemet, men de flesta är rimligen små anläggningar med ensiffrigt antal kW installerat.
Den installerade effekten kan även jämföras med den som anges i rapporten ”National Survey Report of PV Power Applications in Sweden 2015” från IEA PVPS, författad av Johan Lindahl. Den nätanslutna installerade effekten var 115,75 MW vid utgången av 2015 enligt rapporten. Decimalerna är inte signifikanta. Uppgiften bygger på enkäter till alla kända leverantörer av solcellsanläggningar. Svårt att säga hur noggrannheten är, kanske är felmarginalen ±5-10%? Hur mycket solceller som tillkom under 2016 vet vi inte ännu.
Den högsta till nätet inmatade effekten under en timme var den 22 juli och 27 augusti under 2016, se diagram för 22 juli här nedan. Under båda dessa timmar matades i genomsnitt 51,43 MW in till nätet.
Andel solel i Sverige
Den 5 juni kl. 12-13 var den timme då solel under 2016 svarade för den största andelen av Sverige elproduktion. Andelen solel var då 0,43%. Sveriges totala elproduktion inmatad till nätet var under denna timme 10 794 MW, varav 46,75 MW var solkraft.
Från nätägare finns en viss oro över solelens variabla produktion. Är nätägarens oro befogad? Knappast idag. Och knappast i morgon heller. Om solel skulle vara 10 gånger så stort som idag skulle det fortfarande bara vara som mest 4,2% av Sveriges elproduktion under en timme, antaget att den övriga elproduktion är lika stor.
Under 2015 var Sveriges elproduktion 158 TWh. Om vi antar att den svenska elproduktionen var i samma härad under 2016 stod solel för ungefär 0,1% av den svenska elproduktionen.
Vi ligger en bit efter de länder i världen som har högst andel solel… PV Magazine angav nyligen att Honduras med 10,2% solel under 2016 var första landet som inte var en ö, som passerade 10% solel i ett lands elmix.
Kan Sverige också nå 10% solel i vår elmix?
Ja! På lång sikt…
Tips:
SCB kommer publicera antal nätanslutna installationer med effekt på kommunnivå per 31 december 2016, inom kort.
Magnus
Äääntligen…
Hur är den statistiken framtagen? Den enda tillförlitliga källan är nätägarna, så jag antar att det bygger på uppgifter från nätägarna? Baseras det på frivillighet hos nätägarna eller är de tvungna att lämna uppgifter? Hoppas att alla nätägare svarade…
Om man har den installerade effekten kan med antagande om årligt utbyte (kWh/kW) göra en uppskattning av solelproduktionen som har ett fel på högst ±10% skulle jag tro.
Kollade på SCB:s sida. Inget upplagt ännu som sagt, men där står att uppgifterna är från Energimyndigheten. Det förklarar saken, gjorde först inte kopplingen till Energimyndigheten när SCB nämndes.
Det är ett projekt Energimyndigheten startade med för mer än ett år sedan, men inga uppgifter publicerades från den första insamlingen de gjorde för 2015. Nu ser vi fram emot denna publicering! Effekt per kommun är ett steg framåt. Det vore även värdefullt att få statistik över de enskilda anläggningarnas effekt, på det sätt man gör i Danmark.
Problemet är att vi har starka indikationer på att vissa elnätsbolag inte har koll på alla solcellsanläggningar i sina elnät. Vi jobbar med frågan, men risken är att SCB’s siffror kommer ha en underteckning jämfört med vad som faktiskt finns installerat.
Det är nätägarna som är uppgiftslämnare och det är tvingande. SCB hoppades kunna publicera i februari.
Ok beräkning osäker men budskapet sååå klar det behövs mera solcell elektricitet . Sannolik går priserna ytterligare ner och någon direkt negativ prestige finns inte hos befolkning dvs man är egentligen positiv till solceller och nybyggnationer sannolik kommer att inkludera solceller . Det går långsam ja men jag tror åt rätt håll: fossilfri. Kanske Sverige når till fossilfrihet snart solceller en bidragande faktor. Varför vindkraft inte är riktig med förstår jag inte. Den industrin ökar världsomfattande men uppenbarligen inte i Sverige.
Den låga utbyggnadstakten i Sverige beror dagen låga elpriser då det svårt att räkna hem Vindkraften. Elpriset är ju högre i de flesta andra länder i Europa.
Till skillnad från solkraft konkurrerar vindkraft prismässigt på spotmarknaden. Därför får man jämföra spotpriser när man tittar på elpriser i andra länder. Det är inte relevant att titta på slutkonsumenters priser, där diverse skatter och avgifter lagts på. Danmark och Sverige handlar på samma spotmarknad (Nord Pool) men elpriset för slutkonsumenter är väl mer än dubbelt så högt i Danmark som i Sverige.
I Tyskland var “day ahead auction” priserna 28,2 Euro/MWh i genomsnitt under 2016. I Sverige var Nord Pools motsvarande spotpriser (“day-ahead”) i medel 28,95-29,53 Euro/MWh. Med andra ord var det under 2016 marginell skillnad, ca 1 öre/kWh, på medelspotpriser mellan Tyskland och Sverige.
Vindkraftens problem i Sverige beror förutom på låga spotpriser (varm vinter = svag efterfrågan) även på hög vindkraftproduktion under hösten som gav många nya elcertifikat, extremt låga priser på elcertifikat för tillfället och stora projekt på gång som ger svaga framtidsutsikter för elcertifikatpriserna. Se debattartikeln ”Ett totalhaveri är nära för vindkraften” i SvD Näringsliv.
Vindkraft har ökat stort i Sverige under senare år! Under 2016 producerades 16 TWh vindkraft i Sverige. Det är ca 10% av Sveriges hela elproduktion. Jämför med 0,1% från solcellsanläggningar. Jag tror visserligen mycket på solenergi i framtiden, men solkraft kommer aldrig i kapp vindkraft i Sverige när det gäller energiproduktion på årsbasis.
Hej Bengt,
Vet du var den störst anläggningen finns i Sverige och hur stor den är?
2,7 MW. Varberg. Den heter Solsidan (länken är en presentation som gjordes på Solelmässan i Uppsala). Står där att budgeten var 23 miljoner kronor, den hamnade väl på 24 miljoner kronor, exklusive moms = 8 900 kr/kW = Sveriges billigaste solcellsanläggning så här långt.
Tack så mycket!